Så har då SD i Göteborg skrivit en debattartikel. Och jag kunde i vanlig ordning inte ignorera felaktigheterna.

Så har då SD i Göteborg skrivit en debattartikel. Och jag kunde i vanlig ordning inte ignorera felaktigheterna. MP Göteborg får gärna använda min text i ett svar. Så här skrev jag:

SD:s debattartikel målar med bred pensel och reducerar invandring till ett ekonomiskt problem som ska “rensas bort” för att skydda statens finanser. Detta är missriktat av flera skäl:

SD tar inte hänsyn till långsiktiga effekter och generationseffekter. Det är rimligt att första generationen har etableringskostnader, men det är dessa investeringar i utbildning, språk, arbetsmarknad som möjliggör nästa generations uppgång. Och på dem går Sverige väldigt plus. Dessutom behövs de mtp Sveriges demografi.

SD ignorerar att olika uppehållstillstånd medför olika förutsättningar. Att behandla alla invandrare som en homogen grupp är helt felaktigt.

SD väljer att inte ta upp att den hushållstyp som är mest utsatt för sociala problem är ensamstående män utan barn, där svenskfödda är i majoritet. Det visar att även inrikes födda är del av problemet, inte bara invandrare.

KI-rapporten från i somras visar att invandringen redan nu bidrar positivt till de offentliga finanserna. Sverige går plus på invandrarns som grupp. Minus på svenskarna. Förklaringen är demografi. Att Sverige går plus på invandrare (tänk om vi räknade tre generationer bakåt!) motsäger SD:s premiss att invandring är en ren kostnad. Det stämmer inte.

SD-politik som bara fokuserar på att “skicka hem” dem som “inte bidrar” underminerar väldigt möjligheten till investeringar i barn och barnbarn med invandrarbakgrund. Det trots att vi vet att det är just dessa investeringar som ger samhällsnytta på sikt.

Att prata om invandring och integration i termer av “kostnad” och “värde” är legitimt, men det kräver nyansering och långsiktighet. Den forskning vi har pekar på att • Integration tar tid, • Effekter syns ofta först i nästa generation, • Invandringens nettobidrag blir positivt enligt KI, • Problemen är inte ensidigt “invandrares” utan involverar också inrikes födda, särskilt ensamstående män, • En politik som vill “skrämma bort” eller “skicka hem” utan att satsa på kommande generation riskerar att missa möjligheten till långsiktig samhällsnytta.

SD-artikeln i GP är därmed alltför ensidig och bygger på felaktiga premisser. En konstruktiv politik borde istället erkänna: invandring är en investering över generationer, och vi behöver skilja på uppehållstillståndens grund, hushållstyper och generella strukturer för bidrag och bistånd.

Källor? Självklart. Gillar fakta och vetenskap mycket mer än magkänslor.

Bernard, A., & Perales, F. (2024). The intergenerational transmission of migration capital: The role of family migration history and lived migration experiences. Demographic Research, 50(29), 825–860. https://doi.org/10.4054/DemRes.2024.50.29Boustan, L. P., Abramitzky, R., & Eriksson, K. (2025). Intergenerational mobility of immigrants in 15 destination countries. National Bureau of Economic Research (NBER Working Paper No. 33558). https://doi.org/10.3386/w33558Dustmann, C., Fasani, F., & Preston, I. (2007). Comparing sons of foreign and native born fathers: Return migration, investment in children, and intergenerational mobility. IZA Discussion Paper No. 2900.Kainelainen, A. (2025). Samhällsekonomiska effekter av migrationen till Sverige (Specialstudie 116). Konjunkturinstitutet. https://www.konj.se/media/44dkqfy1/specialstudie-116-samhallsekonomiska-effekter-av-migrationen-till-sverige.pdfNiknami, S. (2010). Intergenerational transmission of education among immigrant mothers and their daughters in Sweden. Swedish Institute for Social Research Working Paper 2010:10.Organisation for Economic Co-operation and Development. (2017). Catching Up? Intergenerational Mobility and Children of Immigrants. OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/9789264288041-enSocialstyrelsen. (2025). Statistik om ekonomiskt bistånd 2024. Artikelnummer: 2025-6-9650.Socialstyrelsen. (2021). Statistik om ekonomiskt bistånd 2020. Art.nr 2021-6-7466.Statistics Sweden (SCB). (2025). Antalet helårspersoner som försörjs med sociala ersättningar och bidrag 2024. Pressmeddelande 2025-03-21.

Hade egentligen skrivit mer. Men följande fick inte plats i en kommentar på facebook.

Att det ska vara så svårt för SDare att ta in att invandring är en investering över generationer. Inte en enkel kostnad på årsbasis.

SD:s artikel i GP utgår från en förenklad och kostnadsfokuserad bild: att “invandrare som inte bidrar behöver åka hem”. Denna retorik bygger på en mycket snäv syn på integration. Mätbar i endast kort sikt och med förväntan om direkt nettovinst av första generationen. Forskningen och nyligen offentliggjorda rapporter pekar tvärtom på att invandring och integration måste ses som en långsiktig investering över generationer, och att den ekonomiska kalkylen är betydligt mer komplicerad än vad SD:s text ger sken av.

Nyare data visar gång på gång att invandring nu bidrar positivt. Dessutom behövs invandring för att råda bot på många kommuners demografi. En analys från KI–rapport från i somras Samhällsekonomiska effekter av migrationen till Sverige (2025) visar att efter år 2022 har invandringen till Sverige gått från ett netto­bidrag på minus till ett svagt positivt bidrag till de offentliga finanserna.

Specifikt skriver KI att “utrikes födda … vid det senaste året vi undersökte har … ett svagt positivt bidrag”. Det faktum att invandringsnettot blivit positivt stärker argumentet att integration och etablering fungerar. Men det tar tid och och kräver en insats.

Invandringens effekter måste också mätas över generationer. Forskning visar att barn till invandrare har högre uppåtgående mobilitet än sina föräldrar (man kan säga att nästa generation ”betalar igen” det föräldrarna kostade). Detta stödjer att man måste tänka i generationer, inte bara första åren som SD bara gör. De studier jag tidigare pekade på (t.ex. Organisation for Economic Co‑operation and Development, Niknami, Dustmann m.fl.) visar detta tydligt.

Att SD-kontexten inte adresserar detta är ett stort problem. De blundar för att nästa generation ofta kan bära frukterna av de investeringar som gjorts i etablering och integration. SD gör det eftersom deras mål bara blir tydligare och tydligare allt eftersom åren går. Alla invandrare ut ur Sverige. Undantag de som tillhör SD eller har en relation med en SDare…..

Sen verkar inte SD kunna skilja på varken uppehållstillståndens grund eller hushållstyper. SD-artikeln gör ingen åtskillnad mellan olika typer av uppehållstillstånd – asyl, arbetskraft, studier, familjeanknytning – vilket är en brist. Olika tillstånd ger olika etableringsförutsättningar och därmed olika tid till att bidra ekonomiskt. Fast just nu kickar SD ut människor som har jobb och bidrar till välfärden.

Ta Boden som exempel på SD-politikens konsekvenser. I Boden tvingades 20 undersköterskor lämna både sina jobb och Sverige — inte för att de saknade arbete eller försörjning, utan för att kommunen inte hade råd att höja deras löner till den nivå som regeringen plötsligt krävde för att de skulle få stanna. De hade samma löner som sina svenska kollegor, gjorde samma jobb, och fyllde en redan pressad bemanning i äldreomsorgen. Ändå utvisades de.

Konsekvensen? Boden stod utan erfaren personal och fick istället skynda sig att rekrytera ersättare från Spanien. Personal som fick två veckors svenskundervisning innan de sattes i arbete. Och Boden är inte ensamma. Dessutom väljer högutbildade invandrare nu lämna Sverige. Deras arbetsmarknad är global. De lämnar bl.a. för att de inte vill att deras barn ska växa upp och känna av rasism.

SDs politik är så långt ifrån en lösning på arbetskraftsbrist man kan komma. Det är ett självförvållat problem som slår sönder både verksamheter och människors liv. Ett Sverige som desperat behöver vårdpersonal har inte råd med den här sortens politik. Vi behöver permanenta uppehållstillstånd och spårbyte om vi ska klara demografin.

Utöver detta måste man också beakta hushållsstrukturer. Enligt Socialstyrelsen är det ensamstående män utan barn som är den vanligaste hushållstypen att få ekonomiskt bistånd. Vidare är det värt att poängtera att även om utrikes födda över tid är överrepresenterade bland biståndsmottagare, så är majoriteten av hushåll med ekonomiskt bistånd inte automatiskt utrikes födda. Exempelvis visar statistik från Socialstyrelsen: av de vuxna biståndsmottagarna 2024 var omkring 58% utrikes födda (vilket alltså innebär att 42 % var födda i Sverige). Det betyder att SD:s förenkling ”invandrare kostar – svenskar bidrar” inte håller. Det är snarare så att bland hushållen med problem är svenskfödda män över­representerade när man tittar på hushållstypen ensamstående utan barn. Den största gruppen bland bistånds­hushåll. Vi vet att SDs väljare är överrepresenterade bland arbetslösa och bidragsberoende (valu, Göteborgs universitet). Att ignorera denna dimension gör analysen både felaktig och selektiv.

SD:s debattartikel målar alltså med alltför bred pensel och reducerar invandring till ett ekonomiskt problem som ska “rensas bort” för att skydda statens finanser. Detta är missriktat av flera skäl:

SD tar inte hänsyn till långsiktiga effekter och generationseffekter. Det är rimligt att första generationen har etableringskostnader, men det är dessa investeringar i utbildning, språk, arbetsmarknad som möjliggör nästa generations uppgång. Och på dem går Sverige väldigt plus. Dessutom behövs de mtp Sveriges demografi.

SD ignorerar att olika uppehållstillstånd medför olika förutsättningar. Att behandla alla invandrare som en homogen grupp är helt felaktigt.

SD väljer att inte ta upp att den hushållstyp som är mest utsatt för sociala problem är ensamstående män utan barn, där svenskfödda är i majoritet. Det visar att även inrikes födda är del av problemet, inte bara invandrare.

KI-rapporten från i somras visar att invandringen redan nu bidrar positivt till de offentliga finanserna. Sverige går plus på invandrarns som grupp. Minus på svenskarna. Förklaringen är demografi. Att Sverige går plus på invandrare (tänk om vi räknade tre generationer bakåt!) motsäger SD:s premiss att invandring är en ren kostnad. Det stämmer inte.

SD-politik som bara fokuserar på att “skicka hem” dem som “inte bidrar” underminerar väldigt möjligheten till investeringar i barn och barnbarn med invandrarbakgrund. Det trots att vi vet att det är just dessa investeringar som ger samhällsnytta på sikt.

Att prata om invandring och integration i termer av “kostnad” och “värde” är legitimt, men det kräver nyansering och långsiktighet. Den forskning vi har pekar på att • Integration tar tid, • Effekter syns ofta först i nästa generation, • Invandringens nettobidrag blir positivt enligt KI, • Problemen är inte ensidigt “invandrares” utan involverar också inrikes födda, särskilt ensamstående män, • En politik som vill “skrämma bort” eller “skicka hem” utan att satsa på kommande generation riskerar att missa möjligheten till långsiktig samhällsnytta.

SD-artikeln i GP är därmed alltför ensidig och bygger på felaktiga premisser. En konstruktiv politik borde istället erkänna: invandring är en investering över generationer, och vi behöver skilja på uppehållstillståndens grund, hushållstyper och generella strukturer för bidrag och bistånd.

Källor? Självklart. Gillar fakta och vetenskap mycket mer än magkänslor.

Bernard, A., & Perales, F. (2024). The intergenerational transmission of migration capital: The role of family migration history and lived migration experiences. Demographic Research, 50(29), 825–860. https://doi.org/10.4054/DemRes.2024.50.29Boustan, L. P., Abramitzky, R., & Eriksson, K. (2025). Intergenerational mobility of immigrants in 15 destination countries. National Bureau of Economic Research (NBER Working Paper No. 33558). https://doi.org/10.3386/w33558Dustmann, C., Fasani, F., & Preston, I. (2007). Comparing sons of foreign and native born fathers: Return migration, investment in children, and intergenerational mobility. IZA Discussion Paper No. 2900.Kainelainen, A. (2025). Samhällsekonomiska effekter av migrationen till Sverige (Specialstudie 116). Konjunkturinstitutet. https://www.konj.se/media/44dkqfy1/specialstudie-116-samhallsekonomiska-effekter-av-migrationen-till-sverige.pdfNiknami, S. (2010). Intergenerational transmission of education among immigrant mothers and their daughters in Sweden. Swedish Institute for Social Research Working Paper 2010:10.Organisation for Economic Co-operation and Development. (2017). Catching Up? Intergenerational Mobility and Children of Immigrants. OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/9789264288041-enSocialstyrelsen. (2025). Statistik om ekonomiskt bistånd 2024. Artikelnummer: 2025-6-9650.Socialstyrelsen. (2021). Statistik om ekonomiskt bistånd 2020. Art.nr 2021-6-7466.Statistics Sweden (SCB). (2025). Antalet helårspersoner som försörjs med sociala ersättningar och bidrag 2024. Pressmeddelande 2025-03-21.