OBS! Bilden är ett ironiskt skämt – utifall någon mot förmodan skulle ha missat det.

OBS! Bilden är ett ironiskt skämt – utifall någon mot förmodan skulle ha missat det.

Jag har… över 9.000 följare! Hur gick det till? Vid 10.000 följare kickar FBs algoritmer in ordentligt om jag fattar det rätt. Vi är ju nästan där! Och vi har dessutom veckans beting inom räckhåll. Reagera gärna på mina inlägg så vi behåller spridningen även nästa vecka.

Jag har egentligen aldrig gjort särskilt mycket för att synas. Jag började öppna mina inlägg när människor bad mig om det. Sedan i våras har jag skrivit lite oftare och börjat samla de där stjärnorna som Facebook så gärna vill att man ska samla.

Och så har ni blivit fler. Väldigt många fler.

I september 2023 var ni 1.000.

I mars 2025 blev ni 2.000 och i september samma år 3.000.

I januari 2026 passerade vi 4.000.

Den 2 februari blev ni 5.000.

Den 24 februari 6.000.

Den 17 maj 7.000.

Den 28 juni 8.000.

Och igår, den 31 juli 2026, blev ni över 9.000 personer som följer det jag skriver.

Det är faktiskt helt svindlande.

Ett enormt tack till er alla!

Tack till er som läser. Till er som delar. Till er som kommenterar, kommer med invändningar, rättar mina skrivfel, ställer frågor och berättar att någon text har fått er att tänka ett varv till.

Och ett särskilt tack till er som har hittat till www.gronfolkbildning.se och bidrar ekonomiskt. Era gåvor gör det möjligt att hålla hemsidan igång och sprida fakta, forskning och vetenskap med en grön touch i fler kanaler.

Snart är tanken att det också ska gå att prenumerera för 150 kronor i månaden och få tillgång till föreläsningar, broschyrer och korta, snabba svar på frågor som återkommer i debatten.

Tack också till er som följer sidan Grön Folkbildning här på Facebook. Där är ni nu drygt 800 personer.

Sidan skapades framför allt för att föra över mina Facebookinlägg till hemsidan. Där kategoriseras de, blir sökbara och får korta AI-sammanfattningar. På så sätt ska det bli lättare att hitta tillbaka till ett tidigare inlägg om exempelvis klimat, energi, ekonomi eller socialpolitik.

Men oj, vad många som vill bygga kärnkraft till vilket pris som helst, sänka bensinskatten och sprida allsköns ovetenskaplig sörja också verkar ha hittat dit. Det märks omedelbart de gånger jag glömmer att kryssa i att bara följare får kommentera.

Följ därför gärna även Grön Folkbildning och hjälp till att bemöta tokigheterna sakligt. Jag hinner helt enkelt inte alltid med allt själv.

Det lite komiska är att jag som doktor i marknadsföring (och entreprenörskap) egentligen gör nästan allt man inte ska göra om man vill lyckas på sociala medier:

Jag skriver långa texter i stället för korta.

Jag tar upp svåra och komplicerade frågor i stället för ytliga.

Jag lägger nästan alltid till källor.

Och jag skriver från mobilen, med tillhörande stavfel, slarvfel och ibland fullständigt kreativa meningsbyggnader. Jag hinner inte alltid låta AI korrekturläsa innan jag publicerar, men försöker rätta felen efter hand. Tack till er som vänligt uppmärksammar mig när något blivit fel. 🙏

Egentligen förväntas man skriva kort, enkelt och känslomässigt på sociala medier. Jag skriver långt, faktatungt och ibland ganska snårigt.

Men mitt mål är inte i första hand klick. Mitt mål är folkbildning.

Förhoppningsvis har ni lärt er något av att följa mig. Kanske har ni också dragit på smilbanden någon gång. Helst båda delarna.

Hur började allt?

På gymnasiet hade jag en fantastisk fysiklärare som väckte mitt intresse för klimatfrågan. Sedan slutet av 1980-talet har jag följt klimatvetenskapen.

När jag såg Al Gores film i början av 2000-talet blev jag förvånad över hur chockade många människor omkring mig blev. För mig var det mesta gammal kunskap.

När hållbarhetsfrågorna senare blev en del av mina forskningsområden började jag läsa ännu mer. Jag läste universitetskurser om klimat, energisystem och klimatpolitik. Eftersom merparten (över 80%) av den energi mänskligheten använder fortfarande har fossilt ursprung går det inte att förstå klimatfrågan utan att också förstå energisystemet.

Jag insåg dessutom något annat: man kan inte bara säga åt människor vad de bör göra. Man måste också förklara varför.

Den egentliga starten för mina offentliga inlägg kom när Bensinupproret 2.0 publicerade ett inlägg på en sida för evenemang i Växjö. Där påstods att mer koldioxid i atmosfären bara var bra för växtligheten.

För mig var det som att vifta med ett rött skynke.

Jag svarade. Med källor.

Mina kommentarer togs bort, gång på gång. Till slut skrev jag ett eget inlägg direkt i gruppen. Det fick mycket stor spridning, men även det togs bort med hänvisning till att det var politiskt.

Det jag hade skrivit var i princip en redogörelse för vetenskapens samlade kunskap. Desinformationen från BO2.0 fick däremot stå kvar.

Då började jag skriva mer systematiskt, både i olika debattgrupper och på min egen sida. Det ledde till nya kontakter, tv-medverkan och mängder av meddelanden från människor som tackade för att jag delade med mig av kunskap.

För mig blev det ett bevis på att texterna faktiskt kunde göra skillnad, åtminstone för några.

Så småningom började jag också skriva mer politiskt. Jag har genom åren röstat på nästan alla riksdagspartier utom SD och V, men allra mest på Moderaterna. Ju mer jag lärde mig om klimat, energi och samhällsekonomi, desto mer självklart blev Miljöpartiet för mig. Har röstat på MP länge nu.

Strax före valet 2022 blev jag medlem. Jag hade då fått fullständigt nog av avslöjandena om hur flera partier var beredda att tänja på reglerna för att få in anonyma pengar till sina verksamheter. Det inkluderar nuvarande justitieminister.

Jag blev rent ut sagt fly förbannad och löste medlemskap i Miljöpartiet några minuter senare.

Efter valet stod Elsa Widding i riksdagens talarstol och ifrågasatte den etablerade klimatvetenskapen. Då kände jag att det fick vara nog.

För om inte jag engagerar, vem ska då göra det?

Jag kontaktade en bekant i Miljöpartiet och bad honom ta med mig till ett möte.

Och där började min politiska resa på riktigt.

I Växjö blev jag, helt ny och bokstavligen ganska grön, direkt välkomnad in i arbetet. Jag kom tidigt in i styrelsen, fick utbildning och skickades på seminarier, konferenser och kongresser. Jag blev ersättare i nämnder och kommunalrådet Magnus P. Wåhlin fick det tålmodiga uppdraget att hjälpa mig förstå det politiska arbetet.

Jag sökte också till Miljöpartiets adept- och mentorprogram. I ansökan skrev jag att jag ville lära mig regionpolitik ordentligt, eftersom Miljöpartiet Kronoberg måste tillbaka in i regionfullmäktige.

Och vem fick jag som mentor?

Jag fick läsa namnet två gånger innan jag förstod att det verkligen stämde: Anton Fendert, då regionråd i Stockholm. Jag har alltså en av Miljöpartiets mest erfarna och kunniga regionpolitiker som mentor.

Jag, som för fyra år sedan inte hade en tanke på att själv bli politiskt aktiv.

Det här är också min erfarenhet av Miljöpartiet: öppet, varmt, generöst och kunskapsdrivet.

Man välkomnas in. Man får lära sig. Man blir lyssnad på. Man får ansvar och möjlighet att utvecklas.

I dag är jag politiskt aktiv på kommunnivå. Under valrörelsen kommer jag framför allt att arbeta med sociala medier, folkbildning och med att utveckla hemsidan där mina texter samlas.

Men grundidén är fortfarande densamma:

Kunskap måste spridas, eftersom demokratin är helt beroende av bildning.

Jag vet att jag skriver långt. Ibland alldeles för långt för Facebook. Jag stavar fel, uttrycker mig emellanåt otydligt och provtänker ofta offentligt.

Ni får därför ha överseende med både mina snabba mobilfingrar och mina kreativa stavningar.

Till alla som läser, delar, kommenterar och hör av sig: ett innerligt tack. Utan er hade jag sannolikt slutat för länge sedan.

Och till er som föreslår att jag borde starta en blogg, podd eller något annat: tiden räcker inte riktigt till. Men använd och dela gärna mina texter. Och är det något ni inte förstår eller vill veta mer om, skicka ett meddelande. Då försöker vi reda ut frågetecknen tillsammans.

På www.gronfolkbildning.se finns numera mina Facebooktexter samlade, kategoriserade, sökbara och sammanfattade. Hemsidan finns tack vare människors gåvor och väldigt många timmars arbete.

För att få till ett maktskifte och föra Sverige mot ett grönare, tryggare och mer hållbart samhälle behöver vi bli många fler medlemmar och gärna fler aktiva medlemmar.

Vi behöver människor som vill samtala, lyssna, dela erfarenheter och möta väljare i hela Sverige under valrörelsen.

Och Miljöpartiet ska tillbaka in i både region- och kommunfullmäktige där vi i dag saknas.

I regionvalet 2022 saknades exempelvis bara omkring 1.500 röster för att Miljöpartiet skulle komma tillbaka in i Region Kronoberg. På många håll i landet handlar det om relativt få röster.

De rösterna tar vi igen i september.

Tillsammans.

För den gröna politiken behövs. För solidariteten med människor, djur och natur. Här hemma och i fjärran länder. Nu och i framtiden.

Så – funderar du på att engagera dig politiskt?

Bli medlem i Miljöpartiet. Du kommer att bli varmt välkomnad.

Medlemskapet tecknas enklast från en dator, eftersom sidan tyvärr inte alltid fungerar som den ska från mobilen:

https://www.mp.se/bli-medlem/

Och ja. Det är så typiskt mig.

En liten ironisk bild, skapad på mobilen på ungefär två minuter, blev ännu ett jättelångt inlägg. Ett inlägg som jag dessutom har sparat och justerar lite då och då ungefär som många av mina svar om klimat och energi.

Samma frågor återkommer nämligen hela tiden.

Copy. Paste. Uppdatera. Publicera. 😉

Och om du faktiskt har läst hela vägen hit vill jag gärna veta det.

Lämna därför ett hjärta ❤️ på inlägget. Inte bara en tumme upp.