Klimat

Nu blommar maskrosor i tusentals i asfalten!

AI-Sammanfattning Inlägget diskuterar kritik mot effekttariffer och föreslår att dessa bör stoppas och omarbetas för att bli mer rättvisa och transparenta. Författaren stödjer även förslaget om en tydligare tidsdifferentierad energiprisstruktur, vilket skulle göra prissättningen mer intuitiv och i linje med hur andra elmarknader fungerar. Det påpekas att elpriser i Sverige redan är tidsdifferentierade, vilket innebär att eventuella förändringar måste beakta nätbolagens kostnadstäckning.

Nu blommar maskrosor i tusentals i asfalten! Jag fattar ingenting, men jag håller med Peder och hans Bensinuppror 2.0 numera Bränsleupproret i mycket. Nästan i allt.

De har sju punkter. Finns några justeringar jag skulle gjort samt stoppat ett klavertramp om Vattenfalls verksamhet. Annars.

Läs i bilden vad Peder för fram och mina kommentarer nedan.

1. Stopp för effekttariffer

Effekttariffer är svåra att förstå för hushåll och småföretag. De upplevs ofta som oförutsägbara. Kritik mot dem bygger på att de ibland introduceras utan tillräcklig pedagogik och utan att kunderna ges rimliga verktyg att styra sin last.

Det är också sant att effekttariffer i sig inte “skapar” ny kapacitet. De är ett styrinstrument. Ett viktigt sådant.

För effekt är den fysiska begränsningen i elnätet. Nät dimensioneras efter topplast, inte årsenergi. Utan någon form av effektsignal riskerar nätutbyggnaden att bli dyrare och långsammare, vilket i slutändan kan öka totalkostnaden för kollektivet. Frågan är alltså inte om effektsignaler behövs, för det är ett rungande JA. Vad som behövs är att de utformas klokt, rättvist och transparent. Så är det inte nu. Jag hade pausat allt och börjat om från början. Och kan ni tänka MP med Linus Lakso i spetsen har ett väldigt bra förslag. Inte konstigt mtp han bakgrund, erfarenhet och utbildning. Jämför den med Ebbas.

2. Tydligare tidsdifferentierad energiprisstruktur

Detta är i grunden helt rimligt. Tidsdifferentiering är ett mer intuitivt styrmedel än komplicerade sidoavgifter. Dyrare under topplast, billigare när systemet är avlastat. Självklart, det speglar faktisk systemkostnad. Det är också i linje med hur nordiska och europeiska elmarknader redan fungerar via spotmarknaden.

Men elpriset i Sverige är redan tidsdifferentierat via Nord Pools timpriser. Om förslaget innebär att man ersätter effekttariffer med ännu tydligare topplastprissättning behöver man säkerställa att det inte samtidigt undergräver nätbolagens kostnadstäckning enligt intäktsramarna.

3. 1.000 MW ny vintereffekt i södra Sverige

Gärna. Detta är ett konkret och systemrelevant förslag. Effektbrist i SE3 och SE4 är en realitet under kalla vinterdagar. Strategisk kraftvärme eller annan planerbar effekt nära förbrukning stärker både lokal spänningsstabilitet och reducerar överföringsbehov. Jag anser att SVK kan använda flaskhalspengar till att investera i turbiner men även batteriparker.

Att tala om effekt (MW) istället för bara energi (TWh) visar systemförståelse. Bra Peder! Han har kommit en lång väg sedan jag förklarade förbränningsformeln för honom.

1.000 MW ny kraftvärme på fem år är ambitiöst. Det kräver: • tillstånd • bränsleförsörjning • investeringssäkerhet • långsiktiga marknadsintäkter

Energimarknaden är energy-only. Effekt värderas svagt. Antingen krävs kapacitetsmekanism eller annan ersättningsmodell vilket påverkar marknadsdesignen. Eller så pekar Riksdagen med hela handen på SVK och säg bygg. Så hade jag gjort.

4. BECCS-integrering

Här trodde jag att jag svimmade. Detta är strategiskt väldigt intressant. Och klimatmässigt helt nödvändigt för Tellus. Men kommuner måste agera nu, sen är fönstret stängt för alla nationella och EU-bidrag för projekt. Dessa anläggningar kommer sen få en rejäl och långvarig pengaström av infångad kol. Bio-CCS skapar negativa utsläpp samtidigt som kraftvärme levererar effekt och fjärrvärme. Sverige har goda förutsättningar via biobaserade värmeverk och kolintensiva industrier. Att tjäna pengar på klimatkrisen.

Det knyter klimatpolitik och försörjningstrygghet samman.

Men BECCS är kapitalkrävande och beroende av stabila stödsystem. Det är ännu inte kommersiellt brett utrullat. Men det kommer. Investera nu och bli rikligt belönad sen. Ungefär som med mina solpaneler i öst och väst. Folk tyckte jag var galen. Jag sa duck curve. Jag fick rätt och tjänar väldigt på det nu. Dessutom är klimatnyttan beroende av hållbar bioresursförvaltning. Det är min brasklapp, det enda egentligt negativa. Kommuner som inte tar möjligheten, som min egen Växjö, har hål i huvudet!

5. Regional rättvisa

Frågan är politiskt kraftfull. Norr producerar stora volymer el, söder konsumerar mer. Flaskhalsintäkter och nätkostnader är ett känsligt ämne. Att lyfta systemobalanser är verkligen legitimt. Tänker att delar av bolagens vinster bör gå åter till bygden. Att fastighetsskatten ska gå till regionen och inte till staten. Likaledes skatter som påförs produktionen.

Elområdena finns av fysiska skäl: begränsad överföringskapacitet. Att ignorera prisområden eller fördela kostnader “politiskt” riskerar att försvaga investeringssignaler för ny produktion där den behövs mest. Så dit ska vi INTE. Regional rättvisa måste vägas mot effektiv resursallokering.

6. Vattenfall som systemkritisk infrastruktur

Det är rimligt att diskutera statens roll i energisystemet. Vattenfall är ett av Europas största energibolag och har betydande påverkan på systemets struktur. Att återinvestera vinster i nät och produktion kan stärka robusthet.

Men

Vattenfall är redan reglerat via ägardirektiv och marknadsregler. Om bolaget fråntas kommersiella incitament riskerar man att minska investeringsförmågan. Dessutom är det Svenska kraftnät och inte Vattenfall ansvarigt för stamnätet.

Rollfördelningen måste vara tydlig.

7. Halverad moms på el

Absolut! El är en basvara. Sänkt moms ger omedelbar lindring för hushåll och företag. Det är administrativt enkelt. Behöver staten ersättas kan det tas ut SVKs flaskhalsavgifter. Mycket bättre det än att EU lägger beslag på våra flaskhalsavgifter. Jag tänker att man t.o.m. kan ha olika satser på moms baserat på spotpriset. Men vad gör man med de med fasta abonnemang? Är nog lättast att ta bort momsen helt och håller för alla. Istället höja energiskatten. Skatt som skatt som går till staten. Energiskatten ligger bara på antalet kWh och inte på allt som varierar.

Men moms är en generell konsumtionsskatt. Att sänka den på el kommer: • kosta staten betydande skatteintäkter • gynna högförbrukare proportionellt mer

Man kan säga att moms är en fördelningspolitiskt instrument. Men ska vi använda moms på basvaran el som alla måste ha?

Heja Peder. Synd att jag inte hann och fick ögna igenom förslagen innan de gick in till Ebba.

Nu blommar asfalten!

← Tillbaka till Klimat

Kommentarer

💬

Inga kommentarer ännu. Var den första!

Lämna en kommentar

0/1000

Din e-postadress publiceras inte. Kommentarer granskas innan publicering.