Klimat

När jag gör Valkompassen, jag som gillar sånt som fakta, forskning, klimatdata,…

AI-Sammanfattning Inlägget diskuterar resultaten från Valkompassen, där författaren noterar att de som baserar sina åsikter på fakta och forskning tenderar att få Miljöpartiet som resultat, medan de som svarar "vet ej" ofta får Sverige­demokraterna. Det framhävs att kognitiv aktivitet och förmåga att hantera komplexitet kan påverka politiska åsikter, med forskning som stödjer att lägre kognitiv förmåga korrelerar med stöd för auktoritära och exkluderande ideologier. Författaren betonar att detta handlar om statistiska samband snarare än determinism och att individuella åsikter kan variera.

När jag gör Valkompassen, jag som gillar sånt som fakta, forskning, klimatdata, energi­statistik och verkligheten i allmänhet, då får jag resultatet:

97 % Miljöpartiet.n.

Men när Rolf testar samma kompass och svarar “vet ej” på hälften av frågorna, då händer något. Valkompassen skriker:

DU ÄR SVERIGEDEMOKRAT!!!

När man svarar vet ej gissa vilket parti som har lägst siffror?

Detta innebär:Ju mer du tänker – desto grönare blir du.Ju mindre du tänker – desto mer SDare blir du

Det är som att Valkompassen försöker säga:“Om du inte har en aning om fakta och vetenskap är SD ditt parti!”

Så ja:När man bygger sina åsikter på vetenskap, klimatdata och politik som faktiskt fungerar → MP.

När man bygger sina åsikter på “vet ej” → SD.

Man kan säga att Valkompassen har gjort en banbrytande upptäckt:Kognitiv aktivitet påverkar politisk hemvist.

Och det finns det forskning som bekräftar. Forskningen visar att personer med lägre kognitiv flexibilitet tenderar att uttrycka starkare rasistiska attityder, och att lägre kognitiv förmåga korrelerar med högre stöd för auktoritära och exkluderande ideologier. På samma sätt är lägre kognitiv komplexitet associerad med mer utpräglade rasistiska föreställningar. Samtidigt betonar forskningen att detta handlar om samband, inte determinism. Det forskarna identifierar är framför allt kognitiva mönster, dvs hur människor hanterar komplexitet, hur flexibel deras tankeförmåga är och i vilken grad de klarar abstrakt tänkande. Dessa faktorer kan påverka statistiska tendenser i politiska attityder på gruppnivå, men de avgör inte hur en enskild individ tänker, känner eller röstar. Kan lova att varenda SDare hävdar att just han är undantaget.

Deary, I. J., Batty, G. D., & Gale, C. R. (2008).Childhood intelligence predicts voter turnout, voting preferences, and political involvement in adulthood: The 1970 British Cohort Study. Intelligence, 36(6), 548–555.https://doi.org/10.1016/j.intell.2008.09.001

Dhont, K., & Hodson, G. (2014).Why do right‐wing adherents engage in more animal exploitation and meat consumption? Personality and Individual Differences, 64, 12–17.https://doi.org/10.1016/j.paid.2014.02.002

Edwards, T., Giannelis, A., Willoughby, E. A., & Lee, J. J. (2024). Predicting political beliefs with polygenic scores for cognitive performance and educational attainment. Intelligence, 104, 101831. https://doi.org/10.1016/j.intell.2024.101831

Hodson, G., & Busseri, M. A. (2012).Bright minds and dark attitudes: Lower cognitive ability predicts greater prejudice through right-wing ideology and low intergroup contact. Psychological Science, 23(2), 187–195.https://doi.org/10.1177/0956797611421206

Heaven, P. C. L., & Ciarrochi, J. (2007).Personality and religion as predictors of adolescents’ responses to racism. Australian Journal of Psychology, 59(3), 131–137.https://doi.org/10.1080/00049530701449479

Onraet, E., Van Hiel, A., Dhont, K., & Hodson, G. (2013).The relationship between cognitive ability and right-wing ideological attitudes and prejudice: A meta-analytic review. European Journal of Personality, 27(6), 520–540.https://doi.org/10.1002/per.1945

Stenner, K. (2005).The Authoritarian Dynamic. Cambridge University Press.

Van Hiel, A., Pandelaere, M., & Duriez, B. (2004).The impact of need for closure on conservative beliefs and racism: Differential mediation by authoritarian submission and authoritarian dominance. Personality and Social Psychology Bulletin, 30(7), 824–837.https://doi.org/10.1177/0146167204264333

← Tillbaka till Klimat

Kommentarer

💬

Inga kommentarer ännu. Var den första!

Lämna en kommentar

0/1000

Din e-postadress publiceras inte. Kommentarer granskas innan publicering.