Mina tankar går till alla drabbade i Vetlanda. Jag hoppas innerligt att alla överlever. Utan fysiska o psykiska men.

Mina tankar går till alla drabbade i Vetlanda. Jag hoppas innerligt att alla överlever. Utan fysiska o psykiska men. Önskar oxå att de anhöriga får all stöd o hjälp så de inte går sönder psykiskt. Detta är på gränsen till vad man som människa klarar av. Det sätter sej djupt. Jag vet. Min hjärna har ikväll flashat mej bilder från när jag hittade min älskade moster mördad. Det är 24 år sedan. Ser tillhyggen. Blodet. Förnimmer doften. Tystnaden. Men bilderna har inte fått övertaget. Jag har vänt tankebanan varje gång. Filmen har inte makten över mej längre. Men jag förstår vad de drabbade har framför sej.

Så fruktansvärt grymt - att använda en yxa - o totalt meningslöst. Oskyldiga människor. Detta avskum till gärningsman har förstört för så många. Många av mina landsmän bryr sej inte om du har ditt ursprung i Afghanistan, Libanon eller Jugoslavien - du är inte svensk o har inte i Sverige att göra anser de. Avskummet har gjort integrationen svårare för så många. Räckte det inte med Covid?

PS: inser att polisen läcker lika mkt till joirnalister 2021 som de gjorde 1997.