Miljöpartiet tog på sin kongress ett riktigt bra beslut med tanke på framtiden.

Miljöpartiet tog på sin kongress ett riktigt bra beslut med tanke på framtiden. Att vi först ska förkorta arbetsveckan till 35h för att sedan nå 4-dagarsvecka. Att arbeta 7h per dag istället för 8h kommer märkas. Blir som den där extra timmen man får när vi återgår till vintertid. Men varje dag.

Att korta arbetstiden till först 35 timmar i veckan och därefter göra en fyradagarsvecka till norm är egentligen inte något radikalt brott med svensk tradition. Det är snarare fortsättningen på en hundraårig rörelse mot mer produktivt, mer jämlikt och mer hållbart arbete.

Sverige har sänkt arbetstiden flera gånger tidigare: åttatimmarsdagen kom 1919/1920, då gick vi från cirka 60-timmarsveckor till 48 timmar; därefter följde stegvisa sänkningar via avtal under 1950–60-talen, och 1973 landade vi i 40-timmarsveckan som fortfarande gäller. (1978 fick vi fem veckors semester.) Och varje gång förändringar har gjort har högern varit emot och mer eller mindre flaggat för Sveriges undergång. Arbetstiden har aldrig varit naturgiven, den har alltid varit ett politiskt och fackligt resultat, anpassat efter produktivitet, hälsa och samhällsbehov samt framtidens arbetsmarknad. 1973, det är 52 år sedan. Har inte samhället förändrats? Kommer inte samhället förändras väldigt de kommande decennierna? Svar ja. Sverige måste börja agera nu. Det inser Miljöpartiet. Varför? Det finns forskning på området. Det är dags att Sverige påbörjar resan.

Ett första tydligt steg, t.ex. mot 35 timmar/vecka, gör två saker. För det första blir övergången hanterbar för verksamheter som går i skift – vård, omsorg, förskola, äldreboenden. Vi VET redan av studier att kortare arbetspass ger piggare personal och bättre kvalitet. Jackpot bara det. För det andra tvingar en sådan reform fram det som alla lyckade försök visar: man måste organisera om jobbet, inte bara förkorta det.

Det finns nu ett imponerande batteri av studier från olika länder och branscher:

Göteborg/Svartedalen (äldreomsorg, 2015–2017): bättre hälsa, lägre sjukfrånvaro, lättare att rekrytera och behålla personal. Merkostnaden var 12 miljoner– men mycket av den ”åt man igen” genom minskad frånvaro och högre kvalitet. Mycket talar för att om försöket blivit permanent hade människor stannat i yrket samt arbetar högre upp i åldrarna. Säg att de går i pension fyra år senare - inse så många fler timmar de kommer ha arbetat under ett arbetsliv. Synd att projektet avbröts när borgarna kom till makten. För Göteborg visade att kortare arbetstid fungerar i praktiken, men kräver en övergripande politisk strategi, annars faller de initiala kostnaden tungt på enskilda arbetsgivare. Det är inte många som kan mäkta med att se kostnader över ett helt arbetsliv när budgetar som styr är på årsbasis.

Island 2015–2019 (2.500 anställda, >1 % av arbetskraften): arbetstiden minskade till 35–36 timmar UTAN att produktiviteten sjönk; i flera fall ÖKADE den, samtidigt som välmåendet förbättrades tydligt. Efter försöken kunde en mycket stor del av isländska arbetstagare få kortare arbetstid i avtal.

Brittiska 4 Day Week-piloten 2022–2023 (61 företag, ~2.900 anställda): 92% av företagen fortsatte med modellen; intäkterna låg i snitt still eller ökade; personalomsättningen sjönk; stress och utmattning gick ner. Kortare arbetstid blev till em ekonomisk vinst för företagen.

Microsoft Japan 2019: 4-dagarsvecka gav cirka 40% högre produktivitet, lägre elförbrukning och mindre pappersåtgång. Bidde både ekonomisk och klimatmässig vinst.

Och många fler.

Gemensam nämnare: när man förkortar arbetstiden och samtidigt rensar bort slöseri (onödiga möten, splittrade arbetsflöden, ständiga avbrott) så blir det inte mindre gjort ä, det blir mer gjort per timme. Det är exakt detta som gör en svensk arbetstidsreform rimlig: vi har redan hög produktivitet, men vi låser in den i 1900-talets 40-timmarsram.

När verksamheten väl lärt sig att producera samma (eller högre) värde på kortare nominell tid är nästa steg logiskt: minska arbetstiden ytterligare. En fyradagarsvecka på 25–30 timmar ger enligt forskningen (I vanlig ordning följer Miljöpartiet forskningen med sina förslag):

Starkare återhämtning. Tre hela sammanhängande dagar utan jobb minskar stress och förbättrar sömn. Det var ett av de tydligaste fynden i både den brittiska studien och i de isländska försöken. Mindre stress = lägre sjukfrånvaro = lägre kostnader.

Jämställdhetsvinst. Mycket av obetalt arbete – barn, anhörigvård, föreningsliv – landar i dag på kvinnor. Med fyra arbetsdagar blir fördelningen lättare att göra rättvis. Det här var ett argument redan när Sverige gick från 48 till 40 timmar, och det gäller fortfarande.

Kompetensförsörjning. I bristyrken (vård, skola, socialtjänst) är det ofta inte lönen som avgör om man stannar, utan om jobbet är hållbart. Kortare arbetstid är ett effektivt verktyg för att slippa dyra vikarier och ständiga nyrekryteringar – något t.ex. Göteborgsförsöket pekade tydligt på.

Klimat och energi. Färre kontorsdagar betyder mindre pendling, mindre lokaldrift och – som i Microsofts fall – lägre resursförbrukning. Det är en sällsynt reform som samtidigt stärker arbetslivet och minskar utsläpp.

”Men har vi råd?”

Sveriges tidigare arbetstidsförkortningar kom efter att produktiviteten ökat. Vi tog helt enkelt ut en del av tillväxten i tid i stället för i bara lön.

I dag har vi: • högre teknikinnehåll per jobb, • bättre digitala verktyg, • bättre kunskap om arbetsmiljö och stress, • och en åldrande befolkning som faktiskt behöver att människor orkar jobba fler år.

I det läget är det smartare att gå mot en lägre normalvecka än att pressa 40 timmar på allt färre. Betänk oxå att klimatet till slut kommer tvinga oss att minska på konsumtionen. Färre jobb i konsumtionsbranschens tillverkning och affärer. LO:s färska kunskapsunderlag pekar åt samma håll: arbetstiden har gått att sänka förr och det finns inga principiella hinder för att göra det igen. Det är en fråga om hur vi fördelar produktivitet och välfärd.

Garanterat är högern emot en kortare arbetsvecka. De har varit emot varje arbetstidsförkortning hittills. Alla stora svenska framsteg har mötts med samma invändningar från Moderaterna & co. ”Det går inte”, “Vi har inte råd”, “Det är för tidigt”. Men historien visar precis motsatsen. Varje steg mot kortare arbetstid har gjort Sverige friskare, mer produktivt och mer jämlikt. Så vilka argument är emot? Här är de jag kommer på. Och varför argumenten inte håller.

“Det blir för dyrt – vi har inte råd.”

Detta är samma argument som använts varje gång Sverige tidigare kortade arbetstiden: när åttatimmarsdagen infördes 1919, när 40-timmarsveckan blev norm 1973 och när fem veckors semester infördes 1978. I samtliga fall hävdade arbetsgivarsidan att ekonomin skulle kollapsa. Vad hände? Produktiviteten ökade, folkhälsan förbättrades och sysselsättningen steg.

Samhällsekonomin växer inte genom fler timmar, utan genom bättre timmar. Länder med kortare arbetstid – som Nederländerna, Danmark och Norge – har ofta högre produktivitet per timme än de som arbetar mest. Kortare arbetstid frigör dessutom resurser genom minskad sjukfrånvaro, minskade stressrelaterade sjukdomar och lägre personalomsättning. Dessutom en friskare arbetskraft orkar arbeta fler år och med högre effektivitet. Kortare arbetsvecka blir självfinansierande på sikt.

“Produktiviteten kommer att sjunka.”

Nej och åter nej. All forskning från försök i Sverige och utomlands visar det motsatta. • Island (2015–2019): produktiviteten bibehölls eller ökade. • Storbritannien (2022–2023): 92 % av företagen behöll fyradagarsveckan – utan minskad produktion. • Microsoft Japan (2019): +40 % i produktivitet. • Göteborg (Svartedalen, 2015–2017): bättre kvalitet i omsorgen och nöjdare brukare trots kortare arbetspass.

Det avgörande är inte antalet timmar, utan hur de används. När människor får återhämtning, färre avbrott och kortare arbetsdagar arbetar de med bättre fokus, mindre stress och färre misstag.

”Välfärden klarar inte bemanningen om folk jobbar mindre.”

Precis tvärt om. Välfärden har mest att vinna på kortare arbetstid. I vård, skola och omsorg är det inte lönen som främst avgör om folk stannar, utan arbetsbelastningen. Kortare pass minskar sjukskrivningar och gör det lättare att rekrytera och behålla personal.

Göteborgs försök visade lägre personalomsättning och högre trivsel. Om fler orkar arbeta längre upp i åldrarna – säg fyra år till – motsvarar det enorma samhällsvinster i arbetskraft och skatteintäkter. Det är alltså inte en kostnad, utan en investering i hållbar bemanning.

“Företagen kommer flytta utomlands.”

Den myten har upprepats vid varje social reform i svensk historia. Skrämseltaktik. När Sverige införde 40-timmarsvecka, arbetsmiljölagar och föräldraförsäkring påstod arbetsgivarna samma sak. Resultatet? Sverige blev ett av världens mest produktiva och attraktiva länder att driva företag i.

Företag stannar där det finns stabilitet, kompetens och kreativ arbetskraft. Inte där man kan pressa människor längst. En frisk, utvilad och lojal arbetsstyrka är den bästa konkurrensfördelen. När produktiviteten ökar per timme kan lönekostnaden per producerad enhet till och med sjunka. Det är därför högteknologiska länder med kortare arbetstid (Norge, Nederländerna, Schweiz) är bland världens rikaste.

“Det blir orättvist – vissa branscher kan inte korta lika mycket.”

Stämmer till viss del eftersom det är sant att olika sektorer kräver olika lösningar. Men det är inget nytt. När 40-timmarsveckan infördes var det också stegvis med olika avtal, olika takt. En reform kan anpassas: vissa branscher går mot 35 timmar direkt, andra mot 37,5. Vissa får fler skift, andra fler anställda. Det går att lösa. Poängen är att riktningen måste vara gemensam. Målet är inte en identisk modell för alla, utan ett rättvist system som ger varje yrkesgrupp rimlig tid för återhämtning och liv.

“Svenskar arbetar redan lite jämfört med andra länder.”

Det stämmer bara om man ser till timmar, inte till produktivitet per timme. Svenskar tillhör världens mest effektiva arbetstagare. En svensk i genomsnitt mer värde på 35 timmar än en genomsnittlig amerikan gör på 45. Dessutom har Sverige starka institutioner, hög digitalisering och stabil ekonomi. Det är perfekta förutsättningar för att gå före. Att minska arbetstiden är inte ett tecken på lättja, utan på mognad i ett högteknologiskt samhälle där människor måste tillhöra arbetskraften under fler år än tidigare mtp Sveriges demografi. De som verkligen borde driva 28h vecka är SD mtp hur många i Sveriges arbetskraft de ser till lämnar Sverige nu. Resten av oss måste orka ett längre arbetsliv.

“Vi förlorar tillväxt och konsumtion.”

Som grön är frågan snarare: Vilken sorts tillväxt vill vi ha?Konsumtionsdriven tillväxt med ökade klimatutsläpp är inte hållbar. Genom kortare arbetstid kan samhället växla över till kvalitativ tillväxt: utbildning, vård, kultur, innovation och klimatneutral produktion. När konsumtionen av prylar minskar minskar antalet jobb i produktion och försäljning. Vi behöver dela på jobben för att fler ska kunna vara självförsörjande.

Kortare arbetstid kan bidra till både jämnare arbetsfördelning och grön omställning. Minskad pendling, lägre energiförbrukning och bättre psykisk hälsa stärker hela samhällsekonomin.

“Det är orealistiskt – vi har viktigare problem.”

Va? Hörde jag rätt?! Ett hållbart arbetsliv är grundläggande för att lösa andra samhällsproblem: psykisk ohälsa, kompetensbrist, jämställdhet och klimat. Arbetstidsförkortning är inte lyx – det är infrastruktur.

Att människor orkar jobba, leva och engagera sig är själva motorn i ett fungerande samhälle. Det är inte en utgift – det är framtidens investering. Att gå från 40 till 35 timmar i veckan handlar inte om att arbeta mindre – det handlar om att leva smartare, arbeta klokare och bygga ett samhälle som håller längre.

Att gå mot 35 timmar/vecka som första steg och sedan etablera fyradagarsvecka är alltså:

historiskt konsekvent – Sverige har gjort liknande saker förr,

empiriskt underbyggt – experiment i Sverige och internationellt visar bibehållen eller ökad produktivitet,

socialt klokt – det stärker hälsa, jämställdhet och kompetensförsörjning,

och klimatmässigt rimligt – mindre resursåtgång för samma värde.

Se där. På slutet fick ni som efterlyser sammanfattningar av mina texter en. Och ni som vill läsa mer. Nedan finns källorna jag använde.

Alda, H., & Autonomy. (2021). Going public: Iceland’s journey to a shorter working week. Autonomy.

Ask, F., & Fransson, S. (2019). Hundra år med åtta timmars arbetsdag: En kvalitativ studie om arbetstidsförkortning och framtidens arbetstid (Kandidatuppsats). Linnéuniversitetet.

Autonomy, 4 Day Week Global, & University of Cambridge m.fl. (2023). The UK four-day week pilot programme: Results. Autonomy.

BBC News. (2017, 6 February). Sweden ends six-hour working day experiment.

Bloom, N., Liang, J., Roberts, J., & Ying, Z. J. (2015). Does working from home work? Evidence from a Chinese experiment. Quarterly Journal of Economics, 130(1), 165–218. https://doi.org/10.1093/qje/qju032

Eurofound. (2019). Working time in 2019: Developments in working time and collective bargaining in the EU. Publications Office of the European Union.

Göteborgs Stad. (2017). Försöksverksamhet med sex timmars arbetsdag vid Svartedalens äldreboende 2015–2017: Slutrapport. Göteborgs Stad.

Göteborgs Stad. (2017). Sex timmars arbetsdag – ett försök på Svartedalens äldreboende. Hisingens stadsdelsförvaltning.

Hickson, H., & Turner, A. (2022). The four-day week: Assessing the evidence and implications for work-life balance and productivity. University of Reading Working Paper Series.

Knight, R., & Harper, S. (2022). Shorter working weeks: The impact on productivity and employee wellbeing. Journal of Management Studies, 59(5), 1024–1047. https://doi.org/10.1111/joms.12768

LO. (2025). Kortare arbetstid – fakta, forskning och förutsättningar. Landsorganisationen i Sverige.

Lorentzon, B., & Paulsen, R. (2017). Slutrapport: Försöksverksamhet med sex timmars arbetsdag vid Svartedalens äldreboende 2015–2017. Göteborgs Stad.

Microsoft Japan. (2019). Work-Life Choice Challenge 2019 summer: Four-day workweek trial results. Microsoft Corporation.

OECD. (2020). Productivity gains from shorter working hours: A review of evidence. OECD Policy Brief.

Paulsen, R. (2019). Arbetssamhället: Hur arbetet överlevde teknologin (2:a uppl.). Gleerups.

Pencavel, J. (2015). The productivity of working hours. The Economic Journal, 125(589), 2052–2076. https://doi.org/10.1111/ecoj.12252

Riksdagen. (2001/02). Sex timmars arbetsdag (Motion 2001/02:A715). Sveriges riksdag.

Statistiska centralbyrån. (2021, 20 september). När åtta timmars arbetsdag hindrade femdagarsveckan. SCB.

Stronge, W., Harper, A., & Alda, H. (2021). The shorter working week: A radical and pragmatic proposal. Autonomy.

University of Reading & 4 Day Week Global. (2022). The four-day week experiment: Interim findings report. Autonomy.