Milda Matilda!

Milda Matilda!

Heja Tyskland.

I maj 2024 skrev jag att duck curve var i Sverige tack vare Tyskland! I maj.

https://www.facebook.com/share/19awLi1w7s/?mibextid=wwXIfr

Och vad ser jag i februari 2026?! DUCK CURVE! Tack vare Tyskland! Inse hur solen vuxit i Tyskland. Så pass att det påvetkar oss i södra Sverige! Undra om vänsterpartiet är säkra på att de inte vill ha in solel från kontinenten utan stänga in Sverige i Bekenmodellen? Tror minsann det får bli ett inlägg om varför vänster älsklingselmodell inte håller. De hade inte fått ta del av duck curve i februari!

Vad är då duck curve?

Duck curve beskriver hur nettolasten i ett elsystem förändras över dygnet i system med stor andel solkraft. Med nettolast avses den el som återstår att leverera när solproduktion, annan icke-styrbar produktion och import har räknats bort från den totala efterfrågan. Det är alltså nettolasten som måste mötas av reglerbara resurser som vattenkraft, kraftvärme, gaskraft, kärnkraft, batterier, efterfrågeflexibilitet eller ytterligare import.

Under natten är nettolasten relativt stabil. Solproduktionen är noll och elanvändningen ligger på en jämn basnivå. På morgonen ökar förbrukningen när människor vaknar, värmer bostäder, lagar frukost och startar transporter, samtidigt som solen ännu inte producerar särskilt mycket el. Nettolasten stiger därför och bildar en morgontopp. När dagen fortskrider ökar solproduktionen snabbt. Mitt på dagen kan solkraften täcka en stor del av efterfrågan, ibland mer än vad som faktiskt används i området. Nettolasten pressas då kraftigt ned och kan bli mycket låg eller till och med negativ. Det är denna djupa nedtryckning mitt på dagen som brukar kallas “svanken” i duck curve.

På sen eftermiddag och kväll inträffar den mest kritiska fasen. Solproduktionen faller snabbt när solen går ner, samtidigt som elanvändningen ökar kraftigt när människor kommer hem, lagar mat, tänder belysning, laddar elbilar och använder värme. Nettolasten måste då öka mycket snabbt på kort tid. Denna snabba uppgång kallas evening ramp och ställer höga krav på elsystemets flexibilitet och reglerförmåga. När kvällen övergår i natt sjunker förbrukningen igen och nettolasten planar ut.

Begreppet duck curve myntades av California Independent System Operator i början av 2010-talet, när Kalifornien byggde ut solkraft i snabb takt. Kurvans form, som liknar en anka med rygg, svank, hals och huvud, blev ett pedagogiskt sätt att visa hur nettolasten förändras över dygnet. Det viktiga är dock inte formen i sig, utan vad den avslöjar om systemets behov: inte mer energi, utan mer flexibilitet i rätt timmar.

Duck curve visar inte att solkraft är ett problem, utan att produktionen inte alltid sammanfaller i tid med efterfrågan. När andelen solkraft ökar blir elsystemet mer beroende av lagring, snabb reglerkraft och styrbar efterfrågan. Batterier, vattenkraft, värmelager, smart laddning av elbilar och industriflexibilitet är därför centrala lösningar. Samma mönster som först observerades i Kalifornien syns i dag i flera delar av världen, inklusive Nordeuropa. I södra Sverige påverkas nettolasten dessutom av import och export, vilket gör att solöverskott på kontinenten kan pressa priser och nettolast mitt på dagen även här, medan kvällstopparna består. För titta hur gult det redan lyser i Tyskland. I början på februari.

Duck curve är därmed inte ett framtidsscenario utan ett observerbart dygnsmönster i moderna elsystem. Den visar tydligt att elsystemets utmaning i ett solrikt och sammankopplat Europa inte är brist på elenergi, utan förmågan att hantera snabba förändringar i effekt över dygnet. Och vilket tur att ett ett förnybart elsystem kan det!

Så var Tyskland nedläggning av gamla kärnkraftverk så förfärligt som många hävdar? Korta svaret är nej. Det långa får bli ett annat inlägg.

California Independent System Operator. (2013). What the duck curve tells us about managing a green grid. CAISO.

California Independent System Operator. (2016). Fast facts: What the duck curve means for power operations. CAISO.

Denholm, P., O’Connell, M., Brinkman, G., & Jorgenson, J. (2015). Overgeneration from solar energy in California: A field guide to the duck chart. National Renewable Energy Laboratory.

International Energy Agency. (2023). Integrating solar and wind: Global experience and emerging challenges. IEA.

Agora Energiewende. (2020). The German Energiewende in practice: How the electricity market manages variability. Berlin.

Svenska kraftnät. (2024). Sol- och vindkraftens påverkan på det nordiska kraftsystemet. Stockholm.