Maken till halmgubbe SDs Riks ägnar sej åt!

Maken till halmgubbe SDs Riks ägnar sej åt! Reportern borde utöver att läsa på om klimatet ta på sej vantar, mössa samt inte ligga i snön i strumpbyxor och med uppknäppt kappa!

Kolla in klippet. Och stöd gärna min kommentar. https://www.facebook.com/share/r/1G2gN6okQ6/?mibextid=wwXIfr

Min kommentar lyder:

Läs gärna några klimatkurser på våra svenska universitet. Vi kommer få mkt snö i ett varmare klimat. Då och då. Men inte lika ofta. Och inte snötäckte lika många dagar. Men snudd på det jobbigaste är att tjälen försvinner. Det innebär att skogarna vintertid kommer drabbas hårdare av stormar.

Inlägget från Riks är ett klassiskt exempel på en halmgubbe: ett nyanserat resonemang om ökande klimatrelaterad risk och behov av anpassning förvandlas till ett absolut påstående, som sedan ”motbevisas” genom att konstatera att snö fortfarande finns. Det säger mer om ohederlig debattekniken än om klimatforskningen.

Det meteorologen Pär förmedlade i mitten av 2000-talet, i intervjuer och föredrag, handlade inte om några absoluta påståenden utan om ökande risker och osäkerhet. Budskapet var att klimatförändringarna leder till varmare och mer instabila vintrar, vilket innebär att snösäkra vintrar under lång tid i södra och mellersta Sverige blir färre. I det sammanhanget lyfte han att evenemang som Vasaloppet kan få ökade problem framöver och därför kan behöva anpassa sig genom snölagring, konstsnö eller olika former av reservlösningar. Görs det tror ni?

Detta var alltså ett resonemang om trender, sannolikheter och riskhantering och inte ett tvärsäkert domedagsbesked. Är ni så dåliga på hör- och läsförståelse? Måste vara problematiskt i vardagen.

Meme-citatet ”Snön är på väg att försvinna för alltid” är helt felaktigt. Pär har aldrig sagt det i den formen och speglar inte innehållet i hans uttalanden. Karln är meteorolog! På samma sätt är formuleringen ”Om tjugo år har stora delar av Sverige glömt hur man åker skidor” en retorisk överdrift, inte ett ordagrant citat. Det han beskrev var minskad vardaglig snötillgång i vissa regioner, inte att vintern eller skidåkningen skulle upphöra.

Påståendet att ”Vasaloppet är ett minne blott” är också missvisande. Tvärtom visar Vasaloppets historia att arrangemanget har anpassat sig och kunnat genomföras även under snöfattiga år, just genom de åtgärder som diskuterades redan då. Och som Pär tog upp.

Så varför kommer det snöa rejält i ett varmare klimat? Jag har gått de där klimatkurserna och här kommer en sammanfattning för er som inte lagt tid på att förstå. För i ett varmare klimat ökar sannolikheten för kraftiga snöfall vid vissa tillfällen. Förklaringen är väletablerad inom klimatforskningen och handlar om grundläggande fysik i atmosfären, inte om att vintrarna som helhet blir kallare.

Nedan är de viktigaste mekanismerna vi gick igenom.

Varmare luft kan innehålla mer fukt. Det finns mer vatten som kan komma ner som snö. Atmosfärens förmåga att hålla vattenånga ökar kraftigt med temperaturen (enligt Clausius–Clapeyron-relationen, ca 7% mer vattenånga per grad uppvärmning).Det är varnare hav, sjöar och mark. Det ger mer avdunstning. Mer vattenånga i luften innebär mer nederbörd när luften kyls. Basic.

När temperaturen ligger runt eller strax under 0 °C faller denna nederbörd som snö, inte regn. Resultatet blir: • färre snödagar totalt • men kraftigare snöfall de dagar då det faktiskt snöar

Vi vet att klimatförändringar ger mer extrem nederbörd. Ett varmare klimat innebär: • mer energi i atmosfären • starkare vädersystem • intensivare nederbördstillfällen

Det gäller all nederbörd, även snö. Därför ser vi: • fler skyfall på sommaren • fler extrema snöfall på vintern, särskilt i övergångszoner

Detta är helt i linje med observationer och klimatmodeller. Pinsamt att folk inte vet det utan drar till med Greta i sin okunskap.

Temperaturen ligger oftare nära noll – ”snöfallszonen”. I ett kallt klimat är vintern ofta stabilt kall. I ett varmare klimat: • pendlar temperaturen oftare kring 0 °C • nederbörden faller ibland som regn, ibland som snö

När kall luft tillfälligt bryter igenom i ett annars mildare klimat, och luften samtidigt är mycket fuktig, uppstår ideala förhållanden för stora snömängder.

Det är därför kraftiga snöfall ofta sker: • tidig vinter • sen vinter • eller under korta köldknäppar i milda vintrar

Varmare hav förstärker snöfall (sjö- och havseffekt). Isfria och varmare hav och sjöar avger mer värme och fukt till atmosfären.

När kall luft strömmar in över: • Östersjön • Vänern, Vättern, Mälaren • Nordsjön

kan det bildas mycket intensiva snöband (s.k. lake-effect snow).Detta fenomen förväntas förstärkas i ett varmare klimat så länge vintertemperaturer fortfarande tillåter snö.

Lägg till att förändrade jetströmmar kan ge tillfälliga köldutbrott. Arktis värms snabbare än resten av världen. Det minskar temperaturkontrasten mellan Arktis och lägre breddgrader, vilket kan: • göra jetströmmen mer slingrande • öka risken för tillfälliga kalluftsutbrott

När dessa köldutbrott sammanfaller med fuktig luft uppstår kraftiga snöfall, trots att klimatet som helhet blivit varmare.

Ovan borde ni kunna om ni intresserar er för klimatet. Det är grundkursen.