LÖST!

LÖST!

Finns det någon vänlig själ som kan köra in mej till sjukhuset i Växjö på måndag? Behöver bli hämtad vid 7.15 senast. Sen behöver jag bli hemkörd oxå. Oklart när.

För. Äntligen.

Jag ska byta ut min vänstra höftled. Hoppas innerligt att det räcker med den vänstra och att högern rättar till sej när jag kan träna som vanligt igen.

Fått frågan några gånger om jag ångrar att jag hjälpte till på säbot Toftagården under pandemin. Svaret är nej. Detta hade jag fått förr eller senare ändå.

Det var på säbot jag lyfte upp en boende som hade ramlat. Liften var på andra sidan huset så lyfte upp hen som så många gånger förr. Men denna gång fick jag parera o foten hamnade på golvmadrasskanten.Trodde jag sträckt mej. Men det gick aldrig om. Gick till slut till sjukgymnast. Du har artros sa hon. Röntgad. Atros i båda höftlederna. Paff blev jag. Aldrig känt av det innan.

Antagligen eftersom jag alltid rört på mej. Det märks att min högra höftled oxå blivit sämre allteftersom iom att jag inte kan motionera knappt antar jag. Jag har inte ens kraften i vänster höftled att cykla. Jag kan bara köra bodypump samt vattengympa. Men det gör jag ofta. Tackar min lyckliga stjärna för att jag byggde pool. Den har varit helt fantastisk dessa två år att träna i under sommarhalvåren.

Men. En dags uppehåll o höfterna blir galet stela. Så vänta INTE tills du får artros - börja motionera o håll skiten borta. Kan meddela att det gör ont när ben är mot ben. Inte sovit en hel natt på två år. Det ser jag fram emot. Samt att få slippa värken. Men inget ont som inte har något gott med sej. Numera är det stationära liftar i taket i rummen på Toftagården.

Ingen lift på andra sidan huset när den behövs!

Fast livrädd blev jag tidigare. Det var en från kommunen hemma hos mej o kollade över vilka hjälpmedel jag kommer behöva här hemma efter operationen. Hon sa att hon jobbat på operation o att höftledsoperationer görs i ryggmärgsbedövning. Inget jag kan påverka. Punkt slut.

Jag fick smått panik! Jag är tom rädd för sprutor! Tanken att ligga där o höra hur de skär genom muskler. Sågar isär benet. Bonkar in protesen i lårbenet. Limmar med ”cement”. Syr ihop. Tror jag skulle svinmat (har svimmat när jag lämnade blod ) av ljuden! Men jag har så ont i min höft att jag ändå skulle gjort det.

Men när jag ringde till ortopeden precis o fick exakt tid så berättade jag vad sköterskan från kommunen sagt o frågade om det bara fanns ryggmärgsbedövning., Sköterskan sa ”-Jag skriver in sövning på dej, blir det bra?” Tror aldrig jag känt en sån lättnad i hela mitt liv.

Så på måndag är det dags. Någon som kan skjutsa in mej?