Konflikterna mellan Israel, arabvärlden och andra länder som står bakom dem är…

Konflikterna mellan Israel, arabvärlden och andra länder som står bakom dem är bland de mest komplexa och tragiska i modern historia. De rymmer decennier av krig, ockupationer, terrorattacker, geopolitik och historiska trauman. Israel har utsatts för fruktansvärda terrorattentat. Från raketbeskjutning och massakrer till attacker mot civila. Även västländer har drabbats av terrorism från grupper som säger sig agera i protest mot Israels agerande eller västvärldens stöd till landet. Samtidigt har Israels militära operationer i Gaza, på Västbanken och i regionen orsakat ett enormt lidande bland civila palestinier och andra araber. Bombningar, blockader, bosättningar och militära operationer har lett till tiotusentals döda och en djup humanitär katastrof som med rätta väckt stark internationell kritik.

Konflikten spiller dessutom över långt utanför regionen. Hatbrott mot judar och muslimer i Europa har ökat i takt med krigen i Mellanöstern. Idag (14 mars 2026) var det ett attentat mot en judisk skola i Amsterdam och innan dess mot synagoger runt om i Europa. Alla djupt oroande exempel på hur konflikter importeras till andra samhällen. Att attackera judiska institutioner i Europa är antisemitism, inget annat.

Just därför är det så avgörande att kunna hålla flera perspektiv samtidigt. Terror mot civila israeler är oförsvarligt. Men det är lika oförsvarligt när civila palestinier dödas eller när människor lever under ockupation och blockad. Att förstå konflikten kräver att man erkänner både Israels säkerhetsproblem och palestiniernas rättigheter och lidande.

Det som gör debatten allt mer destruktiv är den växande polariseringen. På ena sidan finns människor som reflexmässigt försvarar allt Israel gör, oavsett konsekvenserna för civila. På andra sidan finns demonstrationer där det ibland skanderas att Israel ska utplånas. Båda positionerna gör en seriös diskussion nästan omöjlig.

När jag sedan ser vad som delas i mitt eget flöde blir det ännu svårare att hålla fast vid en nyanserad hållning. En EU-parlamentariker som påstår att antisemitismen lever och frodas bara för att en artist uttrycker att Israel inte borde delta i Eurovision (det innebär att jag och alla med mig som inte anser att Israel ska delta i Eurovision är antisemitister enligt KD) och samtidigt cirkulerar inlägg i grupper som kallar kritik för antisemitism medan de själva sprider rena konspirationer och hån mot klimataktivister. Att göra Greta Thunberg till “Irans nya ayatollah” i ett uppenbart fejk-inlägg är inte bara infantilt, det visar hur snabbt debatten degenererar till propaganda och hat.

Men det böir allt svårare att på något sätt känna sympati för Israels sak när man samtidigt ser omfattningen av våldet mot civila i Gaza som bara fortsätter och när delar av det högljudda stödet för Israel i Europa präglas av just den här typen av grov desinformation och hån.

Samtidigt vägrar jag ställa mig i demonstrationer där det skanderas eller antyds att Israel ska utplånas. Den typen av retorik är lika oacceptabel.

Att stå upp för civila liv på båda sidor borde vara den enda rimliga positionen. Men när debatten reduceras till propaganda, hat och falska anklagelser blir det allt svårare att föra ett seriöst samtal.

När jag ser vilka som sprider det här i svensk politik blir slutsatsen svår att undvika: dumheten lever och frodas inom KD.