Just nu, den 13 april 2026, är läget enligt WMO att den svaga La Niña som fanns…

Just nu, den 13 april 2026, är läget enligt WMO att den svaga La Niña som fanns nyligen håller på att avta, att ENSO-neutrala förhållanden är mest sannolika fram till sommaren, men att chansen för El Niño senare under 2026 har ökat men fortfarande är osäker. El Niño är både ett fysiskt fenomen och som något som följs noggrant eftersom det påverkar säsongsprognoser, beredskap och riskhantering världen över. I världen ligger Sverige. Så vad är då El Niño?

El Niñoär en del av ett större klimatsystem, ENSO, alltså El Niño–Southern Oscillation, där förändringar i havstemperaturer, lufttryck, vindar och nederbörd över tropiska Stilla havet hänger ihop. Under en El Niño blir havsytan i centrala och östra ekvatoriella Stilla havet varmare än normalt samtidigt som passadvindarna försvagas. Då rubbas den normala cirkulationen i atmosfären, och effekterna fortplantar sig långt utanför Stilla havet.

El Niño återkommer oregelbundet, ungefär vartannat till vart sjunde år, och en El Niño varar ofta omkring 9–12 månader, med kulmen kring norra halvklotets vinter.

I normalläget pressar passadvindarna varmt ytvatten västerut mot Indonesien och Australien. Där stiger varm, fuktig luft och ger mycket nederbörd, medan kallare djupvatten väller upp längre österut utanför Sydamerikas kust. Under en El Niño försvagas den här “maskinen”. Det varma vattnet och de kraftiga regnområdena förskjuts österut, och det förändrar i sin tur jetströmmar, tryckmönster och nederbörd i stora delar av världen. Därför är El Niño ett naturligt fenomen i klimatsystemet, men ett fenomen med globala följder.

Konsekvenserna kan bli mycket stora. I delar av västra Stilla havet, som Indonesien och Australien, ökar risken för torka och värme, medan delar av västra Sydamerika kan få kraftiga regn, översvämningar och erosion. Även andra regioner påverkas genom förändrade nederbördsmönster, ökad risk för extremväder och störningar för jordbruk, vattenförsörjning, hälsa och energisystem. WMO betonar att inget El Niño-förlopp är exakt likadant, men att fenomenet är den viktigaste naturliga drivkraften bakom klimatvariation mellan enskilda år på global nivå. Men vi pratar 0,1°C, inte 1°C som är mindre än mänskligheten ställt till med. Även 0,1°C får effekter. Vi måste kämpa för varje decimal. En devimal påverkar livet på jorden. Intevminst när El Niño lägger sig över.

El Niño påverkar också den globala medeltemperaturen. När stora havsområden i tropiska Stilla havet blir varmare frigörs mer värme till atmosfären. SMHI beskriver att den globala medeltemperaturen nära markytan typiskt stiger med ungefär 0,1°C med några månaders fördröjning, och vid mycket starka El Niño-händelser något mer än så. Det betyder inte att El Niño “orsakar” den långsiktiga globala uppvärmningen; den drivs av mänskliga utsläpp av växthusgaser. Däremot kan El Niño lägga ett tillfälligt extra värmepåslag ovanpå den långsiktiga uppvärmningen och bidra till att rekord slås. Copernicus och SMHI konstaterar också att El Niño bidrog till de exceptionellt höga globala temperaturerna under 2024.

För Europa och Sverige är sambanden svagare och mer osäkra än i tropikerna. Vi ligger långt från Stilla havet, och vårt väder påverkas starkt av andra faktorer, särskilt Nordatlantens och Arktis cirkulationsmönster. Därför går det inte att säga att “El Niño ger ett visst väder i Sverige” på samma raka sätt som man kan säga att fenomenet ofta ger torka i Indonesien eller skyfall i Peru. Men det finns kopplingar. Brittiska Met Office anger att El Niño är en faktor som kan öka risken för kallare vintrar i nordvästra Europa, samtidigt som de betonar att andra regionala väderdrivare ofta väger tungt.

För Sverige innebär det i praktiken att El Niño främst är relevant på tre sätt. För det första påverkar det det globala klimatet, och därmed också den bakgrund mot vilken svenskt väder utspelar sig. För det andra kan det indirekt påverka europeiska storskaliga vädermönster vintertid, men signalen är osäker och inte tillräcklig för enkla slutsatser om en enskild svensk säsong. För det tredje kan El Niño ge stora internationella följdeffekter som spiller över på Sverige via ekonomi, livsmedelspriser, vattenkraft, energimarknader, försörjningskedjor och humanitära kriser i andra delar av världen. Ett fenomen som slår mot skördar, vattenresurser och infrastruktur globalt blir därför också svenskt relevant, även när vädret här hemma inte förändras dramatiskt.