Jag tappade hakan.

Jag tappade hakan.

Den hänger ännu.

Undra hur det står till med hakan på Norges statsminister som fick detta brev av Trump. Helt galet att inte någon av Trumps medarbetare sa stopp. Skicka inte.

Översatt till svenska blir brevet Trump skickade:

”Käre Jonas:Med tanke på att ditt land valde att inte ge mig Nobels fredspris för att ha stoppat 8 krig PLUS, känner jag inte längre någon skyldighet att tänka enbart på fred, även om det alltid kommer att vara dominerande. Jag kommer hädanefter alltid sätta Amerikas förenta staters intresse först.

Danmark kan inte skydda detta land (han syftar på Grönland) från Ryssland eller Kina, och varför har de ens någon ’äganderätt’ överhuvudtaget? Det finns inga skriftliga dokument, det är bara så att en båt landade där för hundratals år sedan, men vi hade också båtar som landade där.

Jag har gjort mer för Nato än någon annan person sedan organisationen grundades, och nu borde Nato göra något för Amerikas förenta stater. Världen är inte säker om vi inte har fullständig och total kontroll över Grönland.

Tack!President DJT”

Småbåtar för länge sen….. blir viktiga tydligen när stormaktspolitik reduceras till personligt agg. Detta brev är helt remarkabelt. Det för sin totala brist på förståelse för internationell rätt, historia och diplomati.

Trump framställer här Nobels fredspris som en personlig belöning för påstådda prestationer av landet Norge. Det trots att fredspriset delas ut av Nobelkommittén i Norge, helt fristående från den norska regeringen.

Grönland tillhör dessutom Denmark. Inte Norge. Trump hintar att det uteblivna fredspriset legitimerar en övergång från fred till maktpolitik där han bara ska ha Grönland då han är den som gjort mest för NATO. Trump inser inte vidden av allvaret av de demokratiska och säkerhetspolitiska konsekvenser hans handlande får.

Än mer anmärkningsvärt är resonemanget om Grönland. Suveränitet reduceras till ett slags kolonialt ”först på plats”-argument med båtar, där internationella avtal, självstyre, folkrätt och urfolks rättigheter ignoreras totalt. Att påstå att ”inga skriftliga dokument” finns är naturligtvis stuprätt fel. Grönlands status är väldokumenterad i både dansk och internationell rätt.

Brevet avslöjar också en oerhört instrumentell syn på Nato: NATO är för USA numera ett verktyg för amerikanska territoriella ambitioner snarare än en försvarsallians byggd på ömsesidiga åtaganden och respekt för medlemsländernas suveränitet. Kravet på ”fullständig och total kontroll” över ett annat territorium är ett språkbruk vi förknippar med auktoritära stormakter. USA går snabbt mot en diktatur. Måtte institutionerna hålla mot.

Det allra värsta med dessa rader är att de är ett exempel på hur personlig prestige, revanschism och historielöshet tydligen kan vävas samman till utrikespolitik av en liten man med tillgång till stora resurser. För små och medelstora stater är det en påminnelse om varför internationell rätt, multilaterala institutioner och tydliga gränser mellan personligt ego och statligt ansvar är avgörande för global stabilitet.

Å andra sidan säger detta brev betydligt mer om avsändaren än om Grönland, Danmark, Norge eller Nato. Och det borde oroa alla som värnar fred, rättsstat och internationell ordning. Det är än mer ett mysterium att inte det republikanska partier avsätter honom. Fast. Vad kommer efter Trump på den sidan. Ännu värre? Att se Vance uttala sej om Grönland är riktigt skrämmande.

PS: Tack och lov att Europeiska unionen finns! Utan EU hade Europas länder varit betydligt mer sårbara för exakt den typ av splittringspolitik som Trump konsekvent har förespråkat. Ett Europa uppdelat i rivaliserande nationalstater hade varit lätt att spela ut mot varandra, ekonomiskt, säkerhetspolitiskt och diplomatiskt.

Det är heller ingen slump att Trump öppet ogillar EU. Unionen är nämligen motsatsen till hans världsbild. EU bygger på samordning, rättsregler, kompromisser och gemensam styrka. För den som föredrar bilaterala maktrelationer, där den starkaste alltid har övertaget, är EU ett väldigt hinder. Små går samman och blir stort.

EU är långt ifrån felfritt. Det finns demokratiska brister, tröghet och legitima konflikter. Men den avgörande frågan är denna:

Vad hade Europas länder haft att sätta emot galenskap från både väst och öst utan unionen?

I ljuset av Trumps brev blir svaret obehagligt tydligt. Ungefär inget. I det perspektivet är det inte svårt att älska EU med alla dess brister och skavanker.