Jag blir så trött.

Jag blir så trött.

NÄR ENERGIMINISTER BUSCH HAR FEL SKA JOURNALISTERNA INTE BARA HÅLLA I MIKROFONEN UTAN REAGERA OCH STÄLLA FÖLJDFRÅGOR.

Ebba Busch säger i Expressen att Sverige exporterar mest el av alla länder i EU.

Det är fel.

Frankrike nettoexporterade 92,3 TWh el under 2025. Sverige nettoexporterade 33,7 TWh.

Frankrike exporterade alltså nästan tre gånger så mycket som Sverige och var Europas största nettoexportör räknat i volym.

Det här är ingen svår bedömningsfråga där experter kan komma fram till olika slutsatser. Det är två siffror som går att kontrollera på några minuter hos de franska och svenska systemoperatörerna.

Busch kan möjligen ha blandat ihop störst exportvolym med en stor export i förhållande till den egna elproduktionen. Sverige exporterar en mycket stor andel av sin el. Men det är inte vad hon säger. Hon säger att Sverige exporterar mest el av alla i EU. Det gör vi inte.

Ändå återger Expressen påståendet utan att upplysa läsarna om att det är fel.

Busch har däremot rätt i att Sverige, Finland och Danmark har mycket vindkraft per invånare. De nordiska länderna ligger i världstoppen. Men det säger ingenting om huruvida andra länder bygger vindkraft eller inte.

Under 2025 byggde Kina 120,5 GW ny vindkraft. USA byggde 6,9 GW. Tyskland byggde 5,7 GW. Sverige byggde 1,8 GW.

Kina byggde alltså ungefär 67 gånger mer ny vindkraft än Sverige på ett enda år. USA byggde nästan fyra gånger mer och Tyskland drygt tre gånger mer. Globalt installerades rekordhöga 165 GW ny vindkraft.

Att Sverige redan har mycket vindkraft per invånare betyder alltså inte att världen har upptäckt att vindkraft var en svensk ideologisk återvändsgränd som SD fått för sig. Det betyder att Sverige är ett litet land med goda vindresurser som byggde ut relativt tidigt.

Samtidigt fortsätter betydligt större ekonomier att bygga långt mer än vi gör.

Sedan ska man ta reda på vilka som faktiskt vill bygga elproduktion i Sverige och hur regeringen behandlar deras ansökningar.

Regeringens egen sammanställning omfattar 32 avgjorda ansökningar om havsbaserad vindkraft. Sex har beviljats och 26 har fått avslag. Ett av de sex tillstånden, Kriegers flak, beslutades före regeringsskiftet. Den nuvarande regeringen har alltså beviljat fem och avslagit 26.

Det är en ganska viktig del av den verklighet som Ebba Busch och Expressen lämnar utanför bilden.

Det har funnits företag som varit beredda att utveckla stora mängder svensk elproduktion. Bl.a. IKEA. Regeringen har sagt nej till den överväldigande majoriteten av projekten. I många fall har Försvarsmaktens invändningar varit avgörande, men då är regeringens uppgift att lösa målkonflikten, förbättra planeringen och skapa förutsättningar för samexistens. Inte att först stoppa projekten och sedan anklaga andra för att svara på energibehovet med ”mer vindkraft”.

Jämför detta med kärnkraften.

Regeringen har fått in fyra ansökningar om statligt stöd till nya kärnkraftsprojekt. Det är inte fyra färdiga byggprojekt med finansiering, slutliga tillstånd och spadar i marken. Det är ansökningar som bygger på att staten tar en mycket stor del av risken.

Regeringens modell omfattar statliga lån, långvariga prissäkringsavtal och i det första projektet även statligt majoritetsägande. De ekonomiska ramarna utgår från 440 miljarder kronor i statlig utlåning under tolv år och möjliga statliga utgifter för prissäkring under 40 år efter driftstart. Staten har dessutom blivit 60-procentig ägare i Videberg Kraft.

Jag är inte motståndare till kärnkraft. Jag är för att befintliga reaktorer drivs vidare så länge de är säkra och ekonomiskt rimliga. Jag accepterar också ny kärnkraft på befintliga platser, under rätt förutsättningar. Men jag vill att kärnkraften ska beskrivas ärligt.

När vindkraftsföretag ansöker om att få investera sina pengar och bygga elproduktion avslår regeringen projekt efter projekt. När kärnkraftsbolag ansöker om hundratals miljarder i statliga lån, statlig prissäkring och riskavlyft framställs det som ett bevis för marknadens glödande intresse.

Det är inte en neutral energipolitik. Det är en regering som bestämt resultatet på förhand och därefter använder staten för att försöka få verkligheten att passa berättelsen.

Mitt kanske största favoritklavertramp från Ebba Busch kom i en lördagsintervju där hon lyfte kärnkraftens förmåga i samband med dödnätsstart. Kärnkraft är så bra för det sa Busch.

Jag ramlade av stolen!

Det ska kärnkraften absolut inte användas som den inledande resursen till. Dödnätsstart betyder att man börjar återstarta ett helt spänningslöst elnät. Den första produktionsanläggningen måste kunna starta utan att själv få el från det yttre nätet. Internationella atomenergiorganet är tydligt med att kärnkraftverk inte har denna förmåga.

Dödnätsstart görs i stället med särskilt förberedda resurser som exempelvis vattenkraftverk, gasturbiner, reservkraft eller andra anläggningar som kan starta självständigt. Därefter kan delar av nätet successivt spänningssättas, stabiliseras och användas för att starta andra kraftverk.

Ett kärnkraftverk behöver omfattande intern elförsörjning till pumpar, kontrollsystem, kylning och andra hjälpsystem. Det kan spela en viktig roll senare under återuppbyggnaden av elsystemet. Men det är något helt annat än att kärnkraftverket självt väcker ett dött nät till liv.

För att vara tekniskt exakt innebär inte ett misslyckat startförsök att en kärnreaktor automatiskt exploderar. Men ett kärnkraftverk som förlorar både extern elförsörjning och fungerande reservkraft hamnar i ett så kallat station blackout. Om kylningen inte kan upprätthållas kan följderna bli mycket allvarliga.

Fukushima visade vad en långvarig förlust av elförsörjning och kylning kan leda till: härdskador, bränslesmältning, radioaktiva utsläpp och väteexplosioner.

Så ja, uttrycket ”det säger pang” är grovt förenklat. Men i just detta fall finns det dessvärre en verklig fysisk risk bakom formuleringen. Det är inte ett område där en energiminister bör improvisera fram slagord.

Ebba Busch tycker om att tala om fysikens lagar. Fysikens lagar är dock inte ett argument för ett visst politiskt parti eller ett visst kraftslag. Vindkraftverk, vattenkraftverk, batterier, kraftvärmeverk, elnät, solceller och kärnreaktorer följer allihop fysikens lagar.

En energiministers uppgift är att förstå hur hela systemet fungerar. Det omfattar energi, effekt, frekvens, spänning, överföring, flexibilitet, lagring, reservkraft, ödrift, dödnätsstart, ekonomi, tillståndsprocesser, försvarshänsyn och klimatpåverkan.

Energiministern är inte regeringens kärnkraftsförsäljare.

Sedan har vi påståendet att elpriserna halverades efter att regeringen tog över.

Ja, priserna sjönk kraftigt från de extrema nivåerna under den europeiska energikrisen 2022. Men att något sker efter ett regeringsskifte innebär inte att det sker på grund av regeringsskiftet.

Gaspriserna föll. Europas energiförsörjning stabiliserades. Fransk kärnkraft återkom i drift. Efterfrågan förändrades. Vädret, vattenläget, bränslepriserna och förhållandena på den sammankopplade europeiska elmarknaden ändrades.

När priserna sjunker tar regeringen åt sig äran. När de stiger hänvisar samma regering till vädret, vattenmagasinen, kärnkraftsstoppen och kriser i omvärlden. Det är bara löjligt.

Det är politisk marknadsföring, inte en seriös orsaksanalys.

Och det för oss tillbaka till journalisterna.

Varför rättar inte Expressen Ebba Buschs uppenbart felaktiga exportpåstående?

Handlar det om tidsbrist, bristande sakkunskap, citatjournalistik eller en rädsla för att en enkel faktakontroll ska uppfattas som politiskt ställningstagande? Det sista vore förödande för medias folkbildning.

Inget av detta är ett godtagbart skäl.

Att en politiker är korrekt citerad innebär inte att påståendet i citatet är sant. Ett felaktigt påstående blir inte journalistiskt oantastligt bara för att redaktionen har satt citattecken runt det.

Expressen hade kunnat lägga till en mening:

”Frankrike var 2025 Europas största nettoexportör av el och exporterade nästan tre gånger så mycket som Sverige.”

Det hade inte varit vänsterjournalistik, grön journalistik eller kärnkraftsfientlig journalistik.

Det hade varit journalistik.

Och varför förmår så få journalister ställa följdfrågorna som tvingar fram riktiga svar?

När Busch säger att Sverige exporterar mest borde frågan komma omedelbart: Frankrike exporterade 92,3 TWh och Sverige 33,7 TWh. Vilket mått använder du?

När hon framställer mer vindkraft som en svensk ideologisk skygglapp borde följdfrågan vara: Varför byggde Kina 120,5 GW, USA 6,9 GW och Tyskland 5,7 GW ny vindkraft förra året?

När hon talar om bristande vilja att bygga elproduktion borde frågan vara: Varför har din regering avslagit 26 av 31 havsvindsansökningar som den har avgjort?

När hon framställer ansökningarna om ny kärnkraft som ett marknadsgenombrott borde frågan vara: Hur mycket av detta skulle byggas utan 440 miljarder i statliga lån, långvarig statlig prissäkring och statligt majoritetsägande?

När hon hänvisar till kärnkraft vid dödnätsstart borde frågan vara: Vilket svenskt kärnkraftverk kan starta från helt spänningslöst tillstånd utan extern elförsörjning?

En intervju blir granskande när journalisten kan ämnet, har siffrorna framför sig och inte accepterar att ministern svarar på en annan fråga än den som ställdes.

Sverige behöver en energiminister som klarar att ta in hela bilden och skilja mellan fakta, önskemål och partipolitisk reklam.

Om Ebba Busch inte förmår hålla sig till sanningen vet jag många som hade gjort ett mycket bättre arbete på den posten. Politiker som är ingenjörer, forskare, systemanalytiker, ekonomer och sakkunniga på våra myndigheter.

Och ja, det inkluderar faktiskt till och med mig.

Jag kan åtminstone skilja mellan exportvolym och exportandel, mellan ett marknadsmässigt byggprojekt och en ansökan om statligt stöd, samt mellan en verklig dödnätsresurs och ett kärnkraftverk som först behöver få tillbaka sin elförsörjning.

Ribban borde ligga högre än så för Sveriges energiminister

Källor

Expressen. (2026). Dambergs elkritik mot Busch: ”Bluff”.

https://www.expressen.se/nyheter/politik/dambergs-el-kritik-mot-busch-bluff/

Réseau de Transport d’Électricité. (2026). 2025 Review: Trade. Frankrikes nettoexport uppgick till 92,3 TWh och landet var Europas största nettoexportör.

https://analysesetdonnees.rte-france.com/en/annual-review-2025/trade

Svenska kraftnät. (2026). Elstatistik. Sveriges nettoexport 2025 uppgick till 33,7 TWh.

https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kraftsystemdata/elstatistik/

Global Wind Energy Council. (2026). Global Wind Installations Rise Record 40%. Uppgifter om 2025 års vindkraftsutbyggnad i Kina, USA, Tyskland och Sverige.

https://www.gwec.net/news/global-wind-installations-rise-record-40-as-industry-charts-way-out-of-energy-crisis

International Renewable Energy Agency. (2026). Renewable Capacity Statistics 2026. Statistik över installerad vindkraftskapacitet och den globala utbyggnaden av förnybar energi.

https://www.irena.org/-/media/Files/IRENA/Agency/Publication/2026/Mar/IRENA_DAT_RE_capacity_statistics_2026.pdf

Regeringskansliet. (2026). Havsbaserad vindkraft. Officiell sammanställning över 32 beslutade ansökningar, varav sex beviljades och 26 avslogs.

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/miljo-och-klimat/havsbaserad-vindkraft/

Regeringskansliet. (2026). Kärnkraftsfinansiering. Uppgifter om de fyra ansökningarna om statligt stöd och statens ägarandel i Videberg Kraft.

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/karnkraftsfinansiering/

Regeringskansliet. (2025). Långsiktiga budgetsatsningar på kärnkraft för den svenska elförsörjningen. Uppgifter om 220 miljarder kronor i förväntad statlig utlåning och prissäkring under 40 år.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/09/langsiktiga-budgetsatsningar-pa-karnkraft-for-den-svenska-elforsorjningen/

International Atomic Energy Agency. (2012). Electric Grid Reliability and Interface with Nuclear Power Plants. IAEA konstaterar att kärnkraftverk inte har förmågan att starta utan extern elförsörjning och därför inte är dödnätsstartande kraftverk.

https://www-pub.iaea.org/MTCD/Publications/PDF/Pub1542_web.pdf

International Atomic Energy Agency. (2015). The Fukushima Daiichi Accident. Beskriver förlusten av växelström, station blackout, härdskador och väteexplosioner.

https://www-pub.iaea.org/MTCD/Publications/PDF/Pub1710-ReportByTheDG-Web.pdf

Sveriges Radio. (2024). Ebba Busch: ”Vi har hittat en win-win-lösning”. Ekots lördagsintervju den 31 augusti 2024.

https://www.sverigesradio.se/avsnitt/ebba-busch-kd-vi-har-hittat-en-win-win-losning