Ja. Äntligen! Jag skrev en motion om detta system till den förra MP-kongressen.

Ja. Äntligen! Jag skrev en motion om detta system till den förra MP-kongressen. Den gick inte igenom, men nu har det hänt saker! Fee and dividend är numera MP-politik! En smart, rättvis o marknadsbaserad klimatlösning. Tack. Fee and Dividend är ett av de mest effektiva marknadsbaserade styrmedlen för att minska koldioxidutsläpp. Genom att kombinera en avgift på fossila bränslen med en direkt återbäring till medborgarna skapas både ekonomiska incitament o social rättvisa.

Systemet gör människor medvetna om sina utsläpp o skapar en ekonomisk drivkraft att minska dem – samtidigt som det omfördelar resurser från höginkomsttagare, som ofta har större klimatavtryck, till låg- omedelinkomsttagare. Det är lätt att första hur det fungerar. 1. Fee (avgift) En koldioxidavgift tas ut på fossila bränslen, antingen vid källan (t.ex. kolgruvor o olje- och gasfält) eller längre ner i distributionskedjan, där slutkunder ser hur deras val påverkar klimatet.

Avgiften ökar successivt för att ge en tydlig ekonomisk signal att fasa ut fossila bränslen. I idealfallet ska avgiften motsvara hela den samhällskostnad som utsläppen orsakar. Det kan i förlängningen även inkludera biogena utsläpp, o systemet bör premiera åtgärder som binder kol i mark o skog. 2. Dividend (återbäring) Intäkterna från avgiften fördelas på två sätt: • Företagsavgifterna används till gröna industriinvesteringar o klimatanpassning. • Avgifterna från konsumenter återförs direkt till medborgarna via en regelbunden utbetalning.

De som har låga utsläpp går ofta ekonomiskt plus, medan de med höga utsläpp får en nettokostnad. En del av pengarna kan också investeras i omställningen, t.ex. genom satsningar på kollektivtrafik, elektrifiering o energieffektivisering. Fördelarna överväger vida nackdelarna. Särskilt att det är ett kraftfullt ekonomiskt incitament för utsläppsminskning. En gradvis ökande avgift på fossila bränslen skapar en tydlig prissignal som driver företag o hushåll att minska sina utsläpp.

Systemet låter marknaden hitta de bästa lösningarna – utan att staten pekar ut vilka tekniker som ska premieras. Till skillnad från subventioner eller tvingande regleringar låter Fee and Dividend individer o företag själva avgöra hur de bäst anpassar sig. Dessutom är det socialt hållbart eftersom intäkterna återförs till medborgarna blir systemet progressivt. De med låga utsläpp – ofta låg- o medelinkomsttagare – gynnas ekonomiskt, medan de med höga utsläpp får betala mer.

Detta gör att klimatomställningen inte blir en ekonomisk börda för dem med minst resurser. Systemet är enkelt o transparent. Fee and Dividend är lätt att förstå o kommunicera. En gradvis ökande avgift ger långsiktig stabilitet, vilket gör det enklare för både företag o privatpersoner att planera investeringar i hållbara alternativ. Jämfört med exempelvis reduktionsplikten är systemet tydligare o mkt mer marknadsdrivet. Kommer leda till minskat importberoende o ökad säkerhetspolitisk stabilitet eftersom systemet gör fossila bränslen dyrare.

Det skapar starkare incitament för att investera i förnybar energi o energieffektivisering. Det minskar importberoendet av olja o gas, vilket i sin tur stärker den nationella säkerheten. Sen borde det vara gångbart över blockgränser eftersom systemet inte ökar statens intäkter utan återför pengarna direkt till medborgarna. Det attrahera både miljömedvetna väljare o dem som i vanliga fall motsätter sig skattehöjningar. För vi måste få till politisk långsiktighet o stabilitet.

En stor utmaning med klimatskatter är att de ofta blir politiskt känsliga o riskerar att rivas upp vid regeringsskiften. Därför anser jag att det krävs en bred politisk enighet innan systemet införs, så att det inte blir en svajig reform som ständigt ändras. Men det finns utmaningar som gör att kompletterande åtgärder behövs. Jag tänker att glesbygden o låginkomsthushåll måste kompenseras rättvist. Hushåll i glesbygden, som ofta har längre resor o färre transportalternativ, kan drabbas av ökade bränslekostnader.

Det samma gäller låginkomsthushåll som är beroende av fossila bränslen. Utdelningen behöver ta hänsyn till dessa grupper, särskilt i den inledande fasen innan de hinner anpassa sej. Vi har oxå priselasticitet o behovet av alternativ. Om avgiften inte är tillräckligt hög, eller om det saknas alternativ till fossila bränslen, kan konsumtionen fortsätta trots ökade kostnader. Det krävs därför parallella satsningar på elektrifiering, kollektivtrafik o energieffektivisering. Naturligtvis.

Sen har vi utsläppsflykt. Om systemet införs nationellt men inte globalt finns risken att företag flyttar sin verksamhet till länder utan koldioxidavgift. Därför är det viktigt att antingen ha kompensationsmekanismer (t.ex. tullar på importerade varor från länder utan koldioxidpris) eller att arbeta för internationella avtal. Internationella exempel Men systemet används redan framgångsrikt o föreslås i många. Kanada har infört en nationell koldioxidavgift med återbäring till hushåll.

Schweiz har ett liknande system. Jag anser att F&D borde införas asp eftersom Fee and Dividend är en av de mest effektiva, rättvisa o marknadsdrivna klimatpolitiska lösningarna. Genom att skapa ett tydligt ekonomiskt incitament för utsläppsminskning, samtidigt som låg- o medelinkomsttagare skyddas, blir systemet både ekologiskt o socialt hållbart. Det är dags att ta den här idén vidare och få den implementerad. En internationell koldioxidskatt borde vara ett självklart mål, men vi kan börja i Sverige.

https://www.facebook.com/share/1DnFijzPe3/?mibextid=wwXIfr https://citizensclimatelobby.org/basics-carbon-fee-dividend/