Ikväll är jag rasande. Det händer inte ofta.

Ikväll är jag rasande. Det händer inte ofta. Hur kunde Åkesson, Kristersson, Forssell och resten av Tidöligan låta kriminella utnyttja våra skyddssystem och komma över miljardbelopp – år efter år? Omkring 4.000 personer med koppling till kriminella nätverk har fått ut miljarder i bidrag från Försäkringskassan under lång tid. Ansvariga politiker har naturligtvis vetat det här och ändå valt att göra typ ingenting.

Det är en praktskandal.Ett strukturellt haveri.Ett politiskt misslyckande av historiska proportioner.

Det var Sveriges Radio som rapporterade om omfattningen, och kriminologen Amir Rostami kallade situationen ”alarmerande”. Han varnade uttryckligen för hur kriminella lyckats plundra välfärdssystemet genom sjukskrivningar och ersättningar som aldrig borde ha betalats ut. Och samtidigt, parallellt med denna gigantiska välfärdsläckage, har samma politiker stått på presskonferenser och basunerat ut att kriminaliteten i Sverige påstås bero på ”invandring”, ”kultur” och ”svag socialpolitik”. Samtidigt pågår detta gigantiska välfärdsbrott helt öppet rakt framför näsan på dem.

Tidöligan styr nu, och innan dess var det Tidöbudgetar som styrde riksdagen. De borgerliga har haft majoritet i över 20 år. Ändå har dessa välfärdsbrott, dessa faktiska, verkliga, mätbara miljardförluster, fått fortgå utan att någon politisk vilja från Tidöhåll att stoppa dem.

Varför? För självklart har de vetat.

Nu kommer min konspirationsteoretiska ådra fram. Jag tror många begriper varför. För hur kan man annars förklara denna totala ovilja att stoppa kriminella från att mjölka välfärden via försäkringskassan? Hur kan Åkesson & co låta miljardbelopp rinna rakt ner i fickorna på kriminella nätverk, samtidigt som de skär ner försörjningsstödet, inför bidragstak och påstår att deras politik ska ”komma åt fusk och bidragsberoende”?

Tidöligan har låtit Försäkringskassan bli en bank för kriminella. Det samtidigt som de slår stenhårt mot de fattigaste familjerna i samhället och mot invandrare som försöker bygga ett nytt liv. Retoriken är obeveklig mot svaga , men märkligt foglig mot de verkliga kriminella som underminerar förtroendet för våra välfärdssystem.

Svaret är obehagligt, men det går inte att bortse från: SDs politiska livselixir är rädslan. Det är bränslet som håller deras hatmaskin igång. Om kriminaliteten minskar, om social utsatthet minskar, om välfärdssystemen fungerar, om tilliten stärks då står SD där utan politik. SD, och nu oxå M och KD har investerat så djupt i narrativet ”kriminalitet = invandrare” att de inte har råd att verkligheten avslöjar dem. Då faller allt.

Kanske är det just därför de i åratal låtit den organiserade brottsligheten göda sig på våra gemensamma pengar. För så länge gängkriminaliteten är på nyheterna med skjutningar och sprängningar, kan de fortsätta peka på invandrare. Så länge gängen skjuter och spränger, kan SD fortsätta sälja rädsla.

Det är groteskt. Det är cyniskt på en nivå som får en att tvivla på om SD ens vill lösa problemen. För om kriminaliteten minskar, om barnfamiljer slipper fattigdom, om tryggheten stärks , då förlorar SD men även M och KD sin viktigaste politiska hävstång. De brunblå är inte starka på lösningar. De är starka på syndabockar.

Därför sänker de skyddsnäten. Därför skär de ner försörjningsstödet. Därför inför de bidragstak som framförallt slår mot barn.

Men när kriminella stjäl miljardbelopp från Försäkringskassan? Då är det tyst. Då lyser presskonferenserna med sin frånvaro. Då är det inga pekpinnar om ”ansvar” för ansvaret är regeringens.

Det här är inte ett olycksfall i arbetet. Det är ett symptom. Ett tecken på en politik som hellre håller människor rädda och splittrade än bygger ett tryggt samhälle.

Jag har några frågor till Kristersson:

Varför lät ni det pågå? Att kriminella utnyttjar försäkringskassan.

Varför stoppade ni det inte? Det gäller miljardbeloppp.

Varför väljer ni symbolpolitik framför verklig brottsbekämpning?

Sverige förtjänar svar.Sverige förtjänar bättre.Sverige förtjänar politiker som bygger trygghet.

https://sverigesradio.se/play/artikel/9104856