Politik

Igen SD. Igen. Det är SDs värdegrund som gång på gång på gång i oändlighet lockar dessa rötägg till sej.

AI-Sammanfattning Inlägget diskuterar vikten av värdegrund inom organisationer och hur den påverkar beteenden, beslut och relationer. Det framhävs att en stark och välförankrad värdegrund kan skapa tillit, samarbete och tydligt ledarskap, men att förändringar i en etablerad värdegrund är svåra och tidskrävande. Författaren kopplar även detta till Sverigedemokraterna (SD) och hur deras värdegrund påverkar medlemmarnas agerande och organisationens överlevnad.

Igen SD. Igen. Det är SDs värdegrund som gång på gång på gång i oändlighet lockar dessa rötägg till sej. 20% av mina landsmän är ok med att företrädas av dem. Absolut. SD utesluter dem. Men efter ett tag gör de åter entre i partiet. Att prata om värdegrund har länge setts som något abstrakt. Ett slags fluffigt honnörsord som politiker, myndigheter och organisationer slänger sig med.

Men det beror på att folk inte är bildade och förstår just vad värdegrund är och hur centralt det som är värdegrund är för en organisation. Vi sätter värdegrund först i ett mer övergripande perspektiv. Värdegrunden i en organisation utgör dess etiska och kulturella kompass. Den består av de grundläggande värderingar, normer och förhållningssätt som styr hur människor inom organisationen agerar, fattar beslut och relaterar till varandra och omvärlden.

Om värdegrunden när organisationen visat sej göra så att organisationen överlever är den helt galet svår att förändra. I praktiken påverkar värdegrunden allt från ledarskap och medarbetarskap till bemötande och strategier. En tydlig, levd och välförankrad värdegrund kan skapa tillit, motivation och långsiktig framgång. Men att förändra en etablerad värdegrund är ofta både svårt och tidskrävande – ibland nästintill omöjligt om organisationen mötts av yttre motstånd.

Men överlevt. Värdegrunden fungerar som ett slags “osynligt ramverk” för beteende. Vad man får och inte får säga och göra. Den påverkar hur konflikter hanteras, hur beslut fattas, och hur människor uppfattar sin roll och sitt ansvar. En stark och genomlevd värdegrund kan bidra till: Ökad sammanhållning och samarbete. När medarbetare delar samma grundläggande värderingar stärks känslan av samhörighet och gemensam riktning. Tydligare ledarskap och ansvar.

En gemensam värdegrund ger chefer och ledare ett tydligt mandat för att fatta beslut i linje med organisationens etiska och kulturella ramar. Högre legitimitet utåt. Organisationer som agerar i enlighet med tydliga värderingar – till exempel hållbarhet, inkludering eller integritet – uppfattas ofta som mer trovärdiga av kunder, medborgare och andra intressenter. Effektivare konflikthantering. När värdegrunden är förankrad kan den fungera som en gemensam referenspunkt vid svåra beslut eller etiska dilemman.

Varför är värdegrunden så svår att förändra? Värdegrunder är ofta mycket svår att förändra. Det finns flera orsaker till detta: 1. Värderingar är djupt internaliserade. Värderingar formas under lång tid, både på individnivå och inom organisationer. De sitter “i väggarna” och genomsyrar vardagligt språkbruk, symboler, rutiner och normer. Att ändra dem kräver inte bara nya policies utan förändrade beteenden, attityder och ibland till och med identiteter.

2. Motstånd mot förändring. Människor tenderar att känna sig trygga i det välbekanta. En förändring av värdegrunden kan uppfattas som ett hot mot den egna rollen eller organisationens “själ”. Det kan också uppstå spänningar mellan “officiella” och “faktiska” värderingar – särskilt om ledningen inte lever som de lär. 3. Symbolpolitik utan verklig förankring. Många organisationer antar nya värdegrunder på pappret – ofta i samband med strategiska omställningar eller förändringsprojekt – men misslyckas med att omsätta dem i praktiken.

Då riskerar värdegrunden att uppfattas som tomma ord eller “affischvärderingar”, vilket i sin tur undergräver tilliten. 4. Kulturförändring tar tid. Organisatorisk kultur och värdegrund hänger tätt samman. Att förändra en kultur kräver långsiktighet, konsekvens och förebilder i hela organisationen. Det handlar inte bara om att kommunicera nya värderingar, utan om att skapa strukturer, incitament och relationer som stödjer dem. Att förändra en värdegrund är svårt – men inte omöjligt.

Några nycklar till framgång är: • Tydligt ledarskap Ledare måste agera som förebilder och tydligt visa vad de nya värderingarna innebär i praktiken. • Delaktighet och dialog Medarbetare måste få vara med och tolka, diskutera och göra värdegrunden meningsfull i sin vardag. Förändring får aldrig kännas påtvingad uppifrån. • Koppling till handling och struktur Värderingar måste integreras i rekrytering, introduktion, belöningssystem, uppföljning och beslutsfattande – annars blir de bara tomma ord.

• Tålamod och uthållighet En värdegrundsförändring är inget projekt med tydlig slutpunkt, utan en kontinuerlig resa där man måste hålla kursen även när det blåser motvind. Värdegrunden är en av de mest kraftfulla men också mest svårfångade aspekterna av en organisation. Den påverkar allt – från interna relationer till externa resultat – men förändras inte genom beslut eller slogans. Det krävs mod, lyhördhet och långsiktighet för att på riktigt förankra nya värderingar.

Den som lyckas med detta kan dock lägga grunden för en mer hållbar, mänsklig och framgångsrik organisation. Men när det gäller Sverigedemokraterna har frågan om värdegrund blivit ytterst konkret. Inte minst i ljuset av de återkommande avslöjandena om partiföreträdare med kopplingar till kriminella nätverk – som nu senast till Hells Angels – blir det uppenbart att värdegrunden inte bara är ord på ett papper. Den är ett lackmustest på vilka etiska kompass som faktiskt styr SD.

När ytterligare SD-politiker visar sig ha kopplingar till kriminella och/eller bete sej som rasister och rövhål på ett sätt som SDs officiella förhållningssätt säger inte är tillåtet skyddas de av värdegrunden. Det är så många gånger SDare har betett sej olla att det inte enskilda avsteg från normen. Det är ett mönster. Och när mönster uppstår måste man ställa frågor om organisationens inre kultur, om urvalet av företrädare, och om vilken värdegrund som faktiskt gäller – inte bara på hemsidan, utan i praktiken.

Att Hells Angels klassas som ett kriminellt nätverk av både polis och säkerhetstjänst gör saken särskilt allvarlig. Det handlar inte bara om individuella snedsteg utan om säkerhetsrisker, trovärdighet och förtroende. När politiker med lagstiftande makt har lojaliteter som sträcker sig in i kriminella miljöer, hotas hela det demokratiska uppdraget. SD:s officiella värdegrund har ett enormt glapp till verkligheten! SD:s officiella värdegrund talar om lag och ordning, om “svensk kultur” och “ansvar för det egna landet”.

Men vad händer när partiföreträdare gång på gång visar sig ha band till just de krafter som underminerar rättssamhället? Vad är en värdegrund värd om den inte genomsyrar praktiken? Det handlar inte bara om moral. Det handlar om struktur. Ett parti som återkommande släpper fram personer med kriminella kopplingar och rasistisks kommentarer har antingen ett gigantiskt urvalsproblem, ett ledarskapsproblem – eller ett grundläggande värdeproblem. Värdegrunden sitter inte i partiprogrammet – den sitter i nätverken, i lojaliteterna, i tystnadskulturen.

Om en partikulturs inofficiella regler premierar lojalitet framför hederlighet, eller tystnad framför öppenhet, hjälper det inte hur många värdeord man klistrar på sin hemsida. Sverigedemokraterna har länge profilerat sig som ett alternativ till det etablerade. Men att vara “alternativ” får aldrig bli en ursäkt för att tolerera antidemokratiska eller kriminella element. Om partiet menar allvar med att vara ett trovärdigt regeringsalternativ, måste man visa att man förmår rensa i leden – inte först när media avslöjar, utan genom aktiv intern kontroll och ansvarstagande ledarskap.

Rensa inman media och inte bjuda rövhålen åter. Värdegrunden är inte en dekoration – den är en förutsättning för politisk trovärdighet. För varje SD-politiker som visar sig ha kopplingar till kriminella grupper eller uttalar sej rasistiskt blir det svårare att tala om enskilda fall och lättare att tala om systemfel. Då räcker det inte med att ta avstånd i efterhand. Då krävs en genomlysning av hela organisationens kultur, lojaliteter och ledarskap.

Om inte det sker, blir frågan till slut inte vad SD står för – utan vilka det egentligen är som står bakom SD. https://www.expressen.se/nyheter/sverige/bruno-bergstrom-sd-hugger-mikrofonen-efter-hells-angels-fragan/ https://www.expressen.se/nyheter/sverige/sd-politikern-bruno-bergstrom-uppmanas-avga-efter-utfall-mot-expressen/ https://www.expressen.se/nyheter/sverige/lennart-anderberg-sd-svarar-om-hells-angels-bilden/ https://www.expressen.se/nyheter/sverige/erik-vessby-sd-tog-hjalp-av-hells-angels-slutade-i-mord/

← Tillbaka till Politik

Kommentarer

💬

Inga kommentarer ännu. Var den första!

Lämna en kommentar

0/1000

Din e-postadress publiceras inte. Kommentarer granskas innan publicering.