Gårdagskvällen och dagen idag är alltid fruktansvärt jobbiga. ”Filmen” har försökt gå igång. Men den har inte spelat.

Gårdagskvällen och dagen idag är alltid fruktansvärt jobbiga. ”Filmen” har försökt gå igång. Men den har inte spelat. Jag vann. Den tog inte över en enda gång. Jag styr. Det har jag gjort länge nu.

Idag för 27 år sedan, vid lunchtid, hittade jag min moster mördad i hennes hem. Hon var sen till en lunch hos mej, så jag gick bort för att hämta henne. Det som mötte mej kan jag än idag beskriva in i minsta detalj. Vad jag såg, lukten, ljuden. Oerhört har det minnet satt sej kristallklart trots att det är ett drygt kvart sekel sedan jag hittade min Thyra mördad.

Finns ingen händelse som ändrat mej som människa så totalt såsom mordet gjorde. Gick igenom helvetet på jorden några år efter mordet. Tror inte jag hade klarat det utan min hund, min mamma och min psykolog. Samt mediciner i början. Rejäla mediciner som såg till att jag inte hamnade så djupt ner. Men de blockerade oxå att se det vackra. Jag hamnade som i ett grått töcken. Varken det alltför svarta eller det ljusa nådde in till mej. De tabletterna måste bort så fort som möjligt. Vem vill leva i en grå sörja? Tog 1,5 år tills jag tänkte en ljus tanke. Det var vid Kalmarrondellen i Växjö. Solen sken på rimfrosten i träden. Det var vackert. Älskar sedan dess rimfrost. Älskar alla de små detaljerna som man kan se det vackra i. Om man ser dem. Folk springer för fort i sina ekorrhjul. Missar rimfrosten.

Men månaderna innan strimman av rimfrostljus var inget annat än fruktansvärda. Kommer aldrig förlåta mördaren för vad han gjorde min moster. Han sände oxå mej djup, djup ner i depression. Fick post traumatisk stressyndrom. Vägde en bra bit under 50kg. Ont i kroppen. Hade hållning som en tom säck potatis. Skakade så jag fick sitta på mina händer. Skällde ut folk för absolut ingenting. Särskilt kommer jag ihåg en stackars kassörska som räknade lite fel. (Jag tycker det är synd att vi inte använder svarta sorgeband längre. De signalerar att man har sorg. Förklarar uppträdande.) Filmen tog över hela mej. Styrde mej.

Jag ältade i ordet om - som om jag kunde vrida klockan åter. Min moster ville gå en kvällspromenad. Vi brukade så göra. Jag sa nej. Jag hade ett väldigt flyt med att skriva på min doktorsavhandling just den kvällen. Vad jag ångrar att vi inte gick ut på en lång, en riktigt lång promenad, så att dörren inte hade stått öppen när mördaren gick genom området. Lilla ordet om är alltför lätt att fastna i. Gör inte det. Acceptera det som hänt och gör sedan det bästa av de förutsättningar du har. Och var inte så hård mot dej själv. Ditt bästa är mer än gott nog.

Mordet på min moster är ett mord som inte händer statistisk sett. En psykisk sjuk och full man som gick in genom Thyras ytterdörr när hon vädrar för natten. Han är på väg genom området för att ta bussen på andra sidan. Men väljer att gå in genom min mosters öppna ytterdörr. Söker våldta min gamla moster. Hon gör motstånd. Han mördar. Hans motiv är att alla kvinnor är mot honom. Älskarinnan hade gjort slut. Frun hade slängt ut honom. Det tog han ut över min 74-åriga moster.

Mördaren mördar min moster på det mest bestialiska sätt du kan tänka. Tvättar sen bort blodet från sej. Städar lägenheten när hon ännu lever. Städar bort bevis. Diskar. Går. Väljer antagligen väg så ingen ska se honom i området. Men han missar ett fingeravtryck på ett stolsben. Det binder honom till platsen. Då börjar han prata. Men ger en version som inte alls stämmer med den tekniska undersökningen och obduktionen.

Han ljög.

Det gör att jag har förtvivlat svårt för lögner än idag. Människor som ljuger åker obönhörligen ut ur mitt liv. Själv ljuger jag inte. Det är väldigt praktiskt - jag vet alltid vad jag har sagt och snurrar aldrig bort mej i lögner. Lögner sårar människor. Gör illa. Gnager i åratal. Bryter ner. Ärlighet gör ont i början, kan vara brutal - men går över och är mycket lättare att ta sej igenom än lögners trassel. Särskilt de lögner som blir till björntjänster. Björntjänster är att svika medmänniskor då lögnen placerar dem i en verklighet som inte finns. Säg ingenting istället för att ljuga.

Mordet har också lärt mej prioritera. Vad är viktigt här i livet? Säg nej till sånt som drar energi. Gå inte på att konsumtion gör dej lycklig. Det är inte fasad och prylar i längden - det är upplevelser och minnen - oftast tillsammans med andra. Det är vad du tycker om dej själv som är det viktiga. Inte vad du tror andra anser om dej. Det är på ren småländska skit samma!

Idag tillåter jag mej själv att vara liten och ledsen på jorden. Blir bättre imon. Det blir det alltid eftersom jag väljer att det ska bli så! Jag har överlevt. Det finns ingenting som skrämmer mej längre. Verkligen ingenting. Jag har redan tagit mej igenom det värsta man kan ställas inför under ett människoliv. Och blivit starkare.