Förslaget att binda Sveriges skattebetalare till ett 40-årigt elinköpsavtal på…

Förslaget att binda Sveriges skattebetalare till ett 40-årigt elinköpsavtal på 80 öre/kWh (som ska räknas upp med index över åren) o alla dessa miljarders miljarder i lån till låg ränta är ju mer jag tänker på dess följder helt bisarrt!

Ta dagens elpriser o lägg till de snabbt minskande kostnaderna för förnybart samt lagring. Adda balanstekniker. Alla miljarder med billiga lån till kärnkraft skapar en förfärlig snedvridning på energimarknaden. Övriga investeringar kan lämna Sverige. Regeringen undergräver konkurrenskraften så mycket med dessa miljarders miljarder att de kostnadseffektiva alternativen lär komma att välja bort Sverige!

O som om det inte skulle vara nog. Det finns något ännu mer galnare det föreslagna systemet kan ställa till med. Eller tänker jag helt fel? För nog attan borde utredarna tagit upp detta? Så här provtänker jag.

Det är tänk att skuldnivåer samt även elpriser ska baseras på projektkostnader - det innebär illröda varningssignaler för mej eftersom det i princip tar bort incitamenten för effektiv projektledning! Staten kan lika gärna bygga o drifta kärnkraftverk själva. Inte som ett affärsverk utan som ex myndigheten polisen!

Enligt rapporten innebär det att ju dyrare projektet blir desto mer hjälp med finansieringen får kärnkraftbolaget i reda pengar! Det finns alltså en inneboende fadäs i förslaget som torde leda till kostnadsöverdrag o förseningar, som sen ger upphov till ännu högre kostnader. Förseningar o fördyrningar VET vi är problem för nuvarande kkbyggen globalt. Det skriver oxå rapportförfattarna. Men de reflekterar inte över att deras förslag innebär att Sverige har incitament för att få kärnkraftsprojekten försenade o dyrare. Sorry. Hål i huvudet! Om jag inte fattat fel. Det måste jag bara ha gjort. Eller? För jag har läst o läst i rapporten.

O så har vi det där med 80-öringen.

Kostar elen mindre än 80 öre får kkbolaget pengar av staten. Dvs oss skattebetalare. Kostar elen mer får staten pengar. Dvs till vår välfärd. Vad kommer detta att innebära för elmkn?

Kk, vatten, vind och sol. O så en drös tekniker till.

Sol producerar dagtid o särskilt under sommarmånaderna. Vind producerar 24-7 - mest under vinterhalvåret. Vatten, så länge det finns vatten i magasinen, kan producera när som helst! Särskilt när priset är högt. Övrig tid kan magasinen fyllas på.

Kk kan, likt sol o vind, inte lagra. Verken kan i viss mån regleras ned o upp (vi pratar timmar/dagar). Kk stängs när underhåll o bränslebyte sker. Det gör de under sommaren när efterfrågan o priset är som lägst. Den naturliga mekanismen som lågt pris innebär sätter förslaget ur spel. Oxå att producera när priset är som högst. Kk får ändå alltid 80öre/kWh. Sommar som vinter. Tänk er om sommardagar har elpriset -50öre. Det innebär att kk får betalt 1,30kr/kWh av staten. Tror ni man som ägare vill köra verken då? Eller vill man köra på vintern när priset är 1,2kr/kWh o du får 80öre?!

Jag skulle vilja hävda att förslaget gör så att vinstmaximerande företag kommer maximera produktionen på sommaren. Ju lägre priser desto mer tjänar de! Fatta vad detta kommer slå mot de som har investerat i vind o särskilt sol när dessa incitament inte var kända. Det är de nu.

På vintern, å andra sidan, kan man passa på att lägga årligt underhåll. Eftersom de som gör underhåll på kkverk är en skara som åker runt till olika kkverk blir underhållen billigare på vintern eftersom ungefär alla länder lägger dem på sommaren. Men inte Sverige i framtiden - där bygger vi in ekonomiska incitament för att underhållen ska ske på vintern!

Tänk Vattenfall dessutom. De har inte bara kk i sin portfölj. De har oxå kungen vatten. De är ett vinstmaximerande bolag. Om kk inte producerar på vintern - inse priset på el då under de dyraste vinterveckorna! Är det verkligen så vi vill ha det?

Det är helt bisarrt att Tidölaget överger teknikneutraliteten o påverkar energimkn på detta enorma sätt. Programmet kommer skrämma bort investerare i förnybart, nät, lagring, balans etc från Sverige.

Kärnkraft är en gammal beprövad teknik. Den borde kommit ner i pris o blivit konkurrenskraftig av sej själv. Det har den inte. Vi borde ta denna rapport, konstatera att kärnkraft är på tok för dyrt o istället välja en väg som uppmuntrar till innovation o effektivitet inom alla energisektorer. Inte ha sån enorm slagsida till kärnkrafts fördel.

Men det argument som förs fram igen o igen är att kärnkraft måste till för att balansera elnätet. Svaret är nej. Och åter nej. Vi har annat mkt billigare. Jag lär ha glömt tekniker. Fyll gärna på i kommentarerna.

1. Flexibel produktion:

Snabbstartande kraftverk: Kraftverk som kan öka eller minska sin produktion snabbt, som gasturbiner och vattenkraftverk, används för att balansera efterfrågan. De första vätgasturbinerna finns nu.

Förnybar energi med lagring: Sol- o vindkraft kombinerade med batterilagring kan justera sin produktion beroende på efterfrågan o väderförhållanden. Alla moderna vindkraftverk kan vara med o balansera. Men svk köper ej in tjänsten ännu.

2. Efterfrågeflexibilitet:Konsumenter o ftg frivilligt eller automatiskt justerar sin elförbrukning i respons till elpriser eller signaler från nätoperatörer.

Tidsstyrd användning: Konsumenter kan uppmuntras att använda el under lågbelastningstider genom prissignaler eller incitament, vilket minskar trycket under höglastperioder.

3. Energilagring:

Vatten: Först o främst våra vattenmagasin. De nordiska magasinen rymmer 121 TWh. De svenska 34. Norska 85. Vatten är kung!

Men det finns så många fler tekniker. De använda var det passar samt i olika kombinationer.

Kemisk EnergilagringBatterier: Energi lagras i kemiska föreningar och omvandlas till elektrisk energi vid behov. Exempel är litiumjonbatterier, blybatterier, och nickel-metallhybridbatterier.

Vätgas: Energi lagras genom att elektrolysera vatten för att producera vätgas, som sedan kan förbrännas eller användas i en bränslecell för att producera elektricitet. (Edit 240816 15:00 Vätgas kan oxå användas där el tidigare använts dvs kan avlasta elsystemet vid behov.)

Mekanisk EnergilagringPumplagring: Överskottsenergi används för att pumpa vatten upp till en högre höjd. När energin behövs, släpps vattnet tillbaka och driver en turbin för att generera elektricitet.

Tryckluftslagring (CAES - Compressed Air Energy Storage): Luft komprimeras och lagras under högt tryck, ofta i underjordiska håligheter. När energi behövs, expanderar luften och driver en turbin.

Svänghjul: Energi lagras som rörelseenergi i ett roterande hjul, och kan återvinnas genom att omvandla rörelseenergin tillbaka till elektricitet.

Termisk EnergilagringSensible Heat Storage: Energi lagras genom att värma upp ett material (som vatten) o frigörs genom att materialet svalnar.

Latent Heat Storage: Energi lagras genom fasomvandling, till exempel när ett material smälter eller stelnar. Smält salt är ett vanligt exempel där energin lagras när saltet smälter och frigörs när det stelnar.

Termokemisk Lagring: Energi lagras genom kemiska reaktioner som är endoterma vid lagring o exoterma vid energibehov.

Elektromagnetisk EnergilagringSuperkondensatorer: Lagrar energi i ett elektriskt fält mellan två plattor. De kan laddas o laddas ur mycket snabbt, men lagrar mindre energi än traditionella batterier.

Superledare: Lagrar energi i magnetiska fält genererade av elektrisk ström i en superledare. Dessa system har mycket låg energiförlust men är dyra o tekniskt utmanande. Ännu.

Gravitationsbaserad EnergilagringGravitationskraftverk: Energi lagras genom att höja tunga föremål (som block av betong) till en högre höjd med hjälp av överskottsenergi. När energi behövs, släpps blocken ned igen o driver generatorer som omvandlar rörelseenergin tillbaka till elektricitet.

Elektrokemisk EnergilagringFlödesbatterier: En typ av batteri där energi lagras i vätskeformiga elektrolyter som pumpas genom en reaktionscell. Flödesbatterier erbjuder flexibel kapacitet o lång livslängd, vilket gör dem lämpliga för storskalig energilagring.

Magnetisk EnergilagringSMES (Superconducting Magnetic Energy Storage): Energi lagras i magnetfält genererat av ström i superledande material. Det ger snabb tillgång till energi med minimal förlust men kräver extremt låga temperaturer för att upprätthålla superledning.

Kapacitiv EnergilagringElektrostatiska lagringssystem: Kapacitorer o superkapacitorer (ultrakapacitorer) lagrar energi i ett elektriskt fält mellan två plattor. Dessa system kan snabbt ladda o ladda ur, vilket gör dem idealiska för tillämpningar som kräver hög effektdensitet.

Geotermisk EnergilagringGeotermisk lagring: Energi lagras genom att värma upp eller kyla marken under markytan och sedan använda denna termiska energi för uppvärmning eller kylning av byggnader. Detta system använder jordens naturliga temperaturstabilitet för att lagra energi. Smart va?!

Hydrogeologisk EnergilagringAkviferlagring: Vatten pumpas in i underjordiska akviferer under tider av överskott o tas upp igen när energibehovet ökar. (Om jag fattat det rätt används denna teknik i kombination med termisk lagring för att reglera temperaturer i byggnader. Då frigör det andra resurser som inte behöver användas.)

Flytande Luft Energilagring (LAES - Liquid Air Energy Storage)Flytande luft: Luft kyls ner till en flytande form vid mycket låga temperaturer o lagras. När energi behövs, förångas luften. Då blir det högt tryck o trycket kan driva en turbin för att generera elektricitet.

Termoelektrisk LagringPeltier-element: Genom att använda termoelektriska material kan värme omvandlas direkt till elektricitet o vice versa. Dessa material kan användas för att både lagra o frigöra energi genom att utnyttja temperaturskillnader.

Flywheel Kinetic Energy Storage (FKES)Gyroenergilagring: Ett system som använder ett svänghjul med hög rotationshastighet för att lagra kinetisk energi. Systemet kan snabbt ladda och ladda ur energi, och används ofta för att stabilisera elnätet eller som reservkraft.

Havs- o TidvattenlagringPumptidvattenkraft: Liknar pumplagring men använder tidvatten eller vågkraft för att pumpa vatten till en högre nivå under högvatten. Låter sedan vattnet flöda tillbaka genom turbiner under lågvatten.

Termoelektriska GeneratorerTEG (Thermoelectric Generators): Lagrar energi genom att omvandla temperaturdifferenser direkt till elektrisk energi. Dessa används främst i nischapplikationer där små mängder elektricitet behövs kontinuerligt.

Kanske långsökt. Men denna tas upp. Biologisk EnergilagringBiomassa: Organiskt material som träd, växter eller avfall lagrar solenergi som kan omvandlas till värme, elektricitet eller bränsle genom förbränning eller annan behandling.

4. Smarta nät:

Automatisk belastningshantering: Ett smart nät kan automatiskt balansera belastningen genom att justera strömflöden, omdirigera el, o hantera störningar snabbt.

Integration av förnybara källor: Smarta nät kan bättre integrera o hantera varierande produktion från förnybara källor som vind o sol. Åk på ett studiebesök så fattar folk hur. Gjorde jag. Intressant.

5. Export o import av el:

Internationell handel: Genom att handla el över gränserna kan länder utnyttja skillnader i efterfrågan o produktionskapacitet. Detta sker ofta genom sammankopplingar mellan olika nationella elnät. Samt genom pipelines med vätgas i framtiden.

6. Frekvensreglering:

Primärfrekvensreglering: Kraftverk o batterier används för att snabbt reglera frekvensen genom att justera produktionen inom sekunder eller minuter.

Sekundär o tertiär frekvensreglering: Dessa är långsammare reaktioner som involverar fler resurser o används för att återställa balansen efter en initial störning.

7. Virtuella kraftverk: Superintressant om du frågar mej!

Samordning av småskaliga enheter: Genom att kombinera många små produktionsenheter och förbrukningspunkter (som solpaneler o smarta apparater (kylskåp!) i ett virtuellt kraftverk kan dessa enheter styras som en enda enhet för att bidra till nätets stabilitet.

8. Stödjande tjänster:

Spänningsreglering: Att upprätthålla rätt spänning i nätet är också en del av balansarbetet, och detta görs genom att reglera reaktiva effekter o andra parametrar.

Svartstart: Vissa kraftverk måste kunna starta upp utan extern strömförsörjning för att återställa nätet efter ett större avbrott.

Självfallet kan de ovan (o fler jag inte kommer på just nu) kombineras på olika sätt beroende på nätets specifika behov o de tillgängliga resurserna.

Och ändå har de brunblå tutat i många av mina landsmän att vi måste bygga svindyr kärnkraft för att åstadkomma något som kan lösas så mkt billigare med andra tekniker. Väljer vi bort kärnkraft får vi pengar över att investera i välfärd o infrastruktur. Det är ett så enkelt val.

https://www.regeringen.se/contentassets/785ee941726840229ed69135ca8f890c/finansiering-och-riskdelning-vid-investeringar-i-ny-karnkraft.pdf