Klimat

För ovanlighetens skull ett inlägg om mitt ämne; ekonomi.

Publicerat: 05.06.2022
AI-Sammanfattning Sverige står inför en ekonomisk utmaning med stigande inflation, minskade reallöner och ökande räntor, vilket gör det dyrare att leva. De som drabbas mest är personer med låga marginaler och de som lever på bidrag, som inte har justerats i takt med kostnadsökningar. För att motverka negativa effekter på arbetsmarknaden föreslås höjda lägsta löner istället för sänkta bidrag, för att göra det mer lönsamt att arbeta och förbättra köpkraften.

För ovanlighetens skull ett inlägg om mitt ämne; ekonomi.

Det är inflation i Sverige. Reallönerna minskar. Räntorna stiger. Vi har glömt bort hur det var. Det blir dyrare att leva. Pengarna räcker inte till lika mycket.

De som drabbas hårt är de med låga marginaler samt de som har bidrag och ersättningar som stöd. De har länge legat kvar på samma nivå utan justeringar uppåt.

De svenskar som kan ska självfallet arbeta. Vi ska inte importera arbetskraft till arbeten som arbetslösa i Sverige kan utföra. Att arbeta ger en bättre ekonomi sett över livet. Bara det, de lägsta lönerna är så låga att de ej lönar sej att byta ut stöd mot jobb på kort sikt.

Så ska vi sänka bidragen och stöden?

Min bestämda uppfattning är att bidrag måste vara baserat på vad det kostar att leva skäligt i Sverige. Det är inte bidragen och stöden som ska sänkas som de blåbruna vill. Det kommer öka segregationen. Och tyvärr kriminaliteten. Det måste vara låglöneyrkenas löner som ska upp så det lönar sej att arbeta.

Varför diskuteras bara sänkta bidrag och inte höjda lägsta löner för att det ska löna sej att arbeta oxå på kort sikt?

Vi med marginaler får börja betala mer för varor, tjänster och upplevelser. Företagen får oxå steppa upp. Skäliga vinster räcker i dessa tider. Hjälp Sverige! Det blir själv till självhjälp på lite sikt då köpkraften ökar. Inflation urgröper köpkraft, skapar arbetslöshet. Det ger sämre köpkraft - en negativ spiral har skapats. Oerhört viktigt att jobben behålls. Läget innebär att vi inte ska kräva löneökningar i paritet el högre än inflationen. Även att det kan te sej logisk. Vi behåller köpkraften - men är med och driver upp inflationen.

Oerhört viktigt att nya arbeten skapas så att folk kommer ur arbetslöshet. När man får ett jobb måste det vara rejäl ekonomisk skillnad mot att vara bidragsförsörjd. Samtidigt måste de som är arbetslösa ha ett skäligt ekonomiskt liv. Samtidigt som företagen växer i antal anställda. Kan man tänka sej att staten går in och ser till att när man börjar jobba heltid får man 5.000kr mer i plånboken varje månad jämfört med om man bara hade bidrag? Pengar som minskar i takt med löneutvecklingen.

För mej märks inflationen inte så mycket än - jag band huslånen i höstas, jag har blandat elavtal och elbil. Snart kommer solceller på hustaken. Då blir det rörligt elavtal. I inflationstider. Men då har jag marginaler utan att nalla på mitt månatliga sparande.

Sparande parat med att ha superkoll över sina kostnader är fö det viktigaste av allt ekonomiskt - man måste bygga upp en buffert. Nalla inte på bufferten! Det är bättre och spara några hundringar än inget alls.

För. Vi ska också kunna leva gott när vi är pensionärer. Alla borde gå in på minpension.se och kolla. Alltid bättre att veta. Då kan man förbereda sej. Vi som tjänar över brytpunkten - löneväxla!

Räknade lite på det. Om jag skulle vilja ha ut samma peng som pensionär som nu skulle jag behöva spara 14.000kr/mån. Det är helt galet mkt. Jag måste öka mitt sparande med tusenlappar för att klara det, den löneökningen finns inte om jag inte byter jobb. Å andra sida inflationen kommer göra att mina huslån blir mindre värda. Dvs det blir lättare att amortera ner dem. Det är oxå en form av sparande. Mindre lån.

Mao inflationen gynnar på sätt och vis oss som har marginaler och som har råd att investera i ny teknik som gynnar vår ekonomi på sikt. Inte de med små marginaler som lever från utbetalning till utbetalning. Hur många andra ensamstående mödrar kan spara som jag? Investera i elbil och solceller som gynnar sin ekonomi på sikt? Mitt mål är att ha nog i min buffert för 6 månaders utgifter. Det är det långt ifrån alla som kan. Jag upplever att de med låga marginaler ofta glöms bort i debatten. Det är som att de får skylla sej själva. Skyll dej själv om du arbetar som vårdbiträde inom äldreomsorgen. Du borde blivit universitetslektor. Det är iaf andemeningen av KD-ledarens budskap.

Jag hoppas att våra politiker genomför fee and dividend. Med det innebär att en avgift tas ut när vi köper något som orsakat växthusgasutsläpp. Alla de pengarna förs tillbaka till samtliga medborgare över 18 år med lika mycket. Vi får en väldigt omfördelning av medel då vi vet att konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp i Sverige skiljer sej mellan individer beroende på inkomst. 47 ton per år och per person för de som tjänar mest. Den hälft av befolkningen som tjänar minst - 4 ton per år. En skillnad på hisnande 43 ton. Om priset för 1ton är 7.000kr (det som används vid samhällsekonomisks analyser) motsvarar 43 ton 301.000kr i koldioxidskatt.

Det innebär att en hög koldioxidskatt som återgår lika mkt till varje medborgare är ett perfekt medel att minska utsläppen. För inte vill man gå back när man kan gå plus? Eller iaf +|- 0? Eller iaf inte 300.000! Punktskatter på koldioxidutsläpp drabbar inte de fattiga utan de rika. De med marginaler. Köpkraften skulle på sätt och vis omfördelas. Från lyx till bas.

Det skulle stärka de med låga marginaler väldigt eftersom deras koldioxidutsläpp är så låga i förhållande till de med höga löner. Köpkraften stärks. Måhända vi inte skulle behöva bidrag alls på samma sätt - koldioxidavgiften får upp folk till en skälig levnadsstandard. Vi skulle alltså minska våra konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp och samtidigt förbättra marginalerna för de med låga inkomster. Stärka köpkraften. Vad väntar politikerna på?

https://citizensclimatelobby.org

https://www.klimatsvaret.se/?fbclid=IwAR1DLf-tXxD-mH0Capntdzk51DFNDP57IKB1-Sd4xeLCvf2nwy2LmbCYwxM&fs=e&s=cl

https://www.oxfam.se/blog/ny-rapport-synliggor-svensk-klimatojamlikhet?fbclid=IwAR1LqOk6VsqGT1Tp0dgadZ-KITQ6P9j-kRz1Qb3tTovemV7gsc0t2vx00cU

https://www.upphandlingsmyndigheten.se/frageportalen/2541982/kostnad-for-miljokrav/

PS: Nu är det för sent och binda avtal om man är ute efter att få det billigare. Nu binder man om man måste ha säkerheten. Om framtida räntor vågar jag inte sia. Men se till att komma över på eldrift så slipper du iaf fossilsmockan. Har du möjlighet - sätt upp solpaneler på ditt tak. Det dämpar ditt elpris. Inflationen kommer nu av el- och fossilpriser. Men den kommer oxå komma på mat samt alla produkter som behöver transporter. Tänk till kring det redan nu. Då är du förberedd. Alltid bättre att ha tänkt tanken än att stå med skägget i brevlådan.

Det finns tre sätt att öka ens marginaler. Pengar in. Pengar ut. Samt vad du gör med de resurser du har när du har dem

← Tillbaka till Klimat

Kommentarer

💬

Inga kommentarer ännu. Var den första!

Lämna en kommentar

0/1000

Din e-postadress publiceras inte. Kommentarer granskas innan publicering.