Ekonomi

Folkmängd 2020 i Sverige 10,3 miljoner. Folkmängd 2006 9,1.

Publicerat: 22.01.2022
AI-Sammanfattning Sverige hade en folkmängd på 10,3 miljoner 2020, en ökning från 9,1 miljoner 2006, samtidigt som antalet vårdplatser minskat från 26 200 till 21 200. Detta har lett till en ökning av antalet svenskar per vårdplats, från 347 till 509, vilket ifrågasätter regionpolitikernas neddragningar av sjukhusplatser trots en åldrande befolkning. I en internationell jämförelse har Sverige betydligt färre sjukhusplatser per capita än länder som Tyskland, vilket väcker frågor om vårdkvaliteten och prioriteringarna av skattepengar inom vården.

Folkmängd 2020 i Sverige 10,3 miljoner. Folkmängd 2006 9,1.

Antal vårdplatser 2020 i Sverige 21.200 styckenAntal vårdplatser 2006 26.200

2006 gick det ca 347 svenskar på en vårdplats. 2020 509

Absolut förbättras teknologin. Behandlingarna blir bättre. Färre platser behövs. Men vi har en befolkningsökning oxå. Den största anledningen till att befolkningen har ökat beror på att folk blir äldre. När befolkningen blir äldre blir den mer vårdkrävande - men tydligen inte gällande sjukhusvård. Går inte att tyda regionpolitikernas neddragningar av antalet platser på våra sjukhus på annat sätt. Ex det nya sjukhuset i Växjö ska ha färre vårdplatser än det vi nu har. Det i kontexten att befolkningen ökar o blir äldre.

I en internationell jämförelse är Sverige hopplöst sämst i Europa. Vi har två sjukhusplatser per 1.000 medborgare. Tyskland har 8! Är svenskarna verkligen ett så mycket friskare folk än tyskarna? Vi är i alla fall ett folk som tycker det är helt ok att en äldre man som brutit lårbenet hamnar på sjukhusets gynavdelning! Eller blir kvar galet länge på akuten. Platserna på ortopeden är alla upptagna. Är svenskarna verkligen ok med det? Är vi inte beredda att låta våra skatter förstärka sjukhusen så den gamle mannen får den bästa vård han kan få? Det får han inte på en gynavdelning. Men det var där det fanns en sängplats i satellitvården att tillgå. Satellitlösningar är inge bra för långsiktig vårdkvalitet.

Vill vi ha det så här? Vill vi att politiker prioriterar våra skattepengar så här? Jag är tom beredd att införa en vänskatt som är öronmärkt för att öka antalet vårdplatser. Bara det - vi har inga skatter som är öronmärkta. De går rakt ner i kommuners, regioners o statens allmänna skattebörs. Tom när staten ger regioner o kommuner statsbidrag som de säger är ämnade till ett specifikt område kan kommuner o regioner göra vad de vill med pengarna.

Dvs pengar som är menade att skapa fler sjukhussängar kan omvandlas till vräkiga hus, höjda politikerarvoden o chefstjänstemannalöner. Eller omvandlas till skattesänkningar. I hopp om att skattesänkningar i längden genererar ökad skatt. Hittills har skattelättnader mest inneburit nedskärningar i välfärdens kärna. Dessutom går större o större andel av arbetsgivaravgiften till den allmänna skattebörsen. Den allmänna löneavgiften ligger nu på 11,62% av arbetsgivaravgiften.

2006 var siffran 4,40%. Jag antar att staten har fått täcka upp för minskad skatt iom jobbskatteavdragen. För min del innebär de avdragen ca 33.000kr mindre i skatt årligen. De har jag nu sparat till min ålderdom. Mtp hur välfärdens tjänster till medborgarna har utvecklats måste jag antagligen bekosta det som förr ingick i välfärden själv när jag blir gammal. Bara att acceptera läget. Även att jag inte gillar det.

VAD HÅLLER VI PÅ MED? VARFÖR MONTERAR VI NER ALLAS VÅR VÄLFÄRD PÅ DETTA SÄTT?

https://svt.se/nyheter/inrikes/5000-farre-vardplatser-i-sverige-sedan-2006

← Tillbaka till Ekonomi

Kommentarer

💬

Inga kommentarer ännu. Var den första!

Lämna en kommentar

0/1000

Din e-postadress publiceras inte. Kommentarer granskas innan publicering.