Finns få saker jag HATAR så mycket som hederskultur. Sånt hör inte hemma i Sverige.

Finns få saker jag HATAR så mycket som hederskultur. Sånt hör inte hemma i Sverige. I detta fallet har mamma och pappa samt en 15-årings två bröder tagit henne från Växjö. Flickan lyckades slå larm och tack vare kompis, skola och polis hittades hon utomlands och fördes hem. Hennes föräldrar och brödrar blev alla dömda till årslånga fängelsestraff. Men hur många fall likt henne missas? Och är det bara närmaste familjen som beter sej olagligt? Hjälper släkt och vänner till familjen/släkten oxå till att kontrollera? Anmäl hellre 100 gånger i onödan än att missa en enda människa som lever i förfärligt hedersförtryck.

Hederskultur är ett socialt system där familjens eller släktens anseende och ”heder” sätts över individens frihet och rättigheter. I dessa miljöer ses framför allt flickors och kvinnors beteende, deras klädsel, sociala kontakter, sexualitet och självständighet, som direkt kopplat till familjens rykte. Helt sjukt sätt att se på medmänniskor. Om en familjemedlem anses ”vanära” familjen kan det leda till kontroll, hot, våld, tvångsgifte och till hedersmord.

Hur fungerar det?Kontrollen utövas ofta kollektivt: föräldrar, syskon, kusiner eller till och med hela släkter kan delta. Hela subgrupper. Det kan handla om att:begränsa flickors och kvinnors rörelsefrihetförbjuda relationer utanför gruppens normerkontrollera mobil, sociala medier och vänskapskretstvinga till giftermål eller isolera den som bryter mot normerna

För pojkar och män kan hedersnormen innebära krav på att bevaka och bestraffa systrar, kusiner eller andra kvinnliga släktingar. På så sätt reproduceras systemet mellan generationer.

Hur kan man som utomstående se det?Tecken på hedersrelaterat förtryck kan vara: • att en ungdom inte får delta i skolaktiviteter, studieresor eller fritidsaktiviteter

• att en elev visar tecken på stark kontroll i hemmet, t.ex. alltid hämtas och lämnas av familj

• att någon uttrycker rädsla för familjens reaktion på val av klädsel, vänner eller partner

• att en ungdoms sociala kontakter begränsas kraftigt eller övervakas digitalt

• att syskon tar på sig ”föräldrars” roll i att övervaka

Vad kan man göra?

Som utomstående, exempelvis lärare, socialarbetare, granne eller vän, är det viktigt att våga reagera:

Lyssna och ta oro på allvar. Ungdomar som berättar om hot eller kontroll måste tas på allvar, även om de tonar ner sin egen situation.

Dokumentera och anmäl. Vid misstanke om hedersrelaterat våld eller risk för bortförande ska socialtjänst och polis kontaktas omedelbart.

Sök stöd hos specialiserade verksamheter. Det finns nationella stödlinjer, kvinnojourer och organisationer som arbetar särskilt mot hedersförtryck.

Var medveten om normaliseringsprocessen. Ungdomar kan vara vana vid att kontrollen är ”normal”. Därför krävs extra lyhördhet och kunskap från vuxenvärlden.

Och anmäl hellre 100 gånger för mycket än en gång för lite!

Darvishpour, M., & Lahdenperä, P. (2019). Hedersrelaterat våld och förtryck: Teoretiska och praktiska perspektiv. Studentlitteratur.

Schlytter, A., & Rexvid, D. (2016). Mäns heder: Att vara både offer och förövare. Gleerups.

Ungdomsstyrelsen. (2009). Gift mot sin vilja – en vägledning om hedersrelaterat våld och förtryck. Ungdomsstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2020). Hedersrelaterat våld och förtryck – stöd till socialtjänsten. Socialstyrelsen.

Länsstyrelsen Östergötland. (2021). Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsen Östergötland.