Expressens ledare. Jissus. Gå gärna in och stötta min kommentar.

Expressens ledare. Jissus. Gå gärna in och stötta min kommentar. För Expressens ledare gör det bekvämt för sig genom att blanda ihop mål med medel och därefter kalla det hyckleri när någon påpekar att medlet är dåligt utformat. Hängde ni med? Ja, elsystemet behöver hantera effekttoppar när elektrifieringen ökar. Ja, flexibilitet i efterfrågan är en del av lösningen. Och ja, Miljöpartiet har länge argumenterat för smartare elanvändning.

Men där slutar förenklingen. När verkligheten förändras och när ny kunskap tillkommer ändrar Miljöpartiet ståndpunkt. Det är inte ett problem. Det är själva poängen med att följa vetenskap och fakta. MP låser sig inte vid gamla lösningar av prestige eller ideologi, utan justerar politiken när förutsättningarna ändras. Det är motsatsen till hyckleri. Det är evidensbaserad politik. Att ta betalt för effekt när det faktiskt är trångt i nätet är i grunden rimligt.

Det kan jämföras med trängselskatt i trafiken. Problemet är inte principen. Problemet är hur dagens effekttariffer är konstruerade. De effekttariffer som nu införs är trubbiga. De slår blint mot hög samtidighet i hushållet, oavsett om nätet faktiskt är belastat eller inte. En elbil som laddas en kall vinterkväll i ett fullt lokalnät behandlas på samma sätt som laddning en sommarnatt när nätet har gott om marginal. Det är inte smart styrning.

Det är schablonbestraffning. Flexibilitet i elsystemet handlar inte om att människor ska sluta laga mat, duscha eller leva sina liv. Det handlar om att styra de laster som faktiskt är tekniskt påverkbara och systemrelevanta. I praktiken elbilsladdning, värmepumpar, varmvatten och vissa industriella processer. Att lägga över ansvaret på vardagsbeteenden är ineffektivt, socialt orättvist och riskerar att bromsa elektrifieringen. Det finns bättre sätt. Ett exempel är ett lokalt, tidsupplöst spotpris på nätöverföring.

Precis som elpriset varierar kan nätavgiften spegla verklig lokal belastning. När det är trångt blir det dyrare. När det finns kapacitet blir det billigare. Med öppna och standardiserade gränssnitt kan smart teknik automatiskt anpassa laddning och värme utan att hushållen behöver bli hobbyingenjörer. Detta ger rätt signal vid rätt tillfälle. Det styr bort belastning när den faktiskt är problematisk, i stället för att straffa elanvändning generellt.

Att Miljöpartiet kritiserar dagens effekttariffer är därför inte att överge sin politik. Det är att ta ansvar när politiska styrmedel inte fungerar som tänkt i verkligheten. Det finns dessutom en dimension som Expressens ledare helt utelämnar. Miljöpartiets politik vilar på de tre solidariteterna. Solidaritet med människor, djur och natur. Solidaritet här och i fjärran länder. Solidaritet nu och med kommande generationer. Det är samma logik som ofta sammanfattas som people, planet, profit, i just den ordningen.

Ett styrmedel som i teorin gynnar nätet men i praktiken slår hårt mot hushåll, försvårar elektrifiering, ökar ojämlikhet och riskerar att minska acceptansen för klimatomställningen misslyckas på flera av dessa punkter samtidigt. Då ska det omprövas. Om inte Expressens ledarredaktion inser det måhända det är dags att byta jobb! För det Miljöpartiet gör är inte att vackla. Det är att ta ansvar. Att justera politiken när fakta förändras är inte ett tecken på svaghet.

Det är ett tecken på att man faktiskt menar allvar med att låta vetenskap, verklighet och solidariteterna styra. Några källor till ledarreaktionen att fördjupa sig i. ACER. (2023). Electricity network tariffs in the EU: Principles and practices. Agency for the Cooperation of Energy Regulators. CEER. (2022). Dynamic tariffs and consumer engagement. Council of European Energy Regulators. Energimarknadsinspektionen. (2023). Nya effektavgifter i elnäten – konsekvenser för kunder och flexibilitet. Ei R2023:XX. Energimyndigheten. (2022). Flexibilitet i elsystemet – behov, potential och styrmedel.

Eskilstuna: Statens energimyndighet. ENTSO-E. (2021). Demand-side flexibility and consumer-centric solutions. Brussels: ENTSO-E. European Commission. (2019). Directive (EU) 2019/944 on common rules for the internal market for electricity. Official Journal of the European Union. European Commission. (2023). Electricity Market Design Reform. COM(2023) 148 final. IEA. (2022). Demand-side response and power system flexibility. Paris: International Energy Agency. IEA. (2023). Electricity grids and secure energy transitions. Paris: International Energy Agency. Jamasb, T., Pollitt, M., & Triebs, T. (2017). Incentive regulation of electricity networks. Energy Policy, 102, 246–255. Schittekatte, T., Meeus, L., & Jamasb, T. (2018). Network tariffs and efficient electrification.

Energy Policy, 116, 274–283. Svenska kraftnät. (2023). Kraftsystemutredningen. Sundbyberg: Svenska kraftnät. Svenska kraftnät. (2024). Stödtjänster och balansmarknader – årsrapport. Sundbyberg: Svenska kraftnät. Wennberg, K., & Bohlin, J. (2021). Social acceptance of energy system transitions. Energy Research & Social Science, 79, 102165.