Europa brinner. Det kommer alltid brinna, men det hade inte behövt brinna på…

Europa brinner. Det kommer alltid brinna, men det hade inte behövt brinna på detta sätt eftersom vi har vetat men inte agerat nog på långa vägar.

Värmeböljorna i Europa blir inte bara vanligare. De blir längre, hetare och mer omfattande. De kommer tidigare på året, dröjer sig kvar längre och når områden som tidigare sällan utsattes för långvarig extremvärme.

Det är inte bara södra Spanien, Grekland och Italien som pressas av temperaturer som människor, djur, växter och samhällen har svårt att hantera. Värmen når Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Skandinavien och områden norr om polcirkeln.

Västra Europa upplevde sin varmaste juni som någonsin uppmätts 2026. Det tidigare rekordet sattes året innan. Under 2025 drabbades norra Sverige, Norge och Finland av den längsta och allvarligaste värmeböljan som registrerats i området. Under 21 dagar nådde temperaturen 30 grader eller mer, på platser nära och innanför polcirkeln.

Samma utveckling syns över hels världen. Det blir så när klimattemperaturen blir varmare. Värmeböljornas intensitet, varaktighet och antal dagar har ökat globalt. Afrika, Asien, Australien, Nordamerika och Sydamerika möter alla ett klimat där extrem värme blir en allt större del av vardagen på sommarhalvåret.

Det är detta forskarna har varnat för i årtionden.

Ett varmare klimat innebär inte att det slutar regna. Det innebär att luftem binder mer vattn och att vattnets kretslopp förändras. I många områden kommer regnet mer ojämnt. Längre perioder utan nederbörd kan följas av intensiva skyfall. Ett våldsamt skyfall efter flera veckors torka återställer inte automatiskt markens fuktighet. Vattnet rinner bort över en hård och uttorkad mark, orsaka översvämningar och erosion och lämnar växtligheten torr. Torr växtlighet är bra bränsle för eld. Och på vintern imnebär mer vatten i atmosfären mer snö när det är minusgrader. Även snöröjning måste dimensioneras upp.

Samtidigt ökar avdunstningen när temperaturen stiger. Marken förlorar vatten snabbare. Växter utsätts för större stress. Gräs, buskar, barr, grenar, hyggesrester och död vegetation torkar. Skogar och landskap förvandlas gradvis till bränslelager.

För att eld ska uppstå och fortsätta brinna krävs tre saker.

Bränsle, värme och syre.

Syret finns redan i luften. Värmen ökar. Bränslet blir torrare.

Där har vi brandtriangeln.

Klimatförändringen är inte själva tändstickan. Bränder kan antändas av blixtnedslag, maskiner, elledningar, trafik, grillning, cigaretter eller avsiktliga handlingar.

Men klimatförändringen skapar förhållanden där en liten gnista lättare blir en brand och där en brand snabbare kan växa till en katastrof.

Vetenskapen har länge varit tydlig. Ett varmare klimat ökar risken för torka, extrem värme och farligt brandväder i många regioner.

Brandsäsongerna börjar tidigare, slutar senare och blir svårare att hantera.

Vi har vetat detta.

Ändå har vi inte klimatanpassat våra skogar och landskap i tillräcklig takt. Skogsstyrelsen konstaterade så sent som i januari 2026 att arbetet med klimatanpassningen av den svenska skogen går för långsamt.

Vi behöver fler variationsrika skogar med olika trädslag, olika åldrar och olika struktur. Stora sammanhängande områden med likartad och brandkänslig barrskog gör det mycket lättare för elden att sprida sig. Mer lövskog och fler blandskogar minskar risken, samtidigt som variationen gör skogen mer motståndskraftig mot torka, stormar, insektsangrepp och sjukdomar. Ni vet sånt som skapar bränsle.

Vi behöver bryta upp stora enformiga skogslandskap med lövskog, våtmarker, betade marker, jordbruksmark och andra miljöer som kan bromsa en brand. Gissa vilket parti som förespråkar att lövrika zoner ska anläggas strategiskt längs vägar, järnvägar, kraftledningar och i närheten av samhällen? Mitt parti. Naturligtvis. Miljöpartiet de gröna är vetenskapspartiet de gröna!

Vi behöver återställa våtmarker och naturliga vattenflöden där det är möjligt så att landskapet bättre kan hålla kvar vatten. Skogsbilvägar måste underhållas så att räddningstjänsten snabbt kan komma fram. Vattentäkter och platser där helikoptrar och flygplan kan hämta vatten måste kartläggas och säkras i förväg. Och flygplan måste finnas redo. Och drönare måste finnas på span över våra skogar 24-7. Det var fö därför jag för många år sedan köpte aktier i SAAB. Jag gillade deras projekt om drönare till civilt bruk.

Bränslemängden behöver också hanteras strategiskt. Det kan handla om naturvårdsbränning under kontrollerade former, bete, röjning av brandfarlig underväxt och hantering av torra hyggesrester. Det betyder inte att skogen ska städas ren från all död ved på bäst Trumpmaner. (Han hade ett förslag om att alla skogar skulle krattas för att dämpa bränder.) Död ved behövs för den biologiska mångfalden.

Åtgärderna ska koncentreras till de områden där de gör störst skillnad för människors säkerhet och möjligheten att stoppa en brand. Nära samhällen och viktig infrastruktur.

Skogsarbete måste stoppas när brandrisken är extrem. Maskiner kan slå gnistor. Arbetsplatser behöver tillgång till släckutrustning, brandvakt och tydliga rutiner. Övervakningen måste fortsätta efter avslutat arbete när marken är mycket torr. Tågräls måste vi ha uppsikt över.

Framför allt måste förebyggande arbete bli en självklar del av skogsbrukets planering, inte något som diskuteras först när röken redan stiger över trädtopparna och vinden sprider elden från krona till krona.

Vi måste också ha resurser för att släcka bränderna.

EU har stärkt sin beredskap. Inför sommaren 2026 fanns 22 brandbekämpningsflygplan och fem helikoptrar i den gemensamma europeiska beredskapen. Jag förstår inte varför de inte är fler eftersom Europa är en hel kontinent. När Spanien, Portugal, Frankrike, Italien, Grekland och Balkan brinner samtidigt kan naturligtvis samma 22 flygplan inte vara överallt. När bränderna blir fler, större och mer samtidiga räcker det inte att hoppas att något annat land har resurser över.

Vi behöver fler nationella flygplan, fler helikoptrar, fler utbildade besättningar, bättre samordning och en betydligt större permanent europeisk flotta. Brandflyg är dyrt. Nedbrunna samhällen, förstörda ekosystem, förlorade människoliv och hundratusentals hektar skadad skog är betydligt dyrare. Och vi behöver anpassa våra skogar så de inte är torra bränsleförråd. Vårt sätt att bedriva skogsbruk med plantager gör det lättare för bränder att spridas.

Och mitt i allt detta fortsätter miljoner européer att flyga till områden där värmen har blivit allt farligare. Dels att vistas i, men även för bränder. Så för er egen skull, ta med mask utifall semestern hamnar i ett eldinferno. I Spanien och Frankrike har 350.000 människor tvingas evakuera. Det är ungefär som om hela Malmö behövt evakuera.

Jag förstår att människor vill bada, vila och lapa sol. Jag förstår betydelsen av semester och möjligheten att komma bort från vardagen. Det jag inte förstår, eftersom vi vet att det mest effektiva privatpersoner kan göra för att minska sina utsläpp är att sluta flyga, är varför Europa ännu inte har byggt ett järnvägssystem som gör det lika enkelt att boka tåget som att boka flyget.

Vi borde kunna stiga på ett snabbtåg i Sverige och resa söderut genom Danmark, Tyskland, Frankrike och vidare mot Spanien, Italien eller Kroatien med en enda bokning och tydliga rättigheter under hela resan.

På samma sätt ska människor i södra Europa enkelt kunna ta tåget norrut när de längtar efter sjöar, skogar, midnattssol och svalare sommardagar. Vi vill gärna att människor semestrar i Sverige. Men de ska inte behöva flyga hit så länge flygbränslet är fossilt.

Järnvägen borde vara Europas självklara ryggrad. Nattåg och snabbtåg ska binda samman huvudstäder, regioner och turistorter. Tidtabellerna ska samordnas. Biljetterna ska kunna köpas på en enda plattform. Resenären ska vara skyddad om en anslutning missas, även när resan omfattar flera tågbolag.

Först i maj 2026 presenterade Europeiska kommissionen förslag som ska göra det möjligt att jämföra och köpa en sammanhängande biljett över flera järnvägsföretag. Det är bra. Men varför har det tagit så oerhört lång tid? Varför finns inte systemet?

Tekniken finns. Rälsen finns. Tågen finns. Efterfrågan finns. Och med ökad efterfrågan kommer det mer räls och fler tåg. Klimatbehovet har varit känt i årtionden. Varför är inte Europas tågtrafik lika bra sammankopplat som flyget?

Det som har saknats är politisk vilja, gemensamma investeringar och förmågan att se Europa som ett sammanhängande tågsystem i stället för som ett lapptäcke av nationella järnvägar och konkurrerande biljettsystem.

Till er som ändå reser till södra Europa under perioder med extrem värme vill jag säga detta:

Ha kontroll på var bränderna finns. Följ lokala myndigheters varningar. Titta inte bara på avståndet till själva elden, utan också på vindriktningen och luftkvaliteten. Brandrök färdas mycket långt.

Röken innehåller bland annat mycket små partiklar, PM2,5. PM5 ch PM10, kolmonoxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen, polyaromatiska kolväten och sot. Beroende på vad som brinner kan den också innehålla metaller och andra giftiga ämnen. Marknära ozon kan bildas när röken reagerar i solljus

De minsta partiklarna kan tränga djupt ned i lungorna och påverka hjärta, blodkärl och andra organ. Barn, äldre, gravida och personer med astma, lungsjukdom, hjärtsjukdom eller andra kroniska sjukdomar är särskilt utsatta. Men kraftig brandrök är inte hälsosam för någon.

Undvik ansträngande aktiviteter utomhus när luften är rökig. Stanna inomhus. Stäng dörrar och fönster. Använd återcirkulation i bilen och luftkonditioneringen.

Följ evakueringsbesked omedelbart. Det är aldrig värd att riskera livet eller hälsan. Och packa med riktigt bra masker.

Det här är inte en framtidsfråga. Det är inte en teoretisk klimatmodell. Det är skogar som brinner, människor som evakueras, djur som flyr, hem som förstörs och luft som blir farlig att andas. Det är människor och djur som bränns levande.

Vi har vetat vad som väntar.

Nu måste vi både bromsa uppvärmningen och anpassa samhället till den uppvärmning som redan har skett. Vi behöver minska utsläppen, bygga järnväg, klimatanpassa skogen, återställa vatten i landskapet och ge räddningstjänsten de resurser den behöver.

Kunskapen saknas inte.

Det som återstår att bevisa är att den politiska viljan finns.

Källförteckning

Copernicus Climate Change Service. (2026, 9 juli). Record heatwave brings hottest June for western Europe during second warmest June globally.

https://climate.copernicus.eu/copernicus-record-heatwave-brings-hottest-june-western-europe-during-second-warmest-june-globally

European Commission, Directorate General for European Civil Protection and Humanitarian Aid Operations. (2026, 2 juni). EU deploys largest ever wildfire response for 2026 summer.

https://civil-protection-humanitarian-aid.ec.europa.eu/news-stories/news/eu-deploys-largest-ever-wildfire-response-2026-summer-2026-06-02_en

European Commission, Directorate General for Mobility and Transport. (2026, 13 maj). One journey, one ticket, full rights: Commission simplifies Europe wide travel booking and train travel.

https://transport.ec.europa.eu/news-events/news/one-journey-one-ticket-full-rights-commission-simplifies-europe-wide-travel-booking-and-train-travel-2026-05-13_en

European Commission, Joint Research Centre. (u.å.). European Forest Fire Information System. Hämtad 26 juli 2026.

https://forest-fire.emergency.copernicus.eu

European Environment Agency. (2021, 23 mars). Rail and waterborne transport: Best for low carbon motorised transport.

https://www.eea.europa.eu/en/analysis/publications/rail-and-waterborne-best-for-low-carbon-motorised-transport

European Environment Agency. (2025, 29 oktober). Nature based solutions for fire resilient European forests.

https://www.eea.europa.eu/en/analysis/publications/nature-based-solutions-for-fire-resilient-european-forests

Intergovernmental Panel on Climate Change. (2021). Weather and climate extreme events in a changing climate. I Climate change 2021: The physical science basis.

https://www.ipcc.ch/report/ar6/wg1/chapter/chapter-11

Skogsstyrelsen. (2024, 27 november). Anpassa din skog till ett förändrat klimat.

https://www.skogsstyrelsen.se/bruka-skog/olika-satt-att-skota-din-skog/anpassa-din-skog-till-ett-forandrat-klimat

Skogsstyrelsen. (2026, 21 januari). Förslag på åtgärder ska öka takten i klimatanpassningen.

https://www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/klimatanpassningen-av-skogen-gar-for-langsamt--forslag-pa-atgarder-ska-oka-takten

World Health Organization. (u.å.). Wildfires.

https://www.who.int/health-topics/wildfires⁠

World Meteorological Organization. (2026, 23 mars). Earth’s climate swings increasingly out of balance.

https://wmo.int/news/media-centre/earths-climate-swings-increasingly-out-of-balance

World Meteorological Organization. (2026, 29 april). European State of the Climate 2025: Record heatwaves from the Mediterranean to the Arctic, while glaciers shrink and snow cover declines.

https://wmo.int/news/media-centre/european-state-of-climate-2025-record-heatwaves-from-mediterranean-arctic-while-glaciers-shrink-and