EN BILJON KRONOR. FÖRSTÅR FOLK ENS HUR MYCKET DET ÄR?

EN BILJON KRONOR. FÖRSTÅR FOLK ENS HUR MYCKET DET ÄR?

Vi tar och räknar. Räkna med mig. Jag hoppas jag har fått allt korrekt bland dessa ohyggligt stora tal. Vi räknar kulor. Vi flyttar en kula varje sekund. Vi börjar lätt.

10

100

1.000

10.000

100.000

1.000.000

Där har vi en miljon.

Fortsätt:

10.000.000

100.000.000

1.000.000.000

Där har vi en miljard.

Sedan krävs ytterligare tre nollor:

1.000.000.000.000

Det är en biljon kronor. Tusen miljarder.

Riksdagen har öppnat för statliga lån, riskreserver, prissäkringar, kapitalinsatser och kärnavfallsåtaganden för ny kärnkraft som tillsammans kan uppgå till: 1.059.083.000.000 kronor.

En biljon, femtionio miljarder och åttiotre miljoner kronor.

Det är så mycket pengar att själva talet nästan upphör att betyda något. Därför behöver det översättas till något som går att förstå.

Räknar du ett tal i sekunden tar det nästan 32 år att räkna till en miljard.

Att räkna till regeringens samlade kärnkraftsramar skulle ta omkring:

33.561 år!

Då får du inte sova, äta, gå på toaletten eller ta en enda paus. Du får absolut inte dö! Du ska bara räkna, sekund efter sekund, årtusende efter årtusende.

Det du räknar är;

220 miljarder kronor i statliga lån för förväntade investeringskostnader.

220 miljarder kronor i ytterligare låneram som riskreserv om projekten fördyras.

400 miljarder kronor i ram för långsiktiga prissäkringsavtal.

122 miljarder kronor för fasta kostnader i ett nytt kärnavfallsprogram.

61 miljarder kronor för möjliga fördyringar av kärnavfallsprogrammet.

1,8 miljarder kronor för statens första förvärv av aktier och kapitaltillskott i Videberg Kraft.

34,283 miljarder kronor i ytterligare möjliga kapitalåtaganden i bolaget.

Totalt:

1.059,83 miljarder kronor

Detta är inte en enda klumpsumma som redan har betalats ut och det är inte korrekt att beskriva hela beloppet som en säker förlust. Lånen ska i princip återbetalas. Riskreserverna kanske inte utnyttjas. De dubbelriktade differenskontrakten kan både kosta och ge staten pengar. Kapitalinsatserna innebär att staten får ett ägande.

Men det förändrar inte huvudfrågan:

Riksdagen har gett regeringen möjlighet att utsätta staten och skattebetalarna för ekonomiska åtaganden och risker på över en biljon kronor kring den nya kärnkraften.

Så hur mycket ät det? Nästan 70 procent av hela statens årsbudget!

Statens samlade utgifter i budgeten för 2026 uppgår till cirka 1.542 miljarder kronor.

Kärnkraftsramarna på 1.059 miljarder motsvarar ungefär: 69 procent av hela statens årsbudget

Det motsvarar drygt åtta månaders samtliga statliga utgifter! Inte bara energipolitiken. Hela staten. Försvaret, rättsväsendet, universiteten, infrastrukturen, sjukförsäkringen, barnbidragen, arbetsmarknadspolitiken, biståndet, myndigheterna och allt annat staten finansierar.

Sveriges 290 kommuner redovisade 2025 sammanlagt omkring 907 miljarder kronor i verksamhetskostnader samt avskrivningar.

Där ingår bland annat:

förskolor, skolor, äldreomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning, socialtjänst, räddningstjänst, bibliotek, gator, parker, vatten, avlopp och en mycket stor del av den välfärd människor möter varje dag.

Kärnkraftsramarna är omkring 152 miljarder kronor STÖRRE än samtliga svenska kommuners kostnader under ett helt år.

De motsvarar ungefär:

14 månaders verksamhet i Sveriges alla 290 kommuner

Sveriges 21 regioner redovisade 2025 sammanlagt omkring 523 miljarder kronor i verksamhetskostnader och avskrivningar.

Det är pengar till bland annat sjukvård, psykiatri, ambulanser, tandvård, läkemedel, kollektivtrafik och regional utveckling.

Kärnkraftsramarna motsvarar:

Drygt två hela års verksamhet i Sveriges samtliga regioner! Två år av sjukvård, kollektivtrafik och annan regional verksamhet i hela landet!

Lägger vi samman alla kommuners och alla regioners kostnader får vi omkring 1.430 miljarder kronor under ett år.

Kärnkraftsramarna motsvarar ungefär:

74 procent av allt detta!

Det är nästan nio månaders verksamhet i varenda kommun och varenda region i Sverige!

Under 2025 fick staten in cirka 31,8 miljarder kronor i skatt på elektrisk kraft.

För att få ihop 1.059 miljarder kronor skulle det krävas:

Drygt 33 års samlade intäkter från elskatten! Varenda krona av elskatten under mer än tre decennier.....

Sverige hade vid slutet av 2025 drygt fem miljoner hushåll. Fördelar man 1.059 miljarder kronor lika på dessa hushåll motsvarar det:

Cirka 212.000 kronor per hushåll!

Det betyder naturligtvis inte att varje hushåll kommer att få en personlig faktura på 212.000 kronor. Men det visar storleksordningen på det statliga åtagandet och risktagandet.

Drygt 33 års elskatt.

Nästan 70 procent av hela statens årsbudget.

Mer än ett års verksamhet i samtliga 290 kommuner.

Mer än två års verksamhet i alla 21 regioner.

Cirka 212.000 kronor per svenskt hushåll.

Det här är inte småpengar. Det är inte en mindre satsning bland andra. Det är ett ekonomiskt vägval som påverkar svenska skattebetalare och statsfinanser under generationer.

Samtidigt stoppas eller försvåras elproduktion som kan byggas snabbare. Elnät, energieffektivisering, lagring och flexibilitet behöver byggas ut. Kommuner och regioner kämpar med vård, skola, omsorg och kollektivtrafik.

Politik handlar om prioriteringar. En statlig risk på över en biljon kronor är också pengar, låneutrymme och ekonomisk handlingsfrihet som inte kan låtsas vara gratis.

En ny regering som sätter stopp för detta vansinne är helt nödvändig.

.

Källor

Regeringskansliet. (2026). Årsredovisning för staten 2025 (Skr. 2025/26:101). Skatten på elektrisk kraft redovisas till 31,826 miljarder kronor.

https://www.regeringen.se/contentassets/1f1553b2b7f74ded921df946bd64dba8/arsredovisning-for-staten-2025-skr.-202526101.pdf

Statistiska centralbyrån. (2026). Resultaträkning för kommunsektorn år 2025. Kommunernas verksamhetskostnader uppgick till 863,031 miljarder kronor och avskrivningar och nedskrivningar till 44,007 miljarder. Regionernas motsvarande belopp var 505,923 respektive 17,227 miljarder kronor. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/offentlig-ekonomi/finanser-for-den-kommunala-sektorn/rakenskapssammandrag-for-kommuner-och-regioner/pong/tabell-och-diagram/kommun--och-regionsektorn-2025/resultatrakning-for-kommunsektorn-ar-2025/

Statistiska centralbyrån. (2026, 24 mars). Antalet hushåll passerade fem miljoner under 2025.

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/befolkningens-sammansattning-och-utveckling/befolkningsstatistik/pong/statistiknyhet/befolkningsstatistik-ar-2025-omgang-2

Sveriges riksdag. (2025). Budgetpropositionen för 2026: Utgiftsområde 21 Energi (Prop. 2025/26:1). Dokumentet redovisar låneramen på 220 miljarder kronor, riskreserven på 220 miljarder och ramen på 400 miljarder för dubbelriktade differenskontrakt. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/budgetpropositionen-for-2026-utgiftsomrade-21_hd031d23/html/

Sveriges riksdag. (2025). Statens budget 2026 – Rambeslutet (Bet. 2025/26:FiU1). Statens utgifter för 2026 uppgår till 1 542 miljarder kronor. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/statens-budget-2026-rambeslutet_hd01fiu1/html/

Sveriges riksdag. (2026). Vårändringsbudget för 2026 (Prop. 2025/26:99). Riksdagen godkände åtaganden på 122 miljarder kronor för fasta kärnavfallskostnader, 61 miljarder för möjliga fördyringar, 1,8 miljarder för aktieförvärv och kapitaltillskott samt ett bemyndigande på 34,283 miljarder kronor för ytterligare kapitalåtaganden i Videberg Kraft. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/varandringsbudget-for-2026_hd0399/