Elmarknaden i Sverige är i förändring och utan de tillskott av elproduktion i område tre och fyra som behövs.

Elmarknaden i Sverige är i förändring och utan de tillskott av elproduktion i område tre och fyra som behövs. Tack och lov att vindkraften sett till att våra vattenmagasin är fyllda när vindkraften är låg. Men vad har kärnkraften bidragit med när tre av sex verk står till? Klart elen i södra Sverige blir dyr då i södra Sverige och dyrare kommer den att bli i och med att norr behöver sin el själva.

El ska användas så nära den produceras som möjligt. Från och med nästa år kommer norra Sverige behöva en allt större del av sin egen elproduktion. Elförbrukningen i norr väntas fördubblas när bland annat Stegra startar sina elektrolysörer 2026. Detta innebär att mindre el kan skickas söderut, och utvecklingen fortsätter i samma riktning. Norr kommer successivt att behålla mer och mer av sin el för egen industriell tillväxt.

Särskilt om fler elintensiva företag väljer att etablera sej i norr. Samtidigt har vindkraften i norr haft det tufft. Sedan 2015 har många olika kriser slagit hårt: • överproduktion av vind och hydrologiska överskott för den konsumtion som finns i norr, • höga obalanskostnader, • införda effektavgifter, • flaskhalsar mellan elområdena, • konkurrens från billig solel i Europa (du kommer väl ihåg sommarens minuspriser), • utfasade stödsystem (ursprungsgarantier, elcertifikat), • samt återkommande tekniska problem (t.ex.

bladkvalitet) som fortfarande inte riktigt är lösta. Trots detta har själva tekniken fungerat bra och bidragit till att pressa ner elpriserna. Både när det blåst mycket och på längre sikt genom att vattenmagasinen kunnat sparas. Men samtidigt som norr behöver sin el allt mer har södra Sverige gått miste om många nya projekt. Kommuner har sagt nej till vindkraft på land genom sitt veto, regeringen har stoppat havsbaserade projekt och dessutom tagit bort finansieringen för stamnät till havs.

Flera av de projekt som var på gång har de brunblå aktivt försvårats. Vindkraftsbolag har nu lämnat Sverige för att bygga i andra länder där regeringarna istället tar ansvar för nätutbyggnad och säger ja till ny förnybar produktion. Resultatet blir tydligt: södra Sverige får räkna med höga elpriser de kommande åren. Och ansvaret ligger helt hos Tidölaget. Kärnkraftens roll – och myterna Ofta hörs påståendet att Miljöpartiet ”lagt ner” Sveriges kärnkraftverk.

Det stämmer helt enkelt inte. Barsebäcks reaktorer stängdes genom politiska beslut – och staten fick betala dyrt för det. Det ska vi aldrig göra om. Låt mkn sköta nedläggning av verk istället. Men De andra nedläggningarna har skett av kommersiella skäl: låga elpriser, ökade säkerhetskrav efter Fukushima, stora investeringsbehov och en elmarknad som gynnar flexibel och billig förnybar produktion. Att hävda att nedlagda 17TWh kärnkraft skulle ha räddat södra Sverige från höga priser är vilseledande.

I jämförelse är det pyttelite i förhållande till all den vindkraft som aldrig byggdes på grund av politiska stopp. Elområdena infördes efter EU-beslut 2011, påtryckt av Danmark, vilket gjort elen dyrare i söder. Sverige exporterar i dag el, men importerar elpriser. Samtidigt har Svenska kraftnät samlat på sig flaskhalsavgifter istället för att bygga ut stamnätet i tid. Resultatet är att elen från norr inte når söder tillräckligt effektivt.

Och det tror jag de i norr gillar då deras billiga el lockar till sej företagsetableringar och med dem arbetstillfällen och skatteintäkter. Kärnkraften påverkas också hårt av den volatila elmarknaden som infördes 1996 (på initiativ av Carl Bildt). Att köra reaktorer på en marknad där priserna pendlar kraftigt sliter på anläggningarna. Kk vill leverera lika mkt el hela tiden. Förnybar kraft klarar det volatila mkt bättre. Trots att regeringen talat om teknikneutralitet har man nu valt en helt annan linje: staten ska finansiera nya kärnkraftverk och dessutom garantera ett högt, fast pris i 40 år.

Dessutom ska staten in och äga kärnkraftverk. Dvs täcka upp för förluster. Detta samtidigt som inga nya vindkraftsansökningar ens har lämnats in under året. Vurmen för kärnkraft har skrämt bort investerare och riskerar även att skrämma bort de elintensiva industrier till norr som Sverige hoppats attrahera. Det stora problemet är tid. Att bygga ny kärnkraft tar minst 15–20 år, medan Sverige behöver massor av ny el redan under 2030-talet.

Därför är vindkraften helt avgörande – men de korten har de brunblå slarvat bort. Sverige har ett av världens bästa elsystem. Vi hade chansen att fortsätta utveckla det till något ännu starkare, med både förnybart och kärnkraft i balans. Istället har regeringen valt att stoppa vindkraft och ensidigt satsa på dyr och långsam kärnkraft. Det är därför södra Sverige måste förbereda sig på höga elpriser och tacka Tidölaget så mycket för det.

Men jag hoppas att energiskatten på el sänks och likaledes momssatsen. För det är skatterna på el som pressar elpriset väldigt uppåt Jag förstår mej inte på den brunblå logiken som anser att det är skandal att sex gamla kärnkraftreaktorer lagts ned och samtidigt jubla när vindkraftsprojekt får nej? Regeringen sa nej till 13 (av 15) planerade havsbaserade vindkraftsparker, i Östersjön. Deras politik har oxå inneburit att en jättepark pausats. Att ge nej till de 13 innebär ett bortfall av en potentiell produktion på cirka 30 gigawatt installerad effekt som skulle kunna generera uppemot 140 terawattimmar el TWh per år.

Kolla på kartan. Blåser det över Tyskland! Blåser det över Östersjön? Ja, på tio meters höjd blåser det 12m/s. Högre upp blåser det mer. Vindens hastighet påverkar produktionen av el UPPHÖJT TILL TRE! Bladens längd med upphöjt till två. Dvs det hade varit perfekta förhållande att producera el från vind på Östersjön nu. Vad säger då Ebba? Jo, att det 17 TWh nedlagd kärnkraft som ställer till det!

Det är skrattretande idiotiskt. Öppet mål för varenda en som har hyfsat färsk kunskap om energisystem. Ungefär 8 av 10 vindkraftsprojekt fick har fått nej. Så har det varit länge. Under sju år fick 125TWh vindkraft på land nej. Ansökningar för havsvind var ht21 500TWh i 70 parker. Ökade till 550TWh våren 2022. Ökat än mer nu, men vi räknar snällt - 550+125TWh=675TWh. Säg att bara 20% av dem genomförs (för hoppas innerligt att vind till havs får större andel ja efter nästa val ö)- det ger att 135TWh vindkraft fått klartecken.

Men. 540TWh har fått nej. Jämfört med ansökningar om 675TWh från ny vindkraft är att återstarta 17TWh (Ringhals producerade de fem sista åren i drift 6,5 TWh) från de sex gamla nedlagda kärnkraftverk inte så värst mycket alls i någon annans värld än Ebbas. https://www.sverigesradio.se/artikel/nya-fabriken-fordubblar-norrbottens-elforbrukning?fbclid=iwy2xjawmevfxlehrua2flbqixmqabhgxbcsellyewumt3txp2wuodmvreb1xka625qlaex_f-37qovjcl1wpamrwu_aem_bfzrz2lvqsq0zbp-2iu9ka