Ebba vill bryta uran i Sverige. Det vill Ulf, Johan o Jimmie oxå. Det vill INTE Christine.

Ebba vill bryta uran i Sverige. Det vill Ulf, Johan o Jimmie oxå. Det vill INTE Christine. https://sverigesradio.se/artikel/forbud-mot-uranbrytning-kan-snart-rivas-upp Många har bett mej om att skriva kortare, så vad är min ståndpunkt gällande att bryta uran i Sverige? Det korta svaret har du ovan. Det längre följer nedan. Att bryta uran förbjöds i Sverige 2018. Forfarande går det bra att bryta om ansökningar lämnades in innan förbudet mot brytning.

Men förbjudet att bryta uran kommer de blåbruna ta bort. Uranbrytning är, för att uttrycka det milt, nåt så inåtahelvete miljövidrigt. Varför? Uran finns i rätt låga koncentrationer vilket innebär att volymen som måste brytas är enorma. 50–400 gram uran per ton. 1.000kg för 0,050 till 0,400kg uran. SD, KD, L o M vill bryta uran i Sverige. En härd består av ungefär 100 ton uran. I Sverige byts 20% av uranet ut årligen dvs 20 ton.

Sverige har sex kkverk - 120 ton årligen behövs. Om vi bygger fler kärnkraftverk mer. Å andra sidan Strålsäkershetsmyndigheten skriver: ”För att driva de svenska kärnkraftverken går det åt cirka 1.500 ton naturligt uran per år. Det motsvarar cirka 200 ton anrikat uran.” 1kg uran har fö samma energi som 90ton kol. Men. I världen fanns för några år sedan lättbrytbart uran kvar för 85 år med de konsumtionsnivåer som var då.

Ökas antalet verk färre år. Betänk livslängden på ett kärnkraftverk. På ett plan håller jag i detta med Tidölaget. Ska vi ha kärnkraft ska vi inte utnyttja någon annan långt borta för att utvinna uran. Vi borde förstöra platser i Sverige istället. Men en annan del av mej anser att bryta uran i Sverige - det är så nära kokobangbangdingdongidioti man kan komma eftersom Sverige kommer klara framtiden utan svindyr kärnkraft och vars behövda urangruvor kommer förstöra väldigt runt sej.

I Sverige finns våra största samlade uranfyndigheter i alunskiffer. Där är uranhalten låg. Eller som Stråningsmyndigheten skriver: ”I Sverige finns mycket uran, ofta i granit och alunskiffer. Halten uran är dock så låg att det i dagsläget inte är kostnadseffektivt att utvinna det. Det uran som används i de svenska kärnkraftverken bryts därför utomlands.” Dessa brytningar sker i dagbrott. De är gigantiska samt ger upphov till radioaktivt avfall. Vatten kommer att pumpas upp till dammar vid gruvan.

Vattnet kommer vara radioaktivt långt, långt in i framtiden o innehåller bl.a. radium som blir till radongas. Vattnet kommer oxå innehålla tungmetaller. Kommer det vattnet på avvägar har vi en katastrof eftersom radioaktivitet o andra miljögifter då når vatten o grundvatten men även luft. Uranbrytning är en enorm hälsorisk vid sidan av så stora områden brytningen tar i anspråk. Bara så ni vet just hur radioaktivt det är även att det finns i så små mängder.

Söder om Västervik finns ett fynd av uran. Där byggdes en väg. Men det gick ej att spränga i berget pga uranet utan de var tvungna att borra sänder det lite i taget istället. Jag tror att om Sverige hade haft uranfyndigheter som var lätta att exploatera hade vi garanterat brutit o exporterat uran. Vi undersökte det verkligen, men valde att avstå. Att bryta uran är extremt naturförstörande. Den bästa uranfyndigheten vi har är under Billingen i Västergötland.

Så hur stort brott hade vi behövt för att klara vårt eget behov av uran? Hela berget - det inkluderar delar av Skövde stad. Kan Kiruna flyttas för fyndigheter kan Skövde! Vattnet skulle dock troligen leda till förgiftning av av jordbruksmark i Skaraborg. Men vill vi ha kärnkraft får Skövde offras. Men det räcker inte med att få upp skiffret. Uranet måste lakas o anrikas för att få tillräckligt hög halt av U-235.

Det är en process som är väldigt dyr o som måste göras i stor skala för att få ekonomi i det. Dessutom måste den skyddas mot terrorister. Jag tycker det är bättre att vi kör våra kärnkraftverk på importerad uran så länge det går. Men sen ersätter vi dem med en lagrad Gärdestad i nät! Uranbrytning i Sverige är nämligen rätt onödigt nu när förnybart är så fördelaktigt kostnadsmässigt.

Däremot borde vi fundera på vilka andra metaller vi borde bryta till det förnybara cirkulära samhället. Jag tänker metaller till batterier o solceller exempelvis. O det finns i Kiruna. Måtte det bli en gruva under jord så att inte samerna drabbas mer än nödvändigt. Ändå vill blåbruna partier bygga nya kärnkraftsverk så fort det bara går i Sverige. O nu oxå bryta uran. För att bygga kk är de beredda att runda marknaden genom att ge kärnkraft ett snabbspår, slippa ansökningsavgifter (Dvs staten, mao du och jag och alla andra ska betala allt arbete i samband med ansökningsprocesser.

Det är inga billiga processer.), få 400 miljarder kronor i lånegarantier samt räntesubventioner. Lagändringar ska oxå genomföras. Bla gällande uran. För kärnkraft behövs uran. Det verkar komma att byggas mkt kärnkraft framgent. År 2017 producerade 30 länder elektricitet via 449 kärnreaktorer. 2022 finns det 444 reaktorer i drift i världen och 56 är under uppförande. 2021 var det i bara Europa 55 nya reaktorer på G. Men byggen har satts på is pga fördyrningar. Sedan år 2000 har drygt 100 nya kärnkraftsreaktorer startats.

Det innebär att många oxå lagts ned. Dvs det är inget konstigt att verk lagts ned i Sverige. Verk läggs ned när de är gamla. Men det byggs många kärnkraftverk i fjärran länder. Min spaning är att priset på uran kommer stiga rejält då efterfrågan ökar och utbudet minskar. Eftersom det byggs mer kärnkraft minskar antalet år uran finns att tillgå snabbt. Ska uranet räcka längre måste vi antingen bryta i sämre fyndigheter och/eller förbättra kärnkraftverken.

Men den fjärde generationen kärnkraft är långt borta än. Så vi måste bryta uran på sämre platser. Det är dyrare. Dvs priset på uran går upp. Men vi har uran i överflöd redan. Men då är det bara breederreaktorer som kan byggas. Dvs de som kan använda tidigare använt uran. Vi har bara använt en bråkdel av energin. Om vi återanvände det uranet som redan är uppgrävt.

Om vi leker med tanken att det i världen kommer finnas 500 breederreaktorer av vanlig storlek - Då skulle den mängd uran som redan är uppgrävt räcka till dem alla i 5.000 år! (NyTeknik, 2021). Så om vi absolut ska investera i ny kk nu ska det vara breederreaktorer som BARA får använda tidigare använt uran. Det kommer bli svindyr el - men se det som en förkortning av lagringstiden. För bryta ny uran - nej det ska vi INTE göra.

Så inte uranbrytning i Sverige, men bygger vi nya kärnkraftverk som inte är breeder (vansinne!) borde vi ha ett moraliskt ansvar att inte förstöra någon annans miljö när vi själva har tillgång till uran. Då får vi förstöra i Sverige. En annan möjlig väg är att återanvända tidigare använt uran i IV-generationens kärnkraftverks. Bara det. Det finns ännu inte ett enda kommersiellt gen 4 kärnkraftverk i drift på Tellus.

De som byggs i England, Finland, Kina, USA är alla gen 3. Det gen4-verk som finns i Ryssland är ett test - drygt 10 år senare har det inte fått något annat som följer i dess spår. Tyvärr. Kk-tekniken går inte framåt. Fortfarande är enormt stora förluster iom att KK är kondenskraft: 1/3 el + 2/3 värme. Vi använder inte uranet smart alls. Enorma förluster. Frankrike, en ledande kärnkraftsnation använder återanvänt bränsle i sina gen3-verk - men dyr process så det använda bränslet motsvarar bara 17% av det uran landet behöver.

Generation 4. Denna dröm som ofta beskrivs som om den redan existerande. Frankrike la ned sitt forskningsprogram om gen 4. Jag, o många med mej, blev chockad när det hände då jag tillhör dem som tror att vissa länder på jorden kommer att behöva kk. Men de måste gå att byggas till betydligt lägre kostnad än vad den kostar att bygga idag. Samt använder avfallet från tidigare generationer eftersom lättbrytbart uran inte finns nog av.

Enormt tekniksprång behövs av kärnkraft. Men Frankrike la ned projektet helt o hållet. Kolla oxå på aktiemkn - i vilka branscher väljer folk att investera sina pengar? Det är inte i kärnkraft. Inte ens de där små nätta serietillverkade verken är i närheten av att gå att köpa ännu. (De är fö inte så små.) Det måste oxå säkerställas att det inte blir fabrikationsfel på dem. Betänk så ofta serietillverkade bilar kallas åter.

Såna marginaler finns inte för kkverk. De finns för vindkraft. De är placerade på ställen människor ej rör sej. Är inte hela världen om ett verk går sönder. Kostnaden för att göra dem supersäkra är så hög att det faktisk är effektivare att blad ibland lossnar. Någon sånt får ALDRIG NÅGONSIN förekomma i ett kkverk. Alltid säkerhet 110%. Tänk oxå vilken enorm säkerhet som behövs kring alla verk och transporter.

Riskerar bli terroristernas julafton året runt. Fast det vore fantastiskt om vi hade teknik att återanvända uran. Men det är inte bara så att återanvända det bränsle vi redan använt. Det är faktiskt bränslet från tredje generationens reaktorer, alltså inte avfallet från våra genII, som KAN bli aktuellt för användning. När jag läste på handlar det om att man ska genomföra separation och transmutation för att kunna återanvända det i fjärde generationens reaktorer.

(Eller i andra reaktorer med helt ny teknik längre fram i tid. När i tid? Ingen aning. Vi vet inte ens när 4e generationen är redo för kommersiell drift.) Det var inte helt lätt att tekniskt förstå allt men jag är väldigt klar över att dessa processer, separation och transmutation, kräver stora anläggningar och att processerna är kostsamma. Dessutom är riskerna inte direkt försumbara om man säger så. Måhända man borde ta kontakt med SKB för att fråga om generation 4 och återanvändning av uttjänt bränsle.

Är det möjligt för Sverige? Visst kommer avfallsvolymerna och avfallets farlighet i tid sänkas om vi kan återanvända, men det blir ändå avfall kvar som kräver slutförvaring. Den slutförvaringen kan faktiskt i vissa avseenden bli svårare att hantera än den idag. Och även att 100.000 år blir 1.000 år är 1.000 år oxå väldigt länge. Vem var kung i Sverige 1021? För 1.000 år sedan var det 500 år tills kung knätofs skulle skapa det vi kallar för nationalstaten Sverige.

Har hänt rätt mkt under de 500 åren gällande ex ägande - trättes ju för ett tag sedan om vem som ansvarar för att förpackningen för ngt decennium sedan blev fel. Vad blir det då om vi lägger på 100-tals år? Det låter suveränt med att gen 4 hjälper till att få ned tiden för slutförvaring, men det är inte så enkelt som många vill påskina.

Forskningen är inte omsatt till drift ännu. Vi vet inte om det ens kommer att gå. Vi vet inte heller när i tid det går el vad det kommer att kosta. Vi har inte en susning om vilka tekniska svårigheter som projektet kommer att stöta på efter hand. Vilka risker förfarandet verkligen innebär. Samt om det går att kommersialisera på en mkn. Tyvärr kommer gen4 inte finnas i kommersiell drift för att hinna hjälpa oss vända klimatkrisen.

Artikel i Nature från hösten 2020 landar dessutom i att ny kärnkraft försvårar för det förnybara. Vill vi det? https://www.nature.com/articles/s41560-020-00696-3 Kk har stora lönsamhetsproblem med ökande mängd vind o som. Det förnybara är ett jätteproblem för kk. Så fort det blåser mer sjunker priserna o kk kan inte reglera ner. Kk kan inte parera. Jo, det kan de. Men det tar tid och sliter väldigt.

Ägarna lär inte vara intresserade av det. KK skulle kunna få mer betalt för svängmassa, men det finns annan teknik som fixar det till avsevärt lägre peng. Dessutom blir det enormt komplext, eftersom kk också är i behov av reglerkraft mtp alla stopp. Ska kk betala för det? Kk kan helt enkelt inte möta konsumtionsvariationer. Det är bra med baskraft, men faktiskt inte nödvändigt. Lyssnade på ett seminarium med Söder/Kåberger/Damsgaard i nov -21.

Det borde alla göra. Energiforsk arrangerade. https://youtu.be/Y35CXAx0dZU Hur kan framtidens energisystem tänkas se ut? https://www.kth.se/aktuellt/kth-samtal/arkiv Seminarium från augusti 2022 om Sveriges elförsörjning. https://youtu.be/izvGVpbjStk Lättförståelig text från entreprenörskapsforum. Handels tidigare rektor Lars Bergman skrivit. https://entreprenorskapsforum.se/wp-content/uploads/2022/08/Rapport_Elforsorjning_web.pdf Denna beskriver det bra. https://youtu.be/R8q2WDewK94 Denna oxå https://www.youtube.com/live/RyzAwyQJwPg?feature=share Två år gammal.

Dock på utrikiska. https://youtu.be/6zgwiQ6BoLA Oxå på engelska https://youtu.be/b5GOsZCWRv4 https://youtu.be/jUVoWxvvJ5Y Dessutom. Ny kk beräknas ligga på 100-200 öre/kWh. Nu vind på land 30öre/kWh. Vind i havet 40öre/kWh. Doggers bank inklusive kablar 12-14 meter ut i havet 50öre/kWh. Sol byggs nu för 8öre. I den nya världen där billig el blir central för basindustrierna kommer ex Afrika ha en fantastisk möjlighet.

Vad händer då med maktbalansen i världen? Kommer svensk framtida elintensiv basindustri ha möjlighet att konkurrera? 8öre mot 40öre är en inte helt lätt. 8öre mot 200öre - det är en omöjlighet. Kärnkraft har inte blivit så billigt i vårt närområde. Läs om Hinkley point C så förstår du om utmaningarna för kärnkraft eller varför inte om Olkiluoto 3 som finnarna bygger. Ännu. Hinkley Point C i västra England, som väntas börja leverera el någon gång efter 2025.

Där är ftg lovade 1kr per kWh i 35 år..... https://www.bbc.com/news/uk-36925580 Vilken produktionskostnaden blir för det där ekonomiska haveriet i Olkiluoto i sydvästra Finland, vet man inte säkert ännu. Verkar bli 2kr/kWh. https://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1422919/FULLTEXT01.pdf Byggkostnaden för det finska kkverket har stigit avsevärt mer än rejält. Ftg som bygger fick fö räddas från konken..... https://www.nyteknik.se/energi/har-ar-modernaste-reaktorn-i-finland-6854677 Det börjades byggas 2005 ochskulle tagits i drift 2009.

Bidde inte så. Starten har skjutits på igen och igen. Den sattes till april 2022. Det gick inte. Vi får väl se om det blir mer än 13 års försening. I v.35 2022 stoppades provkörningarna och verkets produktion blev noll. Igen. https://svenska.yle.fi/a/7-10020067?fbclid=IwAR3jPXo2vPI8ScRzsCHih8TlW-8hlaJ_ID7XzD9yhHUtOstdy44CAPpszC8 Never ending story! Kostnaden planerades till 3,2 miljarder Euro. Senaste kostnaden jag sett var 8,5 miljarder Euro. Det var 2018. Den kapitalkostnaden. Kalkylräntan.

Hu! https://www.nyteknik.se/energi/kompensation-for-forsenad-jattereaktorn-olkiluoto-3-i-finland-6903404 Kärnkraft behöver ha höga elpriser för att vara lönsam. Men uj vad andra elslag tjänar mer pengar! Sol kostar 40 öre i Finland. 1,60 plus på kk på varje kWh! https://www.pv-magazine.com/2021/09/29/massive-solar-project-under-development-in-finland/?fbclid=IwAR1R9PnNJk0RGi8g4gYENlzf3iPyJB3FusuISdQ9zCF4KoFrBiGJqJJhdeM Solceller 2019 https://www.nyteknik.se/energi/lista-har-kostar-solelen-under-25-dollar-per-mwh-6977379 2020 hade vi ca 10 GW från solpaneler, antagligen mer nu. Solel ökar väldigt https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/energi/tillforsel-och-anvandning-av-energi/manatlig-elstatistik-och-byten-av-elleverantor/pong/tabell-och-diagram/elforsorjning/?fbclid=IwAR2DNCOQauO1nuncXY3kuYuqnQpO4ufNXS46DVCXZOYDxr1jmfLIWegNGh8 https://svenska.yle.fi/artikel/2018/03/13/i-finland-finns-varldens-nast-dyraste-byggnad-med-sina-85-miljarder-ar-olkiluoto?fbclid=IwAR3uFGdqbhWxKvg2u8LNVzejZepWf5uTS8-lu3cJLyUO6orJTmYlhDzLtEQ Kostar nu 8öre/kWh i soligt land.

På väg ner. https://play.quickchannel.com/play/9gdriub?fbclid=IwAR10QmRJ0448gxLKMx0o9ngN9_uZVU0h1gvlAdVdi1yXbJq3OryL8RcH8H0 Jag vet hur trenderna gällande kostnader för elslag ser ut. Och då undrar jag om slutförvaret ens är medräknat. https://ourworldindata.org/cheap-renewables-growth https://ourworldindata.org/uploads/2021/02/Price-of-electricity-new-renewables-vs-new-fossil-no-geo.png?fbclid=IwAR0tvL9S6yHkHwjII3vNU0B_9KUJP61bYLYXwRokJUSEaHR--3z3YCi4m-g Slutförvaret av kk kostar pengar. Hur mkt begriper inte jag eftersom jag inte förstår hur man räknar på så långa tidsspann.

100.000 år. Det är så lång tid det tar för uranet att halveras i strålning. 7% av bränslet är kvar när det plockas upp ur reaktorn. De 7% ska förvaras säkert i 100.000 år. Och efter det. Dessutom måste allt som funnits i kkverk och som kontaminerats förvaras. Enorma volymer. Kkverk är inte små. Lite nörderi. Häng med nu. Om man tittar i "Handbook of chemistry and physics" (CRC), finns det en tabell över isotoper.

Tabellen börjar på sidan B253 o slutar på B336 - drygt 80 sidor. Där finns 14 uranisotoper men sedan är det ju det där att under sönderfallet bildas det nya grundämnen. Man skulle behöva följa upp med thorium o allt vad det är dessutom.…… I det använda kärnbränslet har man en helt annorlunda sammansättning än man hade från början, aktiviteten är någon/några miljoner gånger högre än den var i det ursprungliga bränslet, så man skulle dessutom behöva veta isotopsammansättningen mera i detalj för att kunna göra upp någon förenklad beskrivning av halveringstider.

Vad man enkelt kan konstatera är att U233 har en halveringstid på 162.000 år med alfasönderfall, U234 har en halveringstid på 247.000 år, återigen alfasönderfall, U235 finns i två isomerer, en med angiven halveringstid 710 miljoner år och en med halveringstiden 26 minuter, U238 anges till 4.5 miljarder år (alfasönderfall). Övriga har kortare halveringstider. Thorium230 hamnar på ungefär 80.000 år, återigen med alfasönderfall. Övriga elva thoriumisotoper har kortare tider... "Handbook" brukar anses vara en av de mest trovärdiga källor som finns vad gäller kemiska och fysikaliska data och är ett standardverk som används över hela världen.

Men hur man landat i 100.000 års förvaring begriper inte jag. Får helt enkelt lita på experterna. 100.000 år är länge. Mänsklig civilisation har funnits i 10.000 år. Människosläktet är ca 300.000 år gammalt. Tidigare har vi trott 200.000. Den ”moderna” människan har funnits i 115.000 år. Vi ska förvara avfallet från kärnkraften i 100.000 år. Det är sisådär 1.250 generationer framåt om vi tänker att en generation är 80 år. Om vi räknar 40 år 2.500 generationer.

Det är oerhört viktigt att detta blir bra, utan minsta lilla, lilla farhåga någonstans. Jag undrar om det inte är bättre att bygga ut mellanlager tills vi verkligen, verkligen vet helt säkert. Eller i väntan på teknik som minskar förvaringen till 1.000 år. På ett plan begriper jag inte att mänskligheten började med kärnkraft i stor skala innan vi verkligen, verkligen visste vad vi skulle göra med avfallet. För sisådär 10.000 år sedan var Skandinavien ett av de seismiskt aktivaste områdena på planeten.

Är vi helt säkra på att inget händer med avfallet om liknande Storeggaskredet händer igen? För lite mer än 8.000 år sedan inträffade det gigantiska jordskredet Storeggaskredet på havsbotten utanför den norska västkusten. Efter skredet följde den största Tsunami vetenskapen känner till. Vågen svepte bl.a. bort det som kallas Doggerland. Lämningar från det som då skedde finns flera mil upp i det skotska höglandet o 80-100 meter upp på bergen utefter den norska kusten.

Anledningen till jordskredet var de geologiska förändringar som skedde när de stora landisarna drog sig tillbaks från Skandinavien i slutet på förra istiden. Med tanke på vad som sker nu på Grönland o med de kvarvarande Skandinaviska glaciärerna i och med de accelererande klimatförändringarna så skulle jag vilja att geologerna enade kan garantera att en liknande händelser inte skulle kunna inträffa under de kommande 100.000 åren som kan påverka lagringen.

Birger Schlaug skrev om lagring av uttjänt bränsle från kärnkraftverk på sin fb 211115. Har han fel????? Har han rätt borde vi fortsatt utreda. Några år, el decennier, till när perspektivet är 100.000 år är inte lång tid alls. Schlaug skrev följande: ”Kärnkraftsavfall. 11 000 ton...