Diagrammet visar Sveriges nettoexport av el mellan 1980 och 2025.

Diagrammet visar Sveriges nettoexport av el mellan 1980 och 2025. Prickarna markerar när kärnkraftsreaktorer togs ur drift. Den långsiktiga utvecklingen är tydlig och säger något viktigt om hur det svenska elsystemet faktiskt har förändrats. Under stora delar av 1980- och 1990-talen låg Sverige nära balans eller var periodvis nettoimportör. Det var kärnkraftens tid i Sverige, men också en tid då elsystemet var mer nationellt orienterat och mindre integrerat med omvärlden.

Produktionsmarginalerna var mindre, och variationer i vattenkraften slog igenom tydligare i handelsbalansen. Från 2000-talet och framåt sker en strukturell förändring. När vindkraften börjar byggas ut i större skala ökar den totala elproduktionen. Vindkraften tillför inte bara energi utan volym i systemet, vilket tillsammans med vattenkraftens reglerförmåga skapar återkommande överskott. Resultatet blir att Sverige går från att vara ett land som behövde importera el till att bli en stabil nettoexportör.

Att detta sker samtidigt som flera reaktorer stängs illustrerar en central poäng: handelsbalansen avgörs av den totala produktionskapaciteten i systemet, inte av ett enskilt kraftslag. Men att Sverige exporterar el betyder inte automatiskt att vi har lägre elpriser än våra grannar. Här behöver man skilja på fysisk el och prisbildning. Elpriset sätts på en gemensam marknad där överföringskapaciteten mellan områden spelar en avgörande roll. Så länge det finns ledig kapacitet i kablarna jämnas priserna ut mellan regioner.

Har ett grannområde högre pris kommer el att flöda dit och priset i Sverige stiger mot samma nivå. På så sätt kan man säga att vi ibland exporterar el men samtidigt “importerar priser”. Detta förändras när exportkablarna blir fullt utnyttjade. När överföringskapaciteten når sitt tak uppstår en flaskhals och marknaderna kopplas isär. Då kan inte längre det högre priset utomlands pressa upp det svenska priset i alls samma utsträckning.

Att fylla kablarna innebär därför i praktiken att man låser in priset i det egna området. Utvecklingen i norra Sverige är ett bra exempel. Historiskt har området haft mycket låga elpriser tack vare stora produktionsöverskott från vattenkraft och vindkraft. Men med nya förbindelser, bland annat till Finland, ökar möjligheten att exportera detta överskott. Om kablarna inte är fullt utnyttjade kommer även norra Sverige att påverkas mer av prisnivåerna i omgivande marknader.

Med andra ord börjar även norr importera priser trots att regionen producerar mer el än den använder. Diagrammet illustrerar därför mer än bara handelsflöden. Det visar hur Sverige har blivit en integrerad del av ett europeiskt kraftsystem där produktion, överföringskapacitet och marknadsdesign tillsammans formar både handelsbalans och prisnivåer. Den kanske viktigaste slutsatsen är att ett modernt elsystem inte handlar om att välja mellan import eller export. Det handlar om att ha tillräcklig produktion, starka nät och smart kapacitetshantering.

När produktionen växer snabbare än efterfrågan exporterar vi energi. När nätet kopplar oss till andra marknader påverkas våra priser. Och just därför blir frågan om överföringskapacitet minst lika strategisk som frågan om hur elen produceras. PS:,Jag har använt några timmar till att förstå hur man kan använda AI för att skapa diagram. Och gissa vilken data jag valde att öva mig på?

Sveriges nettoexport/import av el från 1980 till 2025. Det diagrammet gjorde Chat väldigt bra. Men sen var det inte alls lika enkelt att få till punkterna som visar när i tid kärnkraftverk stängdes i Sverige. Men skam den som ger sig, så nu finns de oranga punkterna som visar när verken stängdes ner med i diagrammet.