Det finns en nästan provocerande enkel energipolitisk åtgärd som borde gå…
Det finns en nästan provocerande enkel energipolitisk åtgärd som borde gå betydligt snabbare än den gör: byt ut gamla vindkraftverk mot nya och mer effektiva.
Det kallas repowering. Det betyder inte att man måste börja om från noll. Det betyder att man använder platser där vindkraft redan finns, där marken redan är tagen i anspråk, där vindläget är känt, där konflikterna ofta redan är hanterade och där elanslutning i många fall redan finns. I stället för att låta gamla verk närma sig slutet av sin tekniska livslängd kan man ersätta dem med färre, högre och betydligt mer effektiva verk.
I Skåne är potentialen enorm. Region Skåne pekar på att full repowering av landbaserad vindkraft teoretiskt kan ge 5,5–6,9 TWh el per år. Det motsvarar elbehovet hos hundratusentals villor och skulle innebära mer än en fördubbling av dagens totala elproduktion i länet.
Läs det igen.
Mer än en fördubbling av dagens totala elproduktion i Skåne genom att använda platser där vindkraft redan finns.
Det här är precis den sorts energipolitik Sverige borde ägna sig åt. Inte bara stora visioner om ny kärnkraftsproduktion någon gång långt, långt in i framtiden som inte möter efterfrågeökningen i tid. Sverige behöver konkret, snabbare, billigare och smartare elproduktion där förutsättningarna redan finns.
Och det är inte bara Skåne som är intressant. Sverige producerade 38,4 TWh vindkraftsel under 2025. Om man gör ett mycket grovt överslag utifrån Skånes rapport blir storleksordningen tydlig. Övertydlig.
Skåne har drygt 400 vindkraftverk. Om Skånes repoweringpotential på 5,5–6,9 TWh översätts till ett genomsnitt per befintligt verk handlar det om ungefär 13–17 GWh per verk och år efter repowering. Om man mycket förenklat skulle räkna upp detta till hela Sverige, där det finns omkring 5 500 större vindkraftverk, hamnar den rent teoretiska potentialen på cirka 70–90 TWh per år.
Det är naturligtvis inte en prognos. Alla platser kan inte repoweras. Alla gamla tillstånd kan inte automatiskt ersättas. Naturvärden, försvar, boendemiljöer, nätkapacitet och lokala förutsättningar måste vägas in. Men även om bara en fjärdedel av den teoretiska potentialen skulle kunna realiseras handlar det om ungefär 18–23 TWh per år. Om hälften skulle kunna realiseras handlar det om ungefär 35–45 TWh per år.
Det är alltså inte småpotatis. Det är el i nivå med stora delar av dagens svenska vindkraftsproduktion. Och framför allt: det är el som kan komma där infrastrukturen och erfarenheten redan finns.
Det borde därför vara självklart att Sverige ändrar reglerna så att repowering går snabbare. Självklart ska miljöprövning finnas kvar. Självklart ska hänsyn tas till människor, natur och försvar. Men processen måste skilja mellan helt ny etablering på ny plats och modernisering av befintlig vindkraft på redan ianspråktagna platser.
I dag riskerar vi att hamna i det mest korkade läget av alla: gamla vindkraftverk tas ur drift, elproduktionen minskar, elpriserna pressas upp och samtidigt fördröjs nya effektivare verk av regler som inte är anpassade till den tekniska utvecklingen.
Det är inte ansvarsfull energipolitik. Det är administrativt självskadebeteende.
Sverige behöver mer el där elen behövs. Vi behöver havsbaserad vindkraft. Vi behöver mer landbaserad vindkraft där den fungerar. Vi behöver sol, lagring, flexibilitet och effektivare elnät. Men vi behöver också göra det mest uppenbara: ta vara på de vindlägen vi redan använder.
Repowering ärlågt hängande frukt i svensk energipolitik. Byt ut gamla verk mot nya. Få ut mer el från samma mark. Korta tillståndsprocesserna. Stärk lokal nytta. Bygg bort elbristen med verkliga lösningar.
Det är inte svårare än så.
Men vi tar det en gång till!
Skånes teoretiska repoweringpotential för landbaserad vindkraft: 5,5–6,9 TWh per år.
Dagens normalårsproduktion från vindkraft i Skåne: cirka 1,7 TWh per år.
Identifierade områden med särskilt god potential: cirka 1,1–2,0 TWh per år.
Om Skånes teoretiska potential används som grov uppräkningsmodell för hela Sverige hamnar man i storleksordningen 70–90 TWh per år. Det är inte en prognos, utan ett räkneexempel som visar magnituden.
Ett försiktigare scenario, där bara en fjärdedel av den teoretiska potentialen realiseras, ger cirka 18–23 TWh per år.
Ett mellanscenario, där hälften realiseras, ger cirka 35–45 TWh per år.
Det viktiga är inte den exakta siffran, utan slutsatsen: repowering är ingen marginell småfråga. Det kan handla om mycket stora mängder el, ävesvärt snabbare än många andra alternativ, på platser där vindkraft redan finns.
https://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer/repowering-av-vindkraft-potential-genomforbarhet-och-vagar-framat-i-skane.pdf
https://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/_/25
https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2026/fortsatt-utbyggnad-av-vindkraft-men-lagre-elproduktion-2025
https://www.energimyndigheten.se/energisystem-och-analys/elproduktion/vindkraft/produktion-och-utbyggnad
https://www.energimyndigheten.se/energisystem-och-analys/elproduktion/vindkraft/vindbrukskollen/
Inga kommentarer ännu. Var den första!