Det är vetenskapligt felaktigt att beskriva läget på Tellus som ”oroande”.

Det är vetenskapligt felaktigt att beskriva läget på Tellus som ”oroande”.

Det är AKUT.

Jag ska försöka förklara så kort och så begripligt jag kan. Men jag råder dig att sitta ner, läsa långsamt och verkligen ta in vad detta betyder. Dela gärna. Varenda svensk borde läsa detta, förstå det och rösta därefter i september. Ska mänskligheten klara detta måste vi sluta rösta på politik som fördjupar fossilberoendet och i stället välja den gröna vägen mot framtiden.

Atmosfärens koldioxidhalt har passerat nivåer där den mänskliga civilisationen aldrig tidigare har funnits. Vi är över 430 ppm. Under hundratusentals år rörde sig koldioxidhalten inom ett naturligt spann. Under de senaste cirka 10 000 åren, då jordbruket, städerna, samhällena och civilisationerna växte fram, var spannet ännu smalare. Det är detta relativt stabila klimat som gjort vår värld möjlig.

Nu har vi, särskilt människor i den rika delen av världen och rika människor globalt, på några få generationer tryckt upp klimatsystemet till ett geologiskt främmande läge. Främmande för mänskligheten. Främmande för våra samhällen. Främmande för de ekosystem som allt levande är beroende av.

Det handlar inte om en liten justering av vädret. Det handlar om en total omprogrammering av planetens fysik. Och det sker snabbt. Mycket snabbt. Frågan är inte längre om klimatet förändras. Frågan är om ekosystemen hinner anpassa sig. Om samhällen hinner anpassa sig. Om jordbruk, skogar, vattenförsörjning, städer, försäkringssystem, energisystem och vår beredskap hinner med.

Som det ser ut nu är svaret: nej.

Mänskligheten gör inte det som krävs. Vi ger inte ekosystemen goda förutsättningar att klara förändringen. Vi investerar inte tillräckligt i klimatanpassning. Vi minskar inte utsläppen tillräckligt snabbt. Tvärtom subventionerar vi fortfarande det fossila. Det vill säga: vi gör det billigare att fortsätta elda på den kris som redan är här.

Konsekvenserna rullar in framför våra ögon. Inte som framtida scenarier. Som nyhetsflöde.

Enorma störtregn och översvämningar i södra Europa. Hetare, längre och farligare värmeböljor. Bränder som får bättre förutsättningar i uttorkade landskap. Norra Indien pressas redan i april av extrem hetta, med temperaturer över 45 grader och på vissa håll nära 50. Det är temperaturer där kroppen, jordbruket, arbetslivet och elförsörjningen pressas mot sina gränser.

I USA brinner marker igen i landskap där värme, torka och uttorkad vegetation gör bränder mer sannolika och mer destruktiva. Globalt breder torkan ut sig. En analys av 2025 visar att omkring 30 procent av jordens landyta påverkades av torka, med extrema torkförhållanden i delar av världen.

Detta är inte ”väder”. Det är ett förändrat risksystem.

Skogsbruket påverkas. Lantbruket påverkas. Vattenförsörjningen påverkas. Försäkringssystemen påverkas. Livsmedelspriserna påverkas. Säkerheten påverkas.

Maten är nästa stora varningslampa. Extrem hetta slår mot grödor, boskap, fiskeri, skogsbruk och människor som arbetar utomhus. Skördar börjar falla när växter passerar sina temperaturtrösklar. Blommor och pollinatörer hamnar i otakt. Djur får värmestress. Jordbrukare förlorar arbetsdagar. Fiskbestånd påverkas av marina värmeböljor.

Det som slarvigt kallas ”klimatpolitik” är i praktiken livsmedelspolitik, säkerhetspolitik, folkhälsopolitik, landsbygdspolitik och fattigdomsbekämpning på samma gång.

Samtidigt börjar naturens egna buffertar svikta. Afrikas skogar, som länge fungerat som kolsänkor, har i viktiga delar förskjutits mot att bli nettokällor för kol, framför allt genom avskogning. Amazonas pressas. Över en tredjedel av världens trädarter bedöms vara hotade. Här hemma försvinner gammelskog efter gammelskog. Blandskogar ersätter inte automatiskt plantager. Kortsiktiga vinster får gå före långsiktigt fungerande ekosystem.

Grönlands is visar sig också mer sårbar än vi tidigare velat tro. Delar av nordvästra Grönland som i dag är istäckta var isfria under en tidigare varm period. Det betyder inte att allt sker i morgon. Men det betyder att system vi har behandlat som stabila inte är stabila på de temperaturbanor vi nu driver fram.

Mot denna bakgrund borde varje seriös regering ställa en enda fråga:

Hur bryter vi fossilberoendet snabbast, rättvisast och mest robust?

Det borde vara den politiska huvudfrågan. Inte en liten miljöfråga vid sidan av. Huvudfrågan.

För det fossila är inte bara ett klimatproblem. Det är också ett säkerhetsproblem. Det ger makt åt Putin, åt auktoritära stater, åt skurkregimer, åt fossilbolag och åt geopolitiska krafter som tjänar på att demokratier förblir beroende av olja och gas. Vi vet dessutom att det finns starka ekonomiska intressen som smutskastar förnybar energi, trots att den går snabbt att bygga, stärker självförsörjningen och minskar beroendet av importerade bränslen.

Älskar man Sverige borde man vilja att Sverige har makten över Sverige. Då borde man älska det förnybara och inte det fossila.

Ändå tävlar stora delar av svensk politik om att göra fossil bensin och diesel billigare. Man kallar det hushållspolitik. Man kallar det landsbygdspolitik. Man kallar det sunt förnuft.

Men det är inte sunt förnuft att subventionera det som orsakar krisen. Det är inte social rättvisa att låsa fast människor i ett bränsle som både förstör klimatet och gör hushåll sårbara för oljepris, krig, diktaturer och geopolitiska chocker.

Den rimliga politiken är självklart inte att straffa människor som behöver bilen. Den rimliga politiken är att hjälpa människor ur fossilberoendet.

Stötta hushållen, inte oljebolagen. Stötta landsbygden, inte bensinberoendet. Stötta människor med små marginaler, inte stora citysuvar, enorma husbilar och gigantiska båtar. Har man haft råd att köpa fordon och fritidsliv med mycket hög fossil förbrukning har man också råd att betala mer av den verkliga samhällskostnaden.

Landsbygden behöver framtidslösningar, inte fossil nostalgi. Bygg laddinfrastruktur. Stötta övergången till el och hållbara drivmedel. Sänk kostnaden för kollektivtrafik där den finns. Bygg ut anropsstyrd trafik där avstånden är långa. Ge riktade stöd till dem som faktiskt behöver hjälp. Snabba på elektrifieringen. Använd biodrivmedel där de gör verklig nytta. Gör omställningen billigare och fossilberoendet dyrare.

Inför system där den som släpper ut mycket betalar mer, och där pengarna går tillbaka till människor med lägre inkomster. Då minskar utsläppen samtidigt som klyftorna minskar. Det är så klimatpolitik blir rättvis på riktigt.

Det finns en mycket enkel skiljelinje i svensk politik nu:

Antingen röstar man på fortsatt fossilberoende.

Eller så röstar man på en snabb, rättvis och vetenskapligt grundad omställning.

Antingen röstar man för att göra det billigare att elda upp mer fossilt kol.

Eller så röstar man för ett samhälle där människor kan leva, arbeta och bo i hela landet utan att vara beroende av olja och gas.

Det här handlar inte om symbolpolitik. Det handlar om planetens livsuppehållande system.

Atmosfären förhandlar inte. Isen kompromissar inte. Skördarna bryr sig inte om valrörelser. Fysiken tar ingen hänsyn till om en bensinskattesänkning låter bra i en tv-debatt.

Vi kan fortfarande välja väg. Vi har kunskapen. Vi har tekniken. Vi har lösningarna.

Det vi saknar är politiskt mod, mänskligt ansvar och väljare som vägrar låta sig luras av kortsiktiga löften som gör krisen värre.

Vi kan inte längre låtsas att båda vägarna leder till trygghet. Den ena vägen fördjupar fossilberoendet och leder dit vi absolut inte vill. Den andra bygger framtid.

En grön, cirkulär, hållbar och tryggare framtid.

Rösta därefter.

Källförteckning

Food and Agriculture Organization of the United Nations & World Meteorological Organization. (2026). Extreme heat and agriculture. FAO/WMO.

Intergovernmental Panel on Climate Change. (2023). Climate Change 2023: Synthesis report. Summary for policymakers. IPCC.

International Union for Conservation of Nature. (2024, October 28). More than one in three tree species worldwide faces extinction, IUCN Red List.

Miao, C., Zhang, Q., Li, X., Hu, J., Sadegh, M., & AghaKouchak, A. (2026). Global drought extremes in 2025. Nature Reviews Earth & Environment.

Rodríguez-Veiga, P., Carreiras, J. M. B., Quegan, S., Heiskanen, J., Pellikka, P., Adhikari, H., Araza, A., Herold, M., Cartus, O., Smallman, T. L., Williams, M., Nwobi, C. J., Tsutsumida, N., Ryan, C. M., Brade, T., Acil, N., & Balzter, H. (2025). Loss of tropical moist broadleaf forest has turned Africa’s forests from a carbon sink into a source. Scientific Reports, 15, 41744.

Scripps Institution of Oceanography. (n.d.). The Keeling Curve. University of California San Diego. Hämtad 26 april 2026.

Sveriges riksdag. (2026). Extra ändringsbudget för 2026: Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd. Betänkande 2025/26.

The New Indian Express. (2026, April 25). IMD releases heatwave advisories as temperatures continue to soar across several regions in the country.

Walcott-George, C. K., Brown, N. D., Briner, J. P., Balter-Kennedy, A., Young, N. E., Kuhl, T., Moravec, E., Anandakrishnan, S., Stevens, N. T., Keisling, B., DeConto, R. M., Gkinis, V., MacGregor, J. A., & Schaefer, J. M. (2026). Deglaciation of the Prudhoe Dome in northwestern Greenland in response to Holocene warming. Nature Geoscience, 19, 189–194.