Det är nästan komiskt vad Tidöligan ställt till med under sina snart fyra år…

Det är nästan komiskt vad Tidöligan ställt till med under sina snart fyra år vid makten; om det inte vore så onödigt dyrt för oss alla!

Sommaren har knappt börjat och ändå ligger elpriserna på nivåer som vi brukar förknippa med smällkall vinter. Dessa priser slår rakt mot företagare. Inte minst småföretagare, lantbruk, restauranger, butiker och verksamheter där el inte är någon lyxkostnad, utan en grundförutsättning för att kunna producera, kyla, värma, driva maskiner och hålla verksamheten igång även under sommarmånaderna.

Och det här visar något väldigt viktigt: elpriset styrs inte av en enda sak. Det styrs av nästan löjligt många saker samtidigt. Väder. Vind. Vattennivåer. Snösmältning. Kärnkraftsrevisioner. Oplanerade stopp. Efterfrågan. Export. Import. Överföringskapacitet. Elområden. Flaskhalsar. Gaspriser i Europa. Solproduktion. Förbrukningsmönster. Nätavgifter. Effektavgifter. Politiska beslut. Och allt detta pressas sedan in i ett marknadssystem som de flesta normala människor behöver en expert för att förstå.

Lägg därtill duck curve. När solen producerar mycket mitt på dagen finns el i överflöd och priset faller kraftigt. Sedan försvinner solelen på kvällen samtidigt som efterfrågan ofta stiger. Då får systemet en brant kvällsramp. Det är just därför flexibel elanvändning, batterier, smart styrning, varmvattenberedare, laddning av elbilar och industriell flexibilitet borde användas när elen faktiskt är billig och systemet behöver konsumtion. Men inte i stora delar av Sverige inte. Nej där lägger nätbolag på en effektavgift som signalerar att folk ska förbruka el när den är dyrare på kvällen! Själv räknade jag på detta för något år sedan och landade i att jag vinner ekonomiskt på att strunta i effektavgiften under sommarhalvåret. Jag tjänar mer på att köpa el till låga elpriserna än vad effektavgiften kostar mig. Och framförallt stöttar jag systemet genom att använda el när mycket el finns att tillgå.

Så duck curve handlar i grunden om skillnaden mellan total efterfrågan och solproduktion över dygnet: mycket solel mitt på dagen, men snabb ökning av behovet av annan produktion när solen går ner. Därför blir vissa effektavgifter direkt vansinniga om de utformas för trubbigt. Det är en sak att vilja kapa verkliga effekttoppar när nätet är hårt belastat. Det är något helt annat att straffa människor för att de använder mycket el just när elpriset är lågt, solelen flödar och systemet faktiskt behöver mer förbrukning. En effektavgift som inte bryr sig om tidpunkt, lokal nätbelastning, spotpris och systemnytta riskerar att ge helt galet fel signal: använd mindre el när elen finns i överflöd. Det är inte smart nätutnyttjande. Det är byråkratisk hjärnsläpp!

Det är också talande att Energimarknadsinspektionen nu ska upphäva de föreskrifter som styrt införandet av effektavgifter senast den 30 juni 2026, och ta fram en ny modell. EI skriver själv att avgifterna måste vara skäliga, objektiva, icke-diskriminerande, kostnadsreflekterande och förenliga med ett effektivt utnyttjande av elnätet. Just därför måste effektavgifter utformas så att de styr bort från verkliga nätproblem. Nu styr de bort från billig, fossilfri el när det finns gott om den.

Samtidigt har vi flaskhalscirkusen. Aurora Line mellan norra Sverige och Finland är nu i drift. Det är en 400 kV-ledning från Messaure i norra Sverige till Pyhänselkä utanför Uleåborg, byggd av Svenska kraftnät och Fingrid. När el från SE1 går österut till Finland, och elflödena sedan i praktiken påverkar prisbilden tillbaka mot Sverige, uppstår en absurd känsla: svensk el tar omvägen från norr till söder via Finland medan flaskhalsintäkter hamnar hos systemoperatörerna på båda sidor. Fingrid beskriver själv att flaskhalsintäkter uppstår när el flödar mellan områden med olika priser, och att överskottet betalas till transmissionsnätsoperatörerna.

Och det är inga småpengar. Energimarknadsinspektionen redovisar att flaskhalsintäkterna 2025 uppgick till cirka 30,5 miljarder kronor totalt. Av detta kom 2,0 miljarder från gränsen Sverige–Finland och hela 22,6 miljarder från flaskhalsar mellan svenska elområden. Svenska kraftnät samlade själv in cirka 29,9 miljarder kronor under 2025. Det är alltså inte bara “marknaden”. Det är ett system där flaskhalsarna i sig blir kassaflöden.

Och mitt i allt detta står företagare och hushåll och får höra att de ska acceptera höga elpriser som om det vore naturväder.

Nej. Det är politik också.

Hade Sverige byggt ut havsbaserad vindkraft i södra Sverige hade vi inte haft samma höga elpriser. Energiforsk har visat att elpriserna i södra Sverige hade kunnat vara 30–50 procent lägre under hösten 2021 om ytterligare elproduktion funnits i drift, exempelvis 3,5 GW havsbaserad vindkraft i södra Sverige. Och vind på land. Mer elproduktion där elen behövs pressar priserna. Det är så enkelt. Så tacka Tidöligan för att de omöjliggjort vind till havs och alla vetokommuner.

Och det handlar inte bara om nya parker till havs. Vi borde också ändra reglerna så att det går snabbt att byta ut befintliga vindkraftverk på land mot nya och mer effektiva verk. Många äldre verk står redan på platser där marken är tagen i anspråk, där vindläget är känt och där elanslutning redan finns. Länsstyrelsen Skåne konstaterar att repowering, att uppgradera eller ersätta befintliga vindkraftverk, ofta är en enklare och snabbare väg än att bygga på helt nya platser. Region Skåne pekar dessutom på att full repowering av landbaserad vindkraft i Skåne teoretiskt skulle kunna ge 5,5–6,9 TWh per år, alltså mer än en fördubbling av dagens elproduktion i länet. Läs om den sista meningen.

Det borde vara självklar energipolitik: bygg mer el där elen behövs, stoppa inte havsvinden, korta tillståndsprocesserna, repowera befintlig vindkraft och se till att avgifter styr mot verklig systemnytta.

För varje gång någon säger att “det bara är vädret” bör svaret vara: nej, det är politik också. Det är politiska beslut som avgör om Sverige bygger bort elbristen eller om hushåll och företag ska fortsätta betala priset för ett system som är onödigt dyrt, onödigt trögt och ibland rent absurt.

Expressen – “Höga elpriser i sommar slår mot företagare”

https://www.expressen.se/nyheter/sverige/hoga-elpriser-i-sommar-slar-mot-foretagare/⁠

Vattenfall – “Elmarknaden just nu: sommarväder skapar prisrally på elbörsenhttps://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/pressmeddelanden/2026/elmarknaden-just-nu-sommarvader-skapar-prisrally-pa-elborsen

U.S. Department of Energy – “Confronting the Duck Curve”

https://www.energy.gov/cmei/solar/articles/confronting-duck-curve-how-address-over-generation-solar-energy

Energimarknadsinspektionen – Effektavgifterhttps://ei.se/konsument/el/elnatsavgiften-och-elnatsreglering/effektavgifter

Svenska kraftnät – Aurora Linehttps://www.svk.se/aurora-line

Fingrid – Congestion income / flaskhalsintäkter

https://www.fingrid.fi/en/electricity-market-information/congestion-income/

Energimarknadsinspektionen – Användning av flaskhalsintäkter 2025, https://ei.se/om-oss/publikationer/publikationer/rapporter-och-pm/2026/anvandning-av-flaskhalsintakter-2025-ei-pm202601

Energiforsk – “Större elproduktion hade kunnat ge lägre elpriser”

https://energiforsk.se/nyheter/storre-elproduktion-hade-kunnat-ge-lagre-elpriser/

Länsstyrelsen Skåne – “Sju rekommendationer för repowering”

https://www.lansstyrelsen.se/skane/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---skane/2026-05-27-sju-rekommendationer-for-repowering.html

Region Skåne – “Gamla vindkraftverk kan bli nyckeln till Skånes elförsörjning”

https://www.skane.se/om-region-skane/nyheter/2026/gamla-vindkraftverk-kan-bli-nyckeln-till-skanes-elforsorjning/