Den svenska friskolereformen, som infördes i början av 1990-talet, syftade till…

Den svenska friskolereformen, som infördes i början av 1990-talet, syftade till att öka valfriheten, stimulera pedagogisk mångfald och skapa konkurrens som skulle höja kvaliteten i hela skolsystemet. Reformen var internationellt sett unik, inte minst genom att den kombinerade skolpengssystem med etableringsfrihet och möjligheten att driva vinstdrivande skolor finansierade med offentliga medel. Hur det gick? Tre decennier senare finns en omfattande forskningslitteratur som pekar på att reformens faktiska konsekvenser avviker tydligt från dess ursprungliga intentioner.

Det bidde inte som tänkt. Det har vi vetat länge nu. Ändå låtsas SD, M, KD och C som att de inte vet. L vet inte riktigt vad de ska tycka. Så låt mig sammanfatta der som rapport efter rapport och vetenskaplig artikel efter vetenskaplig artikel kommit fram till. En central kritik gäller likvärdigheten. Sverige har under lång tid haft en skolmodell präglad av relativt små skillnader mellan skolor. Forskning visar dock att skolsegregationen har ökat markant sedan 1990-talet, både socioekonomiskt och etniskt.

Friskolesystemet har bidragit till detta genom att möjliggöra elevsortering via kötid, aktiv marknadsföring och skolval som i praktiken kräver högt informationskapital. Effekten blir att elever med högutbildade och resursstarka föräldrar i större utsträckning koncentreras till vissa skolor, medan andra skolor får en oproportionerligt stor andel elever med större stödbehov. Detta underminerar likvärdighetsprincipen som länge varit en bärande del av svensk utbildningspolitik. Ett andra problem rör kunskapsresultat och systemeffektivitet.

Trots reformens konkurrensargument är det svårt att belägga att friskolorna systematiskt har höjt kunskapsnivån i hela systemet. Vissa studier visar marginella positiva effekter lokalt, men på systemnivå framträder snarare en bild av ökade resultatskillnader utan motsvarande genomsnittlig kunskapsökning. Samtidigt har Sverige haft en tydlig nedgång i internationella kunskapsmätningar från 1990-talet och framåt, särskilt under 2000-talets första decennium. Även om flera faktorer ligger bakom denna utveckling menar många forskare att marknadsstyrningen bidragit till fragmentering, kortsiktighet och ökat fokus på mätbara resultat snarare än långsiktig kunskapsutveckling.

En tredje kritikpunkt gäller incitamentsstrukturer. När skolor konkurrerar om elever och finansiering skapas drivkrafter som inte alltid sammanfaller med utbildningsuppdraget. Forskning har pekat på betygsinflation, strategisk marknadsföring och resursprioriteringar som gynnar skolors attraktivitet snarare än elevernas långsiktiga lärande. Särskilt problematiskt är att betyg sätts lokalt samtidigt som de fungerar som konkurrensmedel, vilket riskerar att underminera betygens legitimitet och jämförbarhet. Frågan om vinstuttag har också varit central i den svenska debatten.

Sverige är ett av få länder där fullt ut skattefinansierade skolor kan drivas av aktiebolag med utdelningsmöjlighet. Kritiker menar att detta innebär att offentliga medel omvandlas till privat avkastning, samtidigt som riskerna i hög grad bärs av det offentliga. Exempel på konkurser och snabba ägarbyten har förstärkt bilden av ett system där långsiktigt ansvarstagande ibland får stå tillbaka för finansiella överväganden. Det hade varit så lätt att fixa detta.

Skriv in att skolor som drivs som AB måste ha det i sina stadgar att vinster ska återinvesteras i skolsektorn. Förbjud mot utdelningar i stadgarna. Pengar menade för elevers utbildning ska gå till just det och inte till vinstutdelningar. Vidare har reformen påverkat styrningen av skolsystemet. En mer decentraliserad och marknadsorienterad struktur har gjort det svårare att genomföra nationella reformer och upprätthålla likvärdig kvalitet. Kommuner har fortsatt ett lagstadgat ansvar för skolplikten men saknar full kontroll över skolutbudet, vilket skapar planeringsproblem och ekonomiska obalanser.

Detta gäller särskilt i mindre kommuner där elevunderlaget är begränsat och där parallella skolstrukturer kan bli kostsamma. Internationellt framstår den svenska modellen som ett extremfall. Länder med skolvalssystem kombinerar detta med starkare reglering, begränsningar av vinstuttag eller striktare kontroll över etableringar. Att Sverige under lång tid haft en mer långtgående marknadsmodell har gjort landet till ett återkommande fall i internationell utbildningsforskning, ofta som ett exempel på riskerna med långt driven marknadsstyrning i offentliga välfärdssystem.

Forskningen pekar tydligt på att friskolereformen bidragit till ökad segregation, otydliga kvalitetseffekter och mer komplex styrning av skolsystemet. Reformens löften om både högre kvalitet och bibehållen likvärdighet har varit hopplöst svåra att infria samtidigt. Detta innebär inte att alla friskolor fungerar dåligt eller att pedagogisk mångfald saknar värde, men det pekar på att systemdesignen? snarare än enskilda skolor, är avgörande. Den svenska erfarenheten illustrerar därmed en bredare lärdom: när marknadslogik introduceras i centrala samhällsinstitutioner krävs mycket starka institutionella skydd för att värna jämlikhet, långsiktighet och förtroende.

Det har inte fungerat i Sverige. Varsågod och läs! Jag har följt det här nära sedan 2015 när jag hade ett forskningsprojekt om entreprenöriellt lärande. Böhlmark, A., & Lindahl, M. (2015). Independent schools and long-run educational outcomes. Economica, 82(327), 508–551. Erixon Arreman, I., & Holm, A.-S. (2011). Privatisation of public education? Journal of Education Policy, 26(2), 225–243. Gustafsson, J.-E., & Yang Hansen, K. (2018). Changes in achievement and equity in Sweden. In N. Crato (Ed.), Improving a country’s education.

Springer. Holmlund, H., Häggblom, J., Lindahl, E., Martinson, S., Sjögren, A., Vikman, U., & Öckert, B. (2014). Decentralisering, skolval och fristående skolor. IFAU. IFAU. (2016). Konkurrensens konsekvenser för skolans verksamhet. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Lundahl, L. (2016). Equality, inclusion and marketization of Nordic education. Research in Comparative and International Education, 11(1), 3–12. OECD. (2015). Improving schools in Sweden: An OECD perspective. OECD Publishing. OECD. (2019). PISA 2018 Results (Vol. I–II). OECD Publishing. OECD. (2021). Education at a glance. OECD Publishing. Riksrevisionen.

(2014). Friskolereformen – uppföljning och konsekvenser (RiR 2014:3). Riksrevisionen. (2022). Statens insatser för likvärdighet i skolan (RiR 2022:17). Riksrevisionen. (2023). Betygssystemet och likvärdigheten (RiR 2023:8). Skolverket. (2018). Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten. Skolverket. (2019). PISA 2018 – 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Skolverket. (2020). Segregation i skolan – betydelse och konsekvenser. Skolverket. (2021). Betyg och betygssättning i Sverige – en forskningsöversikt. Skolverket. (2022). Likvärdig utbildning i svensk grundskola – en analys av utvecklingen över tid. Skolverket. (2023). Skolsegregationens utveckling och konsekvenser. SOU 2016:38. Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet.

SOU 2020:28. En mer likvärdig skola. SOU 2021:11. Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven. Vlachos, J. (2019). Trust-based evaluation in a market-oriented school system. Education Economics, 27(4), 340–353. West, A., & Nikolai, R. (2013). Welfare regimes and education regimes. Journal of Social Policy, 42(3), 469–493. Wiborg, S. (2010). Swedish free schools: Do they work? Educational Review, 62(1), 1–14. Yang Hansen, K., & Gustafsson, J.-E. (2016). Causes of educational segregation in Sweden. Educational Research and Evaluation, 22(1–2), 1–23.