Centerpartiet lämnar samarbetet med MP, S och V, som de har styrt Växjö tillsammans med i fyra år.

Centerpartiet lämnar samarbetet med MP, S och V, som de har styrt Växjö tillsammans med i fyra år. I stället bildar C ett nytt styre med M, KD och L samt med aktivt stöd av SD. Det är ett politiskt vägval som hos mig väcker både besvikelse och oro.

Jag hoppas innerligt att det nya styret behåller den tillitsbaserade styrningen av kommunen. Politiker ska sätta mål, fördela resurser och följa upp resultaten. Inte vara inne tro sig veta bättre än exempelvis socialsekreterare. Kommunens medarbetare ska få förtroende att använda sin kunskap och sitt professionella omdöme. Deras arbete ska inte detaljstyras av politiker.

Det gäller lite extra för nämnden för arbete och välfärd, där jag tjänstgjort som ersättare under mandatperioden. Besluten i nämnden påverkar människor i utsatta livssituationer. Jag är orolig för att den nya politiska inriktningen kommer att göra livet ännu tuffare för dem som behöver försörjningsstöd. Och för deras barn.

Barn väljer inte sina föräldrars ekonomiska situation, men får leva med konsekvenserna av våra politiska beslut. Därför måste barnens trygghet och möjligheter väga tungt. Ett samhälles styrka visar sig också i hur det behandlar människor som behöver dess stöd.

Centerpartiets vägval i Växjö gör mig orolig för vad som kan hända på riksnivå. Efter fyra års gemensamt styre med MP, S och V väljer C att gå tillbaka till M, KD och L, med stöd av SD. Jag vet inte vad Centerpartiet kommer att välja nationellt. Men Vs krav på regering omöjliggör att en sådan regering får stöd av C. Och när C i Växjö accepterar ett styre med stöd av SD väcks frågan om samma dörr kan öppnas även i Riksdagen.

Min oro är att motståndet mot V i regeringen till slut väger tyngre än motståndet mot SD:s inflytande. Att avståndet till vänster blir viktigare än den gräns man har dragit mot ytterhögern.

Jag hoppas att C på riksnivå håller fast vid den gränsen och arbetar för en lösning med S, MP och V. Det kräver inte att partierna tycker lika eller att alla får ministerposter. Det kräver vilja att förhandla och ta ansvar för en gemensam väg framåt.

Växjös vägval behöver inte bli Sveriges.

Men Centerns val i Växjö gör mig orolig. För C i Växjö valde Tidömodellen.