Bara för att folk ska förstå allvaret. Snälla dela. Ja, det är en lång text för att vara på sociala medier.

Bara för att folk ska förstå allvaret. Snälla dela. Ja, det är en lång text för att vara på sociala medier. Men verkligheten är komplex. Då blir det långt. Brygg dej en kopp kaffe eller te och läs! Den första bilden visar vad vi har kvar av vår kolbudget. Detta är fysik, kemi o matematik. Vi addar växthusgasmolekyler med fossila kolatomer till atmosfären. Koldioxid är en MYCKET långlivad gas.

Den försvinner inte. Ju fler molekyler i atmosfären desto fler träffar får fotonerna in. Dvs ljuset från solen. Särskilt många träffar får fotonerna som varit på mörk yta på jorden o vänt. När en foton träffar en växthusgasmolekyl börjar den vibrera i drag- o böjmod. Det ger värme. Eftersom det blir fler o fler molekyler blir det fler träffar o mer värme.

Den värmen leder till förstärkningar som antingen gör det ännu varmare el svalare på jorden. Tyvärr har de förstärkningar som gör det varmare ett rejält övertag. Kan rekommendera SMHIs podserie. Ja, det är samtal. Inga häftiga klipp och bilder. Bara vetenskapsmän som berättar rakt upp o ner. https://www.smhi.se/podd/poddserier/klimatforskarna IPCC har kommit ut med sammanfattningen av alla rapporter i sjätte omgången.

Läs den. Ja, den är tråkig. Ja, varje ord är viktig. Ingen slöläsning. Ja, det är komplext. Jobba dej igenom texten. https://www.ipcc.ch/report/ar6/syr/ Alla ingående rapporter nås via: https://www.ipcc.ch/assessment-report/ar6/ Sammanfattningens sammanfattning. LÄS. Ja, den är rätt lång. Ja, den är på utrikiska. Men finns här via SMHI på svenska. https://www.smhi.se/nyhetsarkiv/huvudslutsatser-i-ipcc-s-rapport-klimat-i-forandring-2022-syntesrapport-1.194052?fbclid=IwAR3IICwWK0LjAZhA-jD4cid0qoPUMs-ahVO31kMfmcxPx4XayZZLO3sqYew Headline statements are the overarching conclusions of the approved Summary for Policymakers which, taken together, provide a concise narrative.

A Current Status and Trends Observed Warming and its Causes A.1 Human activities, principally through emissions of greenhouse gases, have unequivocally caused global warming, with global surface temperature reaching 1.1°C above 1850–1900 in 2011–2020. Global greenhouse gas emissions have continued to increase, with unequal historical and ongoing contributions arising from unsustainable energy use, land use and land-use change, lifestyles and patterns of consumption and production across regions, between and within countries, and among individuals (high confidence). {2.1, Figure 2.1, Figure 2.2}. Observed Changes and Impacts A.2 Widespread and rapid changes in the atmosphere, ocean, cryosphere and biosphere have occurred.

Human-caused climate change is already affecting many weather and climate extremes in every region across the globe. This has led to widespread adverse impacts and related losses and damages to nature and people (high confidence). Vulnerable communities who have historically contributed the least to current climate change are disproportionately affected (high confidence). {2.1, Table 2.1, Figure 2.2 and 2.3} (Figure SPM.1) Current Progress in Adaptation and Gaps and Challenges A.3 Adaptation planning and implementation has progressed across all sectors and regions, with documented benefits and varying effectiveness.

Despite progress, adaptation gaps exist, and will continue to grow at current rates of implementation. Hard and soft limits to adaptation have been reached in some ecosystems and regions. Maladaptation is happening in some sectors and regions. Current global financial flows for adaptation are insufficient for, and constrain implementation of, adaptation options, especially in developing countries (high confidence). {2.2, 2.3} Current Mitigation Progress, Gaps and Challenges A.4 Policies and laws addressing mitigation have consistently expanded since AR5. Global GHG emissions in 2030 implied by nationally determined contributions (NDCs) announced by October 2021 make it likely that warming will exceed 1.5°C during the 21st century and make it harder to limit warming below 2°C.

There are gaps between projected emissions from implemented policies and those from NDCs and finance flows fall short of the levels needed to meet climate goals across all sectors and regions. (high confidence) {2.2, 2.3, Figure 2.5, Table 2.2} B Future Climate Change, Risks, and Long-Term Responses Future Climate Change B.1 Continued greenhouse gas emissions will lead to increasing global warming, with the best estimate of reaching 1.5°C in the near term in considered scenarios and modelled pathways. Every increment of global warming will intensify multiple and concurrent hazards (high confidence).

Deep, rapid, and sustained reductions in greenhouse gas emissions would lead to a discernible slowdown in global warming within around two decades, and also to discernible changes in atmospheric composition within a few years (high confidence). {Cross-Section Boxes 1 and 2, 3.1, 3.3, Table 3.1, Figure 3.1, 4.3} (Figure SPM.2, Box SPM.1) Climate Change Impacts and Climate-Related Risks B.2 For any given future warming level, many climate-related risks are higher than assessed in AR5, and projected long-term impacts are up to multiple times higher than currently observed (high confidence).

Risks and projected adverse impacts and related losses and damages from climate change escalate with every increment of global warming (very high confidence). Climatic and non-climatic risks will increasingly interact, creating compound and cascading risks that are more complex and difficult to manage (high confidence). {Cross-Section Box.2, 3.1, 4.3, Figure 3.3, Figure 4.3} (Figure SPM.3, Figure SPM.4) Likelihood and Risks of Unavoidable, Irreversible or Abrupt Changes B.3 Some future changes are unavoidable and/or irreversible but can be limited by deep, rapid and sustained global greenhouse gas emissions reduction.

The likelihood of abrupt and/or irreversible changes increases with higher global warming levels. Similarly, the probability of low-likelihood outcomes associated with potentially very large adverse impacts increases with higher global warming levels. (high confidence) {3.1} Adaptation Options and their Limits in a Warmer World B.4 Adaptation options that are feasible and effective today will become constrained and less effective with increasing global warming. With increasing global warming, losses and damages will increase and additional human and natural systems will reach adaptation limits.

Maladaptation can be avoided by flexible, multi-sectoral, inclusive, long-term planning and implementation of adaptation actions, with co-benefits to many sectors and systems. (high confidence) {3.2, 4.1, 4.2, 4.3} Carbon Budgets and Net Zero Emissions B.5 Limiting human-caused global warming requires net zero CO2 emissions. Cumulative carbon emissions until the time of reaching net-zero CO2 emissions and the level of greenhouse gas emission reductions this decade largely determine whether warming can be limited to 1.5°C or 2°C (high confidence). Projected CO2 emissions from existing fossil fuel infrastructure without additional abatement would exceed the remaining carbon budget for 1.5°C (50%) (high confidence).

{2.3, 3.1, 3.3, Table 3.1} Mitigation Pathways B.6 All global modelled pathways that limit warming to 1.5°C (>50%) with no or limited overshoot, and those that limit warming to 2°C (>67%), involve rapid and deep and, in most cases, immediate greenhouse gas emissions reductions in all sectors this decade. Global net zero CO2 emissions are reached for these pathway categories, in the early 2050s and around the early 2070s, respectively. (high confidence) {3.3, 3.4, 4.1, 4.5, Table 3.1} (Figure SPM.5, Box SPM.1) Overshoot: Exceeding a Warming Level and Returning B.7 If warming exceeds a specified level such as 1.5°C, it could gradually be reduced again by achieving and sustaining net negative global CO2 emissions.

This would require additional deployment of carbon dioxide removal, compared to pathways without overshoot, leading to greater feasibility and sustainability concerns. Overshoot entails adverse impacts, some irreversible, and additional risks for human and natural systems, all growing with the magnitude and duration of overshoot. (high confidence) {3.1, 3.3, 3.4, Table 3.1, Figure 3.6} C Responses in the Near Term Urgency of Near-Term Integrated Climate Action C.1 Climate change is a threat to human well-being and planetary health (very high confidence). There is a rapidly closing window of opportunity to secure a liveable and sustainable future for all (very high confidence).

Climate resilient development integrates adaptation and mitigation to advance sustainable development for all, and is enabled by increased international cooperation including improved access to adequate financial resources, particularly for vulnerable regions, sectors and groups, and inclusive governance and coordinated policies (high confidence). The choices and actions implemented in this decade will have impacts now and for thousands of years (high confidence). {3.1, 3.3, 4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.7, 4.8, 4.9, Figure 3.1, Figure 3.3, Figure 4.2} (Figure SPM.1; Figure SPM.6) The Benefits of Near-Term Action C.2 Deep, rapid and sustained mitigation and accelerated implementation of adaptation actions in this decade would reduce projected losses and damages for humans and ecosystems (very high confidence), and deliver many co-benefits, especially for air quality and health (high confidence).

Delayed mitigation and adaptation action would lock-in high-emissions infrastructure, raise risks of stranded assets and cost-escalation, reduce feasibility, and increase losses and damages (high confidence). Near-term actions involve high up-front investments and potentially disruptive changes that can be lessened by a range of enabling policies (high confidence). {2.1, 2.2, 3.1, 3.2, 3.3, 3.4, 4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 4.6, 4.7, 4.8} Mitigation and Adaptation Options across Systems C.3 Rapid and far-reaching transitions across all sectors and systems are necessary to achieve deep and sustained emissions reductions and secure a liveable and sustainable future for all.

These system transitions involve a significant upscaling of a wide portfolio of mitigation and adaptation options. Feasible, effective, and low-cost options for mitigation and adaptation are already available, with differences across systems and regions. (high confidence) {4.1, 4.5, 4.6} (Figure SPM.7) Synergies and Trade-Offs with Sustainable Development C.4 Accelerated and equitable action in mitigating and adapting to climate change impacts is critical to sustainable development. Mitigation and adaptation actions have more synergies than trade-offs with Sustainable Development Goals. Synergies and trade-offs depend on context and scale of implementation.

(high confidence) {3.4, 4.2, 4.4, 4.5, 4.6, 4.9, Figure 4.5} Equity and Inclusion C.5 Prioritising equity, climate justice, social justice, inclusion and just transition processes can enable adaptation and ambitious mitigation actions and climate resilient development. Adaptation outcomes are enhanced by increased support to regions and people with the highest vulnerability to climatic hazards. Integrating climate adaptation into social protection programs improves resilience. Many options are available for reducing emission-intensive consumption, including through behavioural and lifestyle changes, with co-benefits for societal well-being. (high confidence) {4.4, 4.5} Governance and Policies C.6 Effective climate action is enabled by political commitment, well-aligned multilevel governance, institutional frameworks, laws, policies and strategies and enhanced access to finance and technology.

Clear goals, coordination across multiple policy domains, and inclusive governance processes facilitate effective climate action. Regulatory and economic instruments can support deep emissions reductions and climate resilience if scaled up and applied widely. Climate resilient development benefits from drawing on diverse knowledge. (high confidence) {2.2, 4.4, 4.5, 4.7} Finance, Technology and International Cooperation C.7 Finance, technology and international cooperation are critical enablers for accelerated climate action. If climate goals are to be achieved, both adaptation and mitigation financing would need to increase many-fold. There is sufficient global capital to close the global investment gaps but there are barriers to redirect capital to climate action.

Enhancing technology innovation systems is key to accelerate the widespread adoption of technologies and practices. Enhancing international cooperation is possible through multiple channels. (high confidence) {2.3, 4.8 Jag tycker IPCCs Hoesung Lee sa det bra. ”-Mänskligheten går när vi borde spurta.” Vi måste nu göra snabba, stora o permanenta utsläppsminskningar. NU! Vi har teknik till hjälp, men det räcker inte. Det måste till beteendeförändringar oxå. Jag, du o alla måste tänka kring biffen, bilen, bostaden, butiken o börsen o i varje val betänka klimatet.

Inget nytt. Varit så i många, många år nu. Men vissa bara vägrar ta in. Så vad kan de mänskliga invånarna på Tellus nu göra för att lindra klimatkrisen? * Utfasning av fossila bränslen. Finns inget annat. Det fossila måste bort. Vi har vetat det länge. 1,5 gradsmålet har funnits länge. Ändå kör vi nuvarande o planerar ny infrastruktur. Svårt att ta in. * Metanutsläpp från olja o gas gas måste bort.

Måste oxå minska från jordbruket. Jordbruket måste oxå använda arbetsmetoder som lagrar mer kol i marken. Hållbart skogsbruk på det. Ekosystemen måste hjälpa oss genom detta. Men då måste vi först hjälpa dem. * Allt som kan ska elektrifieras. Sant annat som inte släpper ut växthusgaser. Framförallt är det förnybar energi. Ej fossilfri. Varför? Solceller o vindkraft konkurrera nu prismässigt ut fossila bränslen på många platser.

Det gör inte kärnkraft. Den är för dyr. Det lyfts oxå att storskalig batterilagring blir alltmer lönsam. Det räcker inte med förnybar energi. Vi måste energieffektivisera privata o kommersiella fastigheter SAMT minska vår efterfrågan. Ja, det innebär att du måste minska ditt flygande, åka mer kollektivt, cykla. * Det ovan räcker inte. Vi måste nå negativa utsläpp. Använda de naturliga till max men oxå ccs-teknik på industrier som ej får bort utsläppen.

Sen det riktigt jobbiga för många. Har med etik, moral, rätt isa o långsiktighet att göra. De rikaste 10% rikaste av världens hushåll står för mellan 34-45% av de globala växthusgasutsläppen. De fattigaste 50% - 13-15%. Lägg till de aggregerade utsläppen historiskt. Det lilla som är kvar av kolbudgeten borde gå till de fartiga länderna. Vi riks har redan använt vår kvot. Dvs vi rika länder MÅSTE GÅ FÖRE.

VI MÅSTE STÄLLA OM I EN VÄLDIG FART. Om vi följer vetenskapens rön. Jag har ägnat min fritid under många år för att lära mej om klimatet och miljön samt energi. 83% av den energi mänskligheten använder är gjord på fossilt enligt BP. Så kan mänskligheten inte fortsätta. Det är fossil koldioxid som är katalysatorn till det som nu händer med klimatet. Jordens temperatur påverkas framförallt av solens strålar, aerosoler och växthusgaser.

Vi kan mäta dem alla. Därav att vi vet att det är fossilt koldioxid som är triggaren till höjd temperatur denna gång. Höjningen av temperaturen går mycket snabbt. Den är mycket snabbare i dag än under hela den mänskliga civilisationen. Efter den senaste istiden för 10.000 år sedan, steg temperaturen med 0,1 grad - på hundra år. Det tog ungefär femtusen år innan temperaturen ökade med 4–5 grader. Då hinner ekosystemen med. De senaste hundra åren har jordens medeltemperatur stigit med 0,8 grader.

Det är väldigt mycket. Särskilt om man tar hänsyn till trögrörligheten i de stora klimatsystemen. Man räknar med att på sikt ökar temperaturen med det dubbla. Det är mycket. Men om vi inte minskar utsläppen riskerar medeltemperaturen stiga med 3-5 grader innan detta århundrade är slut. Den ökade koldioxidhalten i atmosfären kommer göra livet på jorden mycket, mycket svårare. Vi hivar upp koldioxid i atmosfären i snabbare takt än de sibiriska trapporna lyckades med för 250.000.000 år sedan.

Då steg temp med 7 grader. 90% av allt liv på jorden utplånades. Om vi inte passar oss kommer vi ägna oss åt utrotning: vi gör nämligen stora revor i livets väv - ekosystemen. Det har varit både högre temperatur och högre ppm förut på jorden, men det är hastigheten som är skillnaden nu. De temperaturförändringar vi upplever nu sker ungefär 1000 gånger snabbare än på stenåldern. Hinner ekosystemen anpassa sej?

Goddard Institute for Space Studies, NASA, visar medeltemperaturens avvikelse över land OCH hav jämfört med genomsnittet 1880-2022. Av de 20 varmaste åren har 19 infallit efter 2000. Slutsats? Gissa om det 1998 var El Niño år! Och gissa om det om två år kommer vara att samtliga de 20 varmaste åren har varit under 2000-talet # Year Annual mean temp anomaly (C) Varmaste året överst o sedan i fallande skala. 2020 1,020 2016 1,010 2019 0,980 2017 0,920 2015 0,900 2022 0,890 2021 0,850 2018 0,850 2014 0,740 2010 0,720 2013 0,680 2005 0,680 2007 0,660 2009 0,650 2012 0,640 2006 0,640 2003 0,620 2002 0,620 1998 0,610 2011 0,600 2008 0,540 2004 0,540 2001 0,530 1997 0,470 1995 0,450 1990 0,450 1991 0,400 2000 0,390 Till NASAs data. https://data.giss.nasa.gov/gistemp/graphs/graph_data/Global_Mean_Estimates_based_on_Land_and_Ocean_Data/graph.txt Bara haven.

https://kedrosky.org/images/71a1fe1f-bc4f-4788-b360-b853ed81fe43.png?fbclid=IwAR3o92q3GzVfze3BwIx91n1F3EO0VOmwE8Ip-ObsIsWbfbsec_DhwVX49Ro Animation https://www.svt.se/datajournalistik/uppvarmningen-i-breddgrader/ Det är människans verk att halten koldioxid i luften har ökat. Det vet vi av två anledningar. Människan står för nutidens ökning av koldioxid i luften och då den ökade temperaturen eftersom: 1. Ingen sådan värme har varit de senaste 1.000 åren som nu plötsligt, de senaste 40 åren kan ha orsakat en raketuppgång i CO2-halt.

Däremot har CO2-peaken nu en exakt korrelation med hur mycket CO2 vi släppt ut (minus det hav och skogar binder upp). Vi vet nämligen mycket väl hur mycket CO2 vi släpper ut. 2. Naturliga utsläpp av CO2 har en helt annan sammansättning (skillnad i andel kol-12 och kol-13-isotoper) än vad utsläpp av förbränning av fossila bränslen har. Ökning av ppm från 280 till 419. För att vara säkra att människan stått för denna ökning har man då mätt andelen kol-12/kol-13-isotoper i atmosfären och sett att andelen stämmer exakt överens med hur det borde vara om ökningen kommer fossila bränslen.

Det är alltså långt bortom allt rimligt tvivel att dagens CO2-nivåer i atmosfären har sitt ursprung i gamla varianter av kol (fossilt). Fossilt kol har en egen isotop. Vi mäter den i atmosfären. Den korta kolcykeln med det växande. Men vi har oxå den långa kolcykeln. Den har innan varit intakt. Vulkaner har fört upp 0,1Pg till atmosfären. 0,1Pg har sedimenterats. Nu för vulkanen människan upp 6Pg årligen.

Klart att det märks. Ju fler västhusgasmolekyler i atmosfären desto fler kan fotoner träffa på sin väg ut i rymden. När de träffar blir det vibrationer i drag- o böjmod. Vibrationer ger värme. Det som händer är grundläggande fysik o kemi. En dubbling av ppm leder till 1grad varmare. Den graden leder till ökad vattenånga. Ytterligare en grad. (Vatten står för 60% av växthusgaserna, men den ör inte alls lika långlivad som co2.

Dör är problemet. 20% finns kvar efter 10.000-tals år. Vi bara tillför o tillför). Efter det kommer förstärkningar. Rekommenderar en kurs på Chalmers om återkopplingar. Den var riktigt intressant. Välkommen till akademin o motbevisa det. Den som gör det skulle bli fixstjärna. Större än Einstein! Vi mäter fö territoriellt när vi borde mäta per capita, konsumtionsbaserat o aggregerat. Vi fyller på koldioxid i atmosfären hela tiden eftersom koldioxid är en väldig stabil molekyl.

Professor Christian Azar, Chalmers, skriver: ”Hur lång tid tar det innan den extra koldioxiden försvinner från atmosfären? Efter hundra år är motsvarande cirka 40 procent av vårt initiala utsläpp kvar. Efter tusen år handlar det om cirka 20 procent. - - - De återstående cirka 20 procenten försvinner sedan ytterst långsamt via olika geologiska processer. Nu talar vi om förlopp som tar flera tiotusentals år.” https://www.svd.se/klimatpaverkan-finns-kvar-i-tusentals-ar Läs gärna direkt i state of the art själv om du inte tror mej....