Anna-Karin Hatt lämnar sitt uppdrag som partiledare för Centerpartiet.

Anna-Karin Hatt lämnar sitt uppdrag som partiledare för Centerpartiet. Det beror på de hat och hot som hon får och den växande råheten i samhällsklimatet.

Ännu en kvinna har alltså tvingats bort från politiken. Inte av väljare, inte av sakfrågor, utan av hatets människor. De som med ord, hot, hån och insinuationer har gjort det politiska uppdraget omöjligt för henne att bära. Hatet har vunnit och tvingat bort ännu en klok kvinna från politiken. Vill vi ha det så?

Annie Lööf hotades till livet, fick sitt hem bevakat av polis, sina barn nämnda i hatiska inlägg, sin tillvaro reducerad till en säkerhetsfråga. Nu samma med Anna-Karin Hatt. Och varje gång detta sker flyttas en gräns. Hatets och hotens män och kvinnor har nått sitt mål ännu en gång.

Det är dags att ställa den mest grundläggande av frågor:Var det verkligen till hat och hot deras föräldrar uppfostrade dem? Uppfostrar de i sin tur sina barn att hata?

Är det så vi vill ha det i Sverige? Sverige ett land där hoten och hatet trumfar fakta och vetenskap, där välutbildade och eftertänksamma människor lämnar politiken medan byfånarna och bonnläpparna tar över?

För ord leder till handling! Vi vet att ord leder till handling.

Vi vet att språkbruk påverkar. Det som skrivs och sägs i affekt, i kommentarsfält, i tweets och i anonyma grupper får konsekvenser. Ord formar tankar, och tankar leder till handling. Alla de som i åratal har skrivit hatiskt om Lööf har del i att en psykiskt sjuk man med högerextrema sympatier bestämde sig för att mörda Annie. Det är ett mirakel att hon lever. Men en annan kompetent kvinna mördades. Ing-Marie Wieselgren är död. Hon mördades av en man som radikaliserats av hat. Må hon vila i frid – och hoppas att hennes familj är på väg igenom. Jag vet hur svårt det är eftersom mitt liv präglas av att jag hittade min moster mördad. Mördaren var en för henne okänd man. Psykisk sjuk och full.

Hur många fler psykiskt instabila människor har hatet på nätet redan förberett för våldshandlingar? Hur många fler kommer att triggas av den råa retoriken, av den normaliserade avhumaniseringen av politiker, forskare, journalister, minoriteter och kvinnor?

Språket förändrar samhället

Historien visar att hatets språk alltid kommer före våldet.1933 stod det på nazisternas banderoller: ”Enkel resa till Jerusalem.”2022 skrev Sverigedemokraternas justitieministerkandidat Tobias Andersson: ”Enkel resa till Kabul.”Det är inget oskyldigt sammanträffande. Det är en medveten retorik som syftar till att avhumanisera människor och bana väg för hårdare politik och i förlängningen våld.

När Andersson i nästa andetag beklagar sig över det hårda klimatet på sociala medier – samtidigt som han själv är en av dem som driver på det – då ser vi det tydligt: cynismen. Den beräknande dubbelmoralen.

Hatet kommer från höger – och det är mätbart

Forskningen visar samma sak.Lisa Kaati vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och psykologiprofessorn Nazar Akrami vid Uppsala universitet har i flera studier visat att det organiserade näthatet nästan uteslutande kommer från den invandringsfientliga högern.I en omfattande kartläggning analyserades över 600.000 hatiska kommentarer. Motsvarande siffror från den utomparlamentariska vänstern var 400 kommentarer. 99,9 % kom från högerextrema miljöer. Men då vet vi att högerextrema sighter är mycket vanligare på nätet än de från vänster. Men att hatet kommer från höger är tydligt.

De som hatar på nätet är uppskattningsvis 100.000 individer. De är alltså inte särskilt många – men de märks. De styr samtalet. De påverkar politiken. De normaliserar ett språkbruk som förskjuter hela vårt samhällsklimat.Bland dessa återfinns inte bara anonyma troll, utan även aktiva politiker, debattörer och högt uppsatta företrädare för Sverigedemokraterna.

När SD:s propagandakanal Riks sänder över 120 hatinslag om Annie Lööf – där hon systematiskt misstänkliggörs och förlöjligas – då vet man exakt vad man gör. Man vet att det triggar sjuka individer. Man vet att det skrämmer andra till tystnad. SD vet oxå vad de gjorde med sin trollfabrik.

Hat och fördomar går hand i hand.Som Akrami uttrycker det:

”Den psykologiska förklaringen är att det är något i personligheten som gör att folk är fördomsfulla. Det gör att man i sin tur har närmare till hat.”

När FOI släpper rapporter om Islamiska staten händer ingenting. Men när de skriver om invandringskritiska miljöer, då exploderar hatet. Trycket blir så hårt att myndigheten knappt kan hantera det. Detta är ett mönster. Ett sjukligt beteende. Ett säkerhetshot.

För Sverige är SDs svans extremhögern mycket stort hot. Jag är i rymdmått mycket mer orolig för vad extremhögern gör med Sverige än vad invandringen gör. De som verkligen förstör för vårt land är inte människor som flytt hit för att skapa sig ett nytt liv. Det är de som sitter bakom skärmarna, fyller kommentarsfält med hat, och långsamt förgiftar samhällsdebatten.De lockar till sig fler, normaliserar våldstänkande och föder en ny generation av aggressiva, rädda och arga män. Misslyckade idioter till män som riktar in sig på framgångsrika kvinnor med makt

Av alla hatbrott i Sverige riktas bara 2–3% mot svenskar. Resten mot minoriteter. De 100.000 högerextrema hatarna står alltså bakom en överväldigande majoritet av det hat som präglar vårt samhälle.

Vad kan vi då göra?

Det börjar i kommentarsfälten.Vi måste alla våga säga ifrån. Jag säger ifrånNär någon kallar en politiker för förrädare, batikhäxa, miljömongo, hora eller något annat invektiv – säg ifrån. Fråga om de verkligen vill uppfostra sina barn till att uttrycka sig så. Fråga om de medvetet eller omedvetet tillhör den högerkraft som polariserar och förstör Sverige.Och hänvisa till fakta – till forskningen, till ex rapporterna från TU, Brå och Acta Publica.

Ansiktet bakom hatet (TU, 2019)Hat och hot mot förtroendevalda (TU, 2018)Brå rapport 2019:13 Hatbrott 2018Ur mylla brun (Acta Publica)Makten nästa (Acta Publica)

Det här handlar inte längre om politik.

Det handlar om vår demokrati.

När hatet tystar de kloka rösterna, när kunniga och erfarna människor inte längre vågar, då urholkas hela systemet inifrån. Sverige kommer förlora väldigt på lite längre sikt.

Edit: det är många journalister som tagit kontakt och undrar varifrån siffran 600.000 kommer. Den är från DN.

”Fåtal personer står för en stor del av näthatet”Publicerad 2020-06-09

Forskare om digitala miljöer.

Personer som uttrycker hat på nätet utmärks av framför allt två personliga egenskaper: låg grad av öppenhet och av vänlighet. Det menar forskarna Lisa Kaati och Nazar Akrami som under flera år studerat näthat.

NäthatDel 1Vilka är det som hatar i sociala medier? Varför gör de det? Och vad får det för konsekvenser för samhällsdebatten?Finns det en större grad av avsky, hätskhet och bitterhet hos människor i dag eller uttrycker vi bara våra åsikter mer öppet? Klart är att det uttrycks väldigt mycket illvilja, antipati och rent hat i olika diskussionsforum och kommentarsfält på nätet.

Men vilka är det som hatar och varför gör de det? Lisa Kaati är datavetare i grunden och arbetar i dag som forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Där har hon alltmer kommit att studera hat i digitala miljöer. Ofta tillsammans med psykologen Nazar Akrami från Uppsala universitet.

FOI har haft ett regeringsuppdrag som har gått från att ha varit inriktat på våldsbejakande extremism till att också handla om hot mot demokratin. Där har det kommit att handla mycket om näthat och uppmuntran till våld.– Tidigare var det direkta uttryck om våld som vi har varit mest oroliga för, men det börjar ju någonstans. Vi tror att grupper som kanske inte är uttalat våldsbejakande men som innehåller väldigt mycket hat är en grogrund för våld, säger Lisa Kaati.Tillsammans har hon och Nazar Akrami studerat tre målgrupper som är särskilt utsatta för näthat: politiker, kändisar och journalister. De har studerat flera plattformar där det uttrycks mycket hat. Som invandrarkritiska forum på Flashback.Men en stor del av hatet finns också i kommentarer till artiklar som publiceras på så kallade alternativa mediesajter.– I det redaktionella materialet finns vissa begränsningar för hur man får uttrycka sig, men i kommentarsfälten har man en väldigt låg tröskel för vad som får sägas, säger Lisa Kaati.

En avgörande del av kommentarerna som forskarna studerat kommer från invandringsfientliga sajter – 600 000 mot cirka 400 från den utomparlamentariska vänstern, kallad den autonoma miljön. Det beror på att de invandrarfientliga kommentarerna är oerhört många fler och ligger mer öppet. – De så kallade autonoma grupperna tycks inte alls ha samma behov av att sitta hemma och uttrycka sitt missnöje i öppna forum. För dem handlar det nog mer om att agera och demonstrera, säger Lisa Kaati.De invandringsfientliga miljöerna är generellt väldigt stora i den digitala världen, med upp­emot hundratusen personer som skriver, menar forskarna. – Och jargongen i kommentarsfälten är väldigt rå. Det är accepterat att uttrycka hat, säger Lisa Kaati.

Hos personer som hatar på nätet framträder framför allt två personliga egenskaper, menar forskarna: låg grad av öppenhet och av vänlighet. De säger att hat framför allt hänger ihop med fördomsfullhet.– Den psykologiska förklaringen är att det är något i personligheten som gör att folk är fördomsfulla. Det gör att man i sin tur har närmare till hat, säger Nazar Akrami.Forskarna på FOI utvecklar tekniker för att undersöka om personer som uttrycker hat har gemensamma personlighetsdrag.Har de det?– Ja, det verkar finnas vissa likheter.

Hatarna har enligt forskningen en fördomsprofil där de stämmer väl överens med varandra. Det är jätte­spännande. Kan vi säga något om människors personlighet baserat på hur de uttrycker sig i digitala medier så har vi kommit en bit på väg i riskbedömning, säger Lisa Kaati.Forskarna säger att det i de flesta digitala miljöerna finns några få individer som tycks tillbringa väldigt mycket tid där och som skriver en stor del av kommentarerna.

I några fall har de sett individer som skriver över 20 inlägg per dag året runt, år efter år.– Då har man inte mycket annat för sig, menar Lisa Kaati.

Ofta är det dessa kärnpersoner som sätter tonen och är dominerande i de här miljöerna, menar forskarna. När en ny person vill in i gruppen försöker de använda samma typ av jargong för att snabbt bli accepterade. – Det har vi bland annat tittat på i ett väldigt rasistiskt forum på Flashback som handlar om integration och invandring. När det för några år sedan kom många ensamkommande myntades till exempel begreppet ”skäggbarn” för att beskriva asylsökande som uppger sig vara under 18 år men uppenbart är äldre. Då började alla andra använda det jättemycket. Man kan se många trender i språkanvändningen, säger Lisa Kaati.

Nazar Akrami tycker att attacker på folkvalda och journalister i slutändan är ett hot mot demokratin eftersom gränserna hela tiden förflyttas. – Det blir en pedagogisk uppgift för oss att visa att det finns en länk mellan det man skriver, yttrandefriheten, och demokratin.Forskarna ser att kvinnor utsätts för betydligt mer hatfulla kommentarer än män. De tycker att det är särskilt tragiskt att hatet i kommentarsfälten sällan handlar om människors yrkesutövning, utan om utseende, vem man är gift med, vilket land man kommer ifrån. – En politiker som fattat ett svårt beslut som många inte håller med om klarar nog av att diskutera själva sakfrågan, men när det bara handlar om ens person eller ens närstående blir det omöjligt att hantera, säger Lisa Kaati.

Som forskare har Lisa Kaati, Nazar Akrami och deras kollegor även egen erfarenhet av att utsättas för näthat. När de släpper sina rapporter finns det alltid grupper som känner sig kränkta. Men det är väldigt sällan som de blir bedömda för sin forskning. I stället handlar det om deras partner, deras politiska åskådning eller om vad de har för religion. – Vi blir uthängda med bild på alla möjliga ställen.

En medarbetare blev exempelvis kal­lad vänsterextremist för att hon gillat en grupp på Facebook som samlade in filtar till hemlösa, säger Lisa Kaati.Varje miljö har ju sin jargong, sitt sätt att prata. Orden ”PK”, ”batikhäxa” eller ”gammelmedia” används ofta i främlingsfientliga grupper. Ju mer man vill tillhöra gruppen och sälja in sig själv, desto mer använder man sig av jargongen, menar forskarna. Varför blir det så?– Man ska inte underskatta viljan att tillhöra en grupp, säger Lisa.Enligt Nazar Akrami är det lättare att radikaliseras i en stängd grupp där alla tycker ungefär samma sak, jämfört med en grupp som är öppen för olika åsikter.

– Det finns ett system i det här som boostar elakhet, men också kreativitet i hur elakhet uttrycks, säger Nazar.– Ju elakare du är, och ju mer kreativ du är i din elakhet, desto fler likes får du, säger Lisa.

Som forskare försöker de inte få fram annan information än den som ligger öppen för alla. De analyserar inte forum som är skyddade med lösenord eller slutna grupper. – Yttrandefriheten är jätteviktig och det vi gör är inte någon form av åsiktsövervakning. Många upplever det ändå så, när vi studerar vissa plattformar där de skriver kommentarer. För oss är det bara ett oerhört bra tillfälle att få studera hat, säger Lisa Kaati.De får många reaktioner på sin forskning. Men uppmärksamheten är väldigt selektiv. – Men det ser ganska olika ut. När vi släpper en rapport om Islamiska staten händer ingenting, ingen respons alls. Skriver vi däremot något om en invandringskritisk miljö, då blir det ett sådant tryck att vi som myndighet knappt kan hantera det.

Bland annat så har forskarnas mejlväxling begärts ut. Eftersom FOI är en myndighet måste den lämnas ut.Forskarna kan på sajter också få se kommentarer om sig själva av typen ”vi vet var du bor” följt av deras adress. Det blir som ett outtalat hot.Lisa visar en blogg utan avsändare som har lagt ut hela folkbokföringsregistret med personnummer och allt om henne och hennes man, utan kommentar. – Vad betyder det? Jag tycker att det här är en mer extrem form av hat än att till exempel säga ”blattejävel”, även om det naturligtvis är otrevligt att bli kallad det, säger Nazar.

De tycker att det värsta är när deras anhöriga blir utsatta. Lisa har till exempel sett bilder som lagts ut från hennes mans Facebook och Instagram där bland annat barn till hans släktingar finns med.– Det var ju inte honom man ville vara taskig mot utan det var mig. När jag såg bilderna på barnen kändes det fruktansvärt. Det är inte så att de hotat oss, men det är väldigt obehagligt i varje fall.

Och det är väl det som är meningen. Periodvis har jag tyckt att det har varit jättejobbigt, säger hon.– Det är man inte van att hantera som forskare. Det är en sak att bli kritiserad för forskningen, en annan att utsättas för rena elakheter och att ens nära drabbas. Någonting har hänt här. Och folk blir inte snällare. Det kan man ju konstatera, säger Lisa Kaati.Hans Arbmanhans.arbman@dn.se

Fakta. De flesta näthatarna är män

Näthataren karaktäriseras av en låg grad av vänlighet och öppenhet.Näthatarna är särskilt aktiva under fredagskvällarna och tidiga morgnar.En majoritet av näthatarna är män.De flesta näthatarna verkar vara mellan 40 och 60 år gamla.Näthatarna är mest aktiva i diskussioner om integration och invandring.Källa: Rapporten ”Ansiktet bakom hatet”