200.000 förlorade jobb i en ledare som inte håller för granskning!

200.000 förlorade jobb i en ledare som inte håller för granskning!

Jösses, Emma Jaenson.

Den som kräver realism av andra bör åtminstone läsa underlaget till sina egna skrämselrubriker.

I ledaren ”200.000 jobb är priset för gröna drömmar” används Sydsvenska Handelskammarens jobbsiffra som slagträ mot den gröna omställningen. Men när man går från rubrikerna till originalmaterialet framträder något betydligt mindre tvärsäkert Emma. Du borde veta bättre än det din ledartext visar.

Handelskammarens rapport från 2024 säger uttryckligen att jobbdelen inte är en prognos, utan en SKATTNING för att illustrera storleksordningar. Rapportens cirka 191.000 arbetstillfällen är skillnaden mellan två alternativa utvecklingar: att Skånes effektåtgärder genomförs eller att de inte genomförs. Det är alltså inte samma sak som 191.000 jobb som försvinner i det sämre alternativet (Energiforsk & Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, 2024).

Den skillnaden är elementär. Ändå försvinner den i Emmas text när siffrorna blir opinionsbildning. Är det så vi ska göra?

Sydsvenska Handelskammaren är en intresseorganisation. Det gör inte dess analyser fel, men det gör källkritik helt nödvändig. Vad hände med din Emma? Organisationens uppgift är att påverka politiken i medlemsföretagens intresse. Dess utspel ska granskas därefter.

När samma organisation 2026 skriver att omkring 200.000 jobb väntas försvinna behöver den därför redovisa vilket aktuellt underlag som bär just den formuleringen. Är det en uppdaterad beräkning? Vilka elpriser antas? Vilken jämförelse görs? Hur hanteras företagens anpassning, nya investeringar och skillnader mellan branscher? Hur mycket avser utebliven tillväxt, faktiska nedläggningar respektive flytt inom Sverige?

Det duger inte att låta en stor siffra vandra mellan olika formuleringar medan reservationerna blir kvar i bakgrunden.

I sin publicering 2024 beskrev Handelskammarens företrädare dessutom möjligheten till omkring 70.000 nya arbetstillfällen i södra Sverige om elförsörjningen förbättrades. Organisationens eget budskap var att investeringar kan göra stor skillnad redan före 2030 (Eklund & Tryding, 2024).

Det är väldigt svårt, ja helt omöjligt, att använda detta som stöd för en ledare som samtidigt avfärdar mer vindkraft och hänvisar till ny kärnkraft längre fram. Än mer besvärande: i Handelskammarens presentation av Eurochambres rapport 2025 ingår snabbare tillståndsprocesser för förnybar energi bland åtgärderna för att skydda konkurrenskraft och jobb. Whoosan Emma! Emma använder alltså Handelskammaren för att angripa en del av den lösning som Handelskammaren själv lyfter fram (Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, 2025)!

Forskningen säger något betydligt mer intressant. Att höga elpriser kan skada sysselsättningen är väl belagt. Eurochambres rapport finner ett negativt samband mellan elpriser och sysselsättning i europeiska länder. Men det sambandet visar inte att förnybar elproduktion är orsaken till de höga priserna. Än mindre visar det att den gröna omställningen kostar Sverige 200.000 jobb (Eurochambres, 2025).

Här blandar ledaren av Emma ihop två helt olika frågor:

Vad händer med företag när elen blir dyrare?

Vad händer med elpriser och sysselsättning när energisystemet ställs om?

Den första frågan besvarar inte automatiskt den andra. Vi gör en liten koll i state of the art.

Hanna, Heptonstall och Gross publicerade 2024 en systematisk forskningsöversikt i Sustainability Science. Av 18 granskade nationella och regionala studier fann 13 sannolika positiva nettoeffekter på sysselsättningen av energiomställning, förnybar energi eller energieffektivisering. Några studier gav blandade eller negativa resultat.

Författarnas samlade bedömning var att en måttlig positiv nettoeffekt är det mest sannolika utfallet. De understryker samtidigt behovet av utbildning och stöd till människor och regioner som förlorar arbetstillfällen (Hanna et al., 2024).

Det är en helt annan bild än föreställningen att gröna investeringar ofrånkomligen slår sönder arbetsmarknaden. Markandya och medförfattare analyserade förändringar i EU:s energisektor 1995–2009. Deras modellberäkning uppskattade en positiv nettoeffekt på omkring 530.000 arbetstillfällen av övergången mot mindre koldioxidintensiv energiförsörjning. Utvecklingen omfattade både mer gas och mer förnybart, och vinster och förluster fördelades olika mellan länder (Markandya et al., 2016).

Pai och medförfattare fann i en studie i One Earth att en utveckling förenlig med väl under två graders uppvärmning kunde ge fler direkta energijobb globalt än fortsatt dåvarande politik. Ram och medförfattare visar också betydande möjligheter till nya arbetstillfällen i ett modellerat scenario med snabb utbyggnad av förnybar energi (Pai et al., 2021; Ram et al., 2022).

Detta är INTE alternativa prognoser för just södra Sverige. De motbevisar däremot effektivt Emmas försök att framställa grön omställning som liktydigt med jobbförstörelse.

Den som vill vara vetenskapligt hederlig behöver också redovisa osäkerheten. Stavropoulos och Burgers metaanalys visar att beräknade nettoeffekter påverkas kraftigt av modellval och antaganden. Det gäller optimistiska gröna jobbprognoser. Det gäller också Handelskammarens skrämselsiffror (Stavropoulos & Burger, 2020).

Verkligheten innehåller redan miljoner jobb

IRENA och ILO uppskattar antalet arbetstillfällen inom förnybar energi till minst 16,6 miljoner globalt under 2024. IEA visar samtidigt att sysselsättningen inom elsektorn har vuxit kraftigt, med solkraft som en central drivkraft (International Energy Agency, 2025c; International Renewable Energy Agency & International Labour Organization, 2026).

Detta är sektorsjobb, inte ett mått på hela ekonomins nettovinst. De försvinner inte för att en svensk ledarsida kallar investeringarna för drömmar.

Den relevanta frågan är vilka investeringar och arbetstillfällen Sverige kan få del av, vilka verksamheter som riskerar att slås ut och hur omställningen ska genomföras. Att avfärda hela utvecklingen med ett hånfullt ord är att slippa analysen. Känner Emma ens till Schumpeter? Det är det som händer. Igen. Kreativ destruktion.

Påståendet om vindkraften faller mot svenska beräkningar. Emma skriver att det inte hjälper det minsta att bygga mer vindkraft här och nu. Det är ett anmärkningsvärt kategoriskt påstående i en text som helt saknar beräkningar som visar just detta.

I september 2026 presenterade Energiforsk en analys av hur mer vind- och solkraft hade påverkat elpriserna i elområde 4 under 2024 och 2025.

En havsvindpark motsvarande Kriegers Flak hade enligt analysen sänkt det lastviktade elpriset med knappt fyra procent. Två sådana parker hade sänkt det med drygt nio procent. Även modernisering av landbaserad vindkraft hade gett en prissänkning (Energiforsk, 2026; Region Skåne, 2026a). Det är historiska modellberäkningar, inte en garanti för framtida priser. Men de räcker för att totalt punktera påståendet om att mer vindkraft inte hjälper alls.

Redan Energiforsks analys av hösten 2021 visade att både mer kärnkraft och mer havsbaserad vindkraft i södra Sverige hade kunnat ge kraftigt lägre elpriser. Studien prövade olika tillskott av de båda kraftslagen; den visade inte att de var likvärdiga i alla andra avseenden (Energiforsk, 2022).

Att mer vindkraft kan pressa spotpriser är heller ingen ny upptäckt. Det har analyserats i den vetenskapliga litteraturen i många år, bland annat av Sensfuß et al. samt Cludius et al. Hur mycket kunderna slutligen tjänar påverkas också av stödsystem, avtal och andra kostnader (Cludius et al., 2014; Sensfuß et al., 2008).

Dessutom kommer mer förnybart kan skydda mot fossila prischocker långt innan ny kärnkraft står redo. IEA beräknade 2023 att tillkommande vind- och solkraft under perioden 2021–2023 skulle minska EU:s kostnader för elanskaffning med omkring 100 miljarder euro jämfört med ett scenario utan dessa tillskott. För 2022 uppskattades grossistpriset ha varit åtta procent högre utan utbyggnaden (International Energy Agency, 2023b).

Europeiska miljöbyråns analys av början av 2026 pekar i samma riktning. Utbyggnaden av förnybar el sedan 2010 beräknas ha minskat EU:s samlade grossistkostnad för el med omkring 29 miljarder euro under årets första 16 veckor jämfört med ett scenario där energimixen låg kvar på 2010 års nivå (European Environment Agency, 2026).

I Nature Energy visar Navia Simon och Diaz Anadon att mer vind- och solkraft kan minska de årliga elprisernas känslighet för förändringar i gaspriset. Förnybart har därmed ett ekonomiskt försäkringsvärde mot fossila prischocker (Navia Simon & Diaz Anadon, 2025).

Vädret spelar roll. Det gör också gaspriserna. En analys av energisystem måste kunna hålla båda tankarna samtidigt. Dessutom är inte producentens förlust automatiskt konsumentens förlust. Emma använder vindkraftsbolagens förluster som argument mot vindkraftens nytta.

Här kollapsar Emmas resonemang igen.

När mycket produktion kommer ut samtidigt sjunker priset och producenternas intäkter försämras. Den så kallade kannibaliseringseffekten är ett verkligt problem för investerare och har analyserats ingående i forskningen länge (se exempelvis Hirth, 2013).

Men att producenten får sämre betalt är inte samma sak som att kunden betalar mer. Lönsamhetsproblem måste tas på allvar, eftersom ny produktion behöver finansieras. Nu stängd vindparker i norr av när priset är för lågt. El som kunde tryckt ut det fossila på kontinenten om ledningar funnits. För el färdas i ljusets hastighet. Det kräver diskussion om lokalisering, långsiktiga elavtal, efterfrågan, flexibilitet och hur marknaden ersätter olika systemtjänster.

Mem det ger inget stöd för slutsatsen att produktionen saknar värde.

IRENA:s kostnadsanalys visar dessutom att landbaserad vindkraft och solkraft är myckey konkurrenskraftiga alternativ för ny elproduktion globalt. Energiforsks svenska kostnadsunderlag är också relevant. Produktionskostnad är dock inte samma sak som total systemkostnad: nät, balansering och tillgänglig effekt måste räknas med (Energiforsk, 2021; International Renewable Energy Agency, 2025). Så kolla Valcoevärdet. Där ingår även systemkostnader.

Way och medförfattare visar i Joule att snabb energiomställning kan ge stora globala kostnadsbesparingar jämfört med fortsatt fossilberoende. Även detta är ett modellresultat med antaganden, men det visar hur torftigt det är att behandla omställning som ekonomisk förlust per definition (Way et al., 2022).

Kärnkraftshistorien behöver också beskrivas korrekt. Jag är så evinnerligt trött på detta. Effektskatten försämrade kärnkraftens lönsamhet. Riksrevisionens kritik mot beslutsunderlaget för höjningen 2015 är skarp och befogad.

Vattenfall anger både låga elpriser och en betungande effektskatt som centrala orsaker till beslutet att stänga Ringhals 1 och 2. Redan beskedet 2015 hänvisade till vikande lönsamhet och ökade kostnader (Riksrevisionen, 2023; Vattenfall, 2015, u.å.).

Men effektskattens historia började inte med S och MP. Den höjdes under regeringen Persson 2006, regeringen Reinfeldt 2008 och regeringen Löfven 2015. Den avskaffades stegvis 2017–2018 (Regeringskansliet, 2024; Riksrevisionen, 2023).

Det gör inte höjningen 2015 klok. Det gör däremot historieskrivningen om en enda politisk syndabock helt ofullständig. Det var finansministern på tofs som höjde effektskatten mest. Dessutom var det moderaterna som la fram förslaget av avreglera elmarknaden. Den volatila elmarknaden är det svåraste för kärnkraft att hantera. Det är inte bara i Sverige kärnkraftverk lagts ned i förtid.

Och framför allt löser historiska anklagelser inte den tidsmässiga luckan i ledarens eget förslag.

Jobben sägs vara hotade fram till 2030. Regeringens målbild för minst 2.500 MW ny kärnkraft är 2035. En målsättning är dessutom ingen leveransgaranti (Regeringskansliet, u.å.). Men Emma. Förklara gärna hur ny kärnkraft på plats 2035 ska lösa jobben 2030? Ett företag som behöver el 2028 kan inte vad jag förstår drivas med en reaktor som har målår 2035!

Den verkliga uppgiften är att bygga ett fungerande system. Det eviga tjatet om vindkraft vs kärnkraft är tröttsamt. I alla scenarior, även de med mycket kärnkraft, byggs det mycket ny vind på land och till havs. Nätbegränsningarna är verkliga. Svenska kraftnäts NordSyd ska öka överföringskapaciteten mellan elområde 2 och 3. Men att förstärka nätet ersätter inte behovet av lokal produktion och andra resurser i söder (Svenska kraftnät, u.å.-b).

Modernisering av befintlig vindkraft är också en konkret möjlighet. Region Skånes underlag beskriver både potentialen och hindren för att öka produktionen på redan använda platser (Region Skåne, 2026b).

IEA:s systemanalyser pekar på behovet av nät, lagring, flexibel elanvändning och anpassade marknader när andelen vind- och solkraft ökar. Svenska kraftnäts långsiktiga analys understryker också behovet av investeringar och flexibilitet. Inget av detta löses genom att välja ett favoritkraftslag och avfärda resten (Brown et al., 2018; International Energy Agency, 2020, 2023a, 2024a, 2024b, 2025a, 2025b, 2026; Svenska kraftnät, 2026b).

De aktuella prisriskerna har dessutom flera orsaker. Energimyndigheten pekar inför vintern på bland annat vattenläget, kärnkraftens tillgänglighet och europeiska gaspriser. Svenska kraftnät bedömer samtidigt låg risk för effektbrist, trots risken för höga priser. Dyr el och fysisk elbrist är inte samma sak (Energimyndigheten, 2026, u.å.; Energimarknadsinspektionen, u.å.; Svenska kraftnät, 2026a, u.å.-a).

EU-kommissionens marknadsanalyser visar också hur bränslepriser, efterfrågan, produktion och politiska åtgärder samverkar. Det är den verklighet som ledarens enkla syndabocksberättelse försöker pressa ihop till en enda förklaring (European Commission, 2024, u.å.).

Sydsvenska Handelskammaren borde kräva samma precision av sin egen kommunikation som företagen måste ha i sina investeringskalkyler. Redovisa jämförelsealternativen. Skilj mellan scenariogap, utebliven tillväxt och faktiska jobbförluster. Visa osäkerheterna. Förklara hur 2024 års beräkningar förhåller sig till 2026 års utspel.

En intresseorganisation blir inte mer trovärdig av att dess mest dramatiska siffra får större spridning än förklaringen till hur den räknats fram. Och tips till Emma Jaenson är att hon borde läsa underlagen innan hon använder dem för att döma ut en hel samhällsomställning.

Mitt konkreta råd är en universitetskurs i energisystem. KTH har kursen Energisystem. Jag rekommenderar särskilt Hållbara energisystem, 7,5 högskolepoäng, vid Luleå tekniska universitet. Där ingår grundläggande förståelse för energisystem, omställning och utvärdering av den information som används (Kungliga Tekniska högskolan, u.å.; Luleå tekniska universitet, u.å.).

Det sista momentet framstår som särskilt angeläget. Den som vill försvara företagens jobb bör kunna skilja en prognos från ett räkneexempel, ett producentresultat från en kundkostnad och ett framtida kraftverk från el som faktiskt kan levereras.

Annars återstår bara en stor siffra och en mycket liten analys.

Ledaren

https://etidning.smp.se/p/esmp/2026-10-30/a/200-000-jobb-ar-priset-for-grona-drommar/669/2502764/77123736

KÄLLFÖRTECKNING - have fun Emma! Jag hoppas alla länkar fortfarande fungerar. Annars sök på källan.

Brown, T. W., Bischof-Niemz, T., Blok, K., Breyer, C., Lund, H., & Mathiesen, B. V. (2018). Response to ‘Burden of proof: A comprehensive review of the feasibility of 100% renewable-electricity systems’. Renewable and Sustainable Energy Reviews, 92, 834–847.

https://publikationen.bibliothek.kit.edu/1000082776

Cludius, J., Hermann, H., Matthes, F. C., & Graichen, V. (2014). The merit order effect of wind and photovoltaic electricity generation in Germany 2008–2016: Estimation and distributional implications. Energy Economics, 44, 302–313.

https://digitalcollection.zhaw.ch/items/f19c5a38-194c-49e4-b60d-c453256cedf9

Eklund, J., & Tryding, P. (2024, 9 september). Svensk effektbrist skadar konkurrenskraften. Sydsvenska Handelskammaren.

https://handelskammaren.com/2024/09/09/svensk-effektbrist-skadar-konkurrenskraften/

Energiforsk. (2021). El från nya anläggningar (Rapport 2021:714) [Rapportpresentation].

https://energiforsk.se/rapporter/el-fran-nya-anlaggningar-2021-714/

Energiforsk. (2022, 3 februari). Större elproduktion hade kunnat ge lägre elpriser.

https://energiforsk.se/nyheter/storre-elproduktion-hade-kunnat-ge-lagre-elpriser/

Energiforsk. (2026, 16 september). Havsbaserad vindkraft hade sänkt Skånes elpris med 9 procent.

https://energiforsk.se/nyheter/havsbaserad-vindkraft-hade-sankt-skanes-elpris-med-9-procent/

Energiforsk, & Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. (2024). Elpriser och jobb: Mer el i Skåne sänker priser och skapar jobb i hela Sverige.

https://handelskammaren.com/wp-content/uploads/2024/09/Elpriser-och-jobb-Mer-el-i-Skane-sanker-priserna-och-skapar-jobb-i-hela-Sverige.pdf

Energimarknadsinspektionen. (u.å.). Elpris.

https://ei.se/konsument/el/elmarknaden/elpris

Energimyndigheten. (2026). Fortsatt osäkert omvärldsläge och risk för högre elpriser.

https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2026/fortsatt-osakert-omvarldslage-och-risk-for-hogre-elpriser

Energimyndigheten. (u.å.). Faktorer som påverkar elpriser.

https://www.energimyndigheten.se/energisystem-och-analys/sveriges-energilage-just-nu/kunskap-om-energisystemet/faktorer-som-paverkar-elpriser/

Eurochambres. (2025). Electricity prices and employment: A comparative analysis of EU countries.

https://www.eurochambres.eu/wp-content/uploads/2025/06/Electricity-Prices-and-Employment-A-Comparative-Analysis-of-EU-Countries-3.pdf

European Commission. (2024, 6 juni). Quarterly reports confirm significant recovery on EU gas and electricity markets in 4th quarter 2023.

https://energy.ec.europa.eu/news/quarterly-reports-confirm-significant-recovery-eu-gas-and-electricity-markets-4th-quarter-2023-2024-06-06_en

European Commission. (u.å.). Energy prices and costs in Europe.

https://energy.ec.europa.eu/data-and-analysis/energy-prices-and-costs-europe_en

European Environment Agency. (2026). Renewable electricity — best buffer against gas price volatility.

https://www.eea.europa.eu/en/analysis/publications/renewable-electricity-buffering-gas-prices

Hanna, R., Heptonstall, P., & Gross, R. (2024). Job creation in a low carbon transition to renewables and energy efficiency: A review of international evidence. Sustainability Science, 19, 125–150.

https://link.springer.com/article/10.1007/s11625-023-01440-y

Hirth, L. (2013). The market value of variable renewables: The effect of solar wind power variability on their relative price. Energy Economics, 38, 218–236.

https://publications.pik-potsdam.de/pubman/faces/ViewItemOverviewPage.jsp?itemId=item_18936_1

International Energy Agency. (2020). Power systems in transition: Challenges and opportunities ahead for electricity security.

https://www.iea.org/reports/power-systems-in-transition

International Energy Agency. (2023a). Electricity grids and secure energy transitions.

https://www.iea.org/reports/electricity-grids-and-secure-energy-transitions

International Energy Agency. (2023b). How much money are European consumers saving thanks to renewables? I Renewable energy market update – June 2023.

https://www.iea.org/reports/renewable-energy-market-update-june-2023/how-much-money-are-european-consumers-saving-thanks-to-renewables

International Energy Agency. (2024a). Batteries and secure energy transitions.

https://www.iea.org/reports/batteries-and-secure-energy-transitions

International Energy Agency. (2024b). Integrating solar and wind: Global experience and emerging challenges.

https://www.iea.org/reports/integrating-solar-and-wind/

International Energy Agency. (2025a). Renewables 2025.

https://www.iea.org/reports/renewables-2025

International Energy Agency. (2025b). The value of demand flexibility.

https://www.iea.org/reports/the-value-of-demand-flexibility

International Energy Agency. (2025c). World energy employment 2025.

https://www.iea.org/reports/world-energy-employment-2025

International Energy Agency. (2026). Electricity 2026.

https://www.iea.org/reports/electricity-2026

International Renewable Energy Agency. (2025). Renewable power generation costs in 2024: Executive summary.

https://www.irena.org/-/media/Files/IRENA/Agency/Publication/2025/Jul/IRENA_TEC_RPGC_in_2024_Summary_2025.pdf

International Renewable Energy Agency, & International Labour Organization. (2026). Renewable energy and jobs: Annual review 2025.

https://www.irena.org/-/media/Files/IRENA/Agency/Publication/2026/Jan/IRENA_SOC_RE_and_jobs_2026.pdf

Kungliga Tekniska högskolan. (u.å.). MJ1145 Energisystem 7,5 hp.

https://www.kth.se/student/kurser/kurs/MJ1145

Luleå tekniska universitet. (u.å.). Hållbara energisystem, 7,5 högskolepoäng, F0040T.

https://www.ltu.se/utbildning/kurs/f00/f0040t-hallbara-energisystem

Markandya, A., Arto, I., González-Eguino, M., & Román, M. V. (2016). Towards a green energy economy? Tracking the employment effects of low-carbon technologies in the European Union. Applied Energy, 179, 1342–1350.

https://zenodo.org/records/1237556

Navia Simon, D., & Diaz Anadon, L. (2025). Power price stability and the insurance value of renewable technologies. Nature Energy, 10, 329–341.

https://www.repository.cam.ac.uk/items/11ec3c0d-18e7-4ee7-b3cf-417a671c06f0

Pai, S., Emmerling, J., Drouet, L., Zerriffi, H., & Jewell, J. (2021). Meeting well-below 2°C target would increase energy sector jobs globally. One Earth, 4, 1026–1036.

https://pure.iiasa.ac.at/id/eprint/17343/1/1-s2.0-S259033222100347X-main.pdf

Ram, M., Osorio-Aravena, J. C., Aghahosseini, A., Bogdanov, D., & Breyer, C. (2022). Job creation during a climate compliant global energy transition across the power, heat, transport, and desalination sectors by 2050. Energy, 238, Artikel 121690.

https://produccioncientifica.ugr.es/documentos/6145addc65b6b477913b6499

Regeringskansliet. (2024). Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft (Ds 2024:22).

https://www.regeringen.se/contentassets/785ee941726840229ed69135ca8f890c/finansiering-och-riskdelning-vid-investeringar-i-ny-karnkraft.pdf

Regeringskansliet. (u.å.). Frågor och svar om kärnkraft.

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/energi/fragor-och-svar-om-karnkraft/

Region Skåne. (2026a). Elprispåverkan av ökat utbud av vindkraft i Skåne/SE4 [Presentation av analys genomförd av Profu].

https://utveckling.skane.se/publikationer/publikationer/elprispaverkan-av-okat-utbud-av-vindkraft-i-skanese4/

Region Skåne. (2026b). Repowering av vindkraft [Rapportpresentation].

https://utveckling.skane.se/publikationer/publikationer/repowering-av-vindkraft/

Riksrevisionen. (2023). Statens åtgärder för utveckling av elsystemet – reaktiva och bristfälligt underbyggda (RiR 2023:15).

https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2023/statens-atgarder-for-utveckling-av-elsystemet---reaktiva-och-bristfalligt-underbyggda.html

Sensfuß, F., Ragwitz, M., & Genoese, M. (2008). The merit-order effect: A detailed analysis of the price effect of renewable electricity generation on spot market prices in Germany. Energy Policy, 36(8), 3076–3084.

https://publikationen.bibliothek.kit.edu/1000016665

Stavropoulos, S., & Burger, M. (2020). Modelling strategy and net employment effects of renewable energy and energy efficiency: A meta-regression. Energy Policy, 136, Artikel 111047.

https://pure.eur.nl/en/publications/modelling-strategy-and-net-employment-effects-of-renewable-energy/

Svenska kraftnät. (2026a, 16 oktober). Kraftbalansrapporten: Låg risk för effektbrist i vinter – men elen kan bli dyr.

https://www.svk.se/press-och-nyheter/nyheter/allmanna-nyheter/2026/kraftbalansrapporten-lag-risk-for-effektbrist-i-vinter--men-elen-kan-bli-dyr/

Svenska kraftnät. (2026b). Långsiktig marknadsanalys 2026 [Rapportpresentation].

https://www.svk.se/om-oss/rapporter-och-remissvar/langsiktig-marknadsanalys/

Svenska kraftnät. (u.å.-a). Elmarknad och elpriser.

https://www.svk.se/press-och-nyheter/temasidor/tema-elmarknad-och-elpriser/

Svenska kraftnät. (u.å.-b). NordSyd-initiativet – 100 miljarder förstärker och förnyar.

https://www.svk.se/nordsyd

Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. (2024, 4 september). Mer skånsk el ger 190 000 jobb i hela Sverige [Pressmeddelande].

https://www.mynewsdesk.com/se/sydsvenskahandelskammaren/pressreleases/mer-skaansk-el-ger-190-000-jobb-i-hela-sverige-3340391

Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. (2025, 18 juni). Höga elpriser hotar jobben i Europa [Pressmeddelande].

https://www.mynewsdesk.com/se/sydsvenskahandelskammaren/pressreleases/hoega-elpriser-hotar-jobben-i-europa-3392781

Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. (2026, 29 oktober). Högre elpriser får jobben att flytta från södra Sverige.

https://handelskammaren.com/2026/10/29/hogre-elpriser-far-jobben-att-flytta-fran-sodra-sverige/

Vattenfall. (2015). Vattenfall ändrar inriktning för drifttid för Ringhals 1 och 2 [Pressmeddelande].

https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/pressmeddelanden/2015/vattenfall-andrar-inriktning-for-drifttid-for-ringhals-1-och-2

Vattenfall. (u.å.). Avveckling Ringhals 1 och 2.

https://karnkraft.vattenfall.se/ringhals/produktion/avveckling-ringhals-1-och-2/

Way, R., Ives, M. C., Mealy, P., & Farmer, J. D. (2022). Empirically grounded technology forecasts and the energy transition. Joule, 6(9), 2057–2082.

https://www.inet.ox.ac.uk/publications/empirically-grounded-technology-forecasts-and-the-energy-transition

Ledaren

https://etidning.smp.se/p/esmp/2026-10-30/a/200-000-jobb-ar-priset-for-grona-drommar/669/2502764/77123736