Och så detta. Också.

Och så detta. Också.

Kravprofilen till generalditektörsjobbet ändrades och därpå får Busch statssekreterare jobbet.🫨

Det är häpnadsväckande. Jag har suttit i rekryteringsnämnden under många år på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Det där med kravprofiler kan jag.

Svenska Dagbladet skriver att kravprofilen ändrades inför rekryteringen av ny generaldirektör för Svenska kraftnät. Jobbet gick sedan till Maja Lundbäck som fram till utnämningen var statssekreterare åt energi- och näringsminister Ebba Busch och dessförinnan politiskt sakkunnig åt precis samma minister.

Det betyder naturligtvis inte i sig att utnämningen varit felaktig. Maja Lundbäck har en civilingenjörsexamen i energisystem och har relevant erfarenhet från bland annat Svenska kraftnät, Strålsäkerhetsmyndigheten, Försvarsmakten och ENTSO-E. Hennes kompetens inom energisystem är uppenbar.

Men det är inte det som är frågan. Frågan är hur regeringen har använt sin utnämningsmakt. För när man jämför kravprofilen från rekryteringen 2024 med kravprofilen inför rekryteringen 2025–2026 har formuleringarna förändrats på flera mycket intressanta punkter.

I rekryteringen 2024 var ”erfarenhet av att leda genom andra chefer” meriterande. Även ”erfarenhet av att leda och utveckla en statlig verksamhet” var meriterande. I den nya rekryteringen hade båda flyttats upp och blivit uttryckliga krav: kandidaten skulle ha ”erfarenhet av att leda genom andra chefer” och ”erfarenhet av att leda och utveckla verksamhet i en statlig myndighet”.

Samtidigt förändrades ett annat krav på ett sätt som är särskilt intressant. 2024 krävdes ”förståelse för den politiska struktur som myndigheten verkar inom”.

2025–2026 krävdes i stället ”erfarenhet av arbete i den politiska struktur som myndigheten verkar inom”.

Det är en betydande förändring. Man gick alltså från att kräva förståelse för den politiska miljön till att uttryckligen kräva erfarenhet av arbete i den.

Och vem hade då mycket färsk och synnerligen relevant erfarenhet av politiskt arbete med just energifrågor?

Ebba Buschs statssekreterare Maja Lundbäck.

Även energikravet förändrades. I den tidigare rekryteringen fanns som krav ”kunskap om energibranschen och dess förhållande till näringslivet och dess affärsmässiga villkor”.

I den nya kravprofilen formulerades detta i stället som ”förståelse för elsystemets betydelse för näringslivets konkurrenskraft och Sveriges säkerhet”.

Det råkar vara områden som ligger mycket nära Lundbäcks professionella bakgrund inom energisystem, Försvarsmakten och politiskt arbete med energifrågor.

Inget av detta bevisar att kravprofilen skrevs för Maja Lundbäck. Men det är mer än tillräckligt för att regeringen ska behöva förklara varför kraven ändrades.

Och sedan kommer den kanske mest besvärande uppgiften i SvD:s granskning. SvD skriver att Lundbäcks ansökan inte visar hur hon uppfyllde två av de nya kraven. Tidningen konstaterar också att hon före statssekreterartiden inte haft någon tydlig chefstjänst utan huvudsakligen arbetat som expert.

Det är minst sagt anmärkningsvärt.

För regeringen gör alltså två ledarskapsmeriter till obligatoriska krav och utser sedan en kandidat vars inskickade ansökan enligt SvD:s granskning inte visar hur hon uppfyller just dessa krav.

Det betyder inte nödvändigtvis att hon saknar erfarenheten. Sådan information kan ha framkommit genom intervjuer, referenser eller kompletterande underlag. Men då borde det vara mycket enkelt för regeringen att redovisa hur bedömningen gjordes.

För vi talar inte om vilken chefstjänst som helst.

Svenska kraftnät ansvarar för det svenska transmissionssystemet för el, är systemansvarig myndighet, elberedskapsmyndighet och beredskapsmyndighet. När tjänsten annonserades hade myndigheten omkring 1.600 anställda och dessutom cirka 900 konsulter. Investeringarna uppgick 2024 till 8,4 miljarder kronor och koncernens nettoomsättning till omkring 20 miljarder kronor.

Generaldirektören leder alltså en av Sveriges absolut mest samhällskritiska verksamheter. Då borde det vara närmast självklart att ett uttryckligt skallkrav faktiskt ska vara ett - tada - skallkrav. Ett skallkrav är inte något som blir lite mer flexibelt när rätt person dyker upp.

Och historiken gör saken ännu mer intressant.

När Per Eckemark fick lämna Svenska kraftnät efter bara omkring sju månader skrev regeringen den 27 november 2025 uttryckligen:

”En ny ordinarie generaldirektör kommer att rekryteras i en öppen ansökningsprocess enligt gängse rutiner.”

Bra.

Då ska processen också tåla full insyn. Den nya annonsen publicerades den 22 december 2025 och sista ansökningsdag var den 22 januari 2026.

Regeringen uppger själv att Maja Lundbäck anmälde sitt intresse för tjänsten den 21 januari – alltså dagen före sista ansökningsdag. Eftersom hon då var Ebba Buschs statssekreterare och Svenska kraftnät låg under Buschs ansvarsområde lämnades ärendet då över till civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin.

Det betyder att vi INTE har belägg för att kravprofilen ändrades efter att Lundbäck formellt hade lämnat sin intresseanmälan. Men det lämnar en annan, mycket viktig fråga obesvarad:

När började Maja Lundbäck överväga att söka tjänsten?

För kravprofilen hade naturligtvis tagits fram innan annonsen publicerades. Och under den perioden satt Lundbäck som statssekreterare på det departement som ansvarade för Svenska kraftnät.

Därför räcker det enligt min mening inte att konstatera att ärendet formellt flyttades till Carl-Oskar Bohlin den 21 januari. Den intressanta perioden börjar betydligt tidigare.

Vem tog fram den nya kravprofilen?

När fastställdes den?

Vilka tjänstemän och politiska befattningshavare deltog?

Vem föreslog att erfarenhet av den politiska strukturen skulle bli ett uttryckligt krav?

Vem föreslog förändringen av energibranschkravet?

Varför flyttades vissa meriter upp till skallkrav?

Vilken verksamhetsanalys låg bakom varje förändring?

Och framför allt:

Hade Maja Lundbäck någon som helst insyn i, kunskap om eller påverkan på arbetet med kravprofilen innan hon den 21 januari formellt anmälde sitt intresse?

Det är frågor som regeringen borde vilja besvara fullständigt. För regeringens egna principer för rekrytering av myndighetschefer är faktiskt mycket tydliga.

I regeringens skrivelse om utnämningspolitiken står:

”Kravprofilen är det dokument som inleder varje rekryteringsprocess.”

Och vidare:

”Det viktigaste syftet med varje rekryteringsprocess är att finna den bäst lämpade kandidaten för anställningen i fråga.”

Det är precis så det måste fungera.

Först analyserar man verksamhetens behov.

Sedan bestämmer man vilka egenskaper och erfarenheter generaldirektören behöver.

Sedan fastställer man kravprofilen.

Och därefter letar man efter den person som bäst motsvarar den.

Inte tvärtom.

Det finns dessutom en nästan kusligt träffande historisk parallell. När den tidigare moderata försvarsministern Mikael Odenberg utsågs till generaldirektör för just Svenska kraftnät blev utnämningen föremål för KU-granskning.

I materialet betonades att regeringens utnämningspolitik skulle präglas av förutsägbarhet, spårbarhet och öppenhet och att kravprofiler skulle ligga till grund för rekryteringen.

Det är exakt de principerna som nu måste upprätthållas. Och ovanpå detta finns grundlagen.

I 12 kap. 5 § regeringsformen slås principen fast att vid statliga anställningar ska endast sakliga grunder beaktas, såsom förtjänst och skicklighet.

Lagen om offentlig anställning är ännu tydligare:

”Vid anställning skall avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.”

Och:

”Skickligheten skall sättas främst.”

Det är alltså inte en liten administrativ detalj.

Det handlar om en central princip i svensk statsförvaltning: statliga toppjobb ska inte vara politiska belöningar och de ska inte fördelas efter vänskap, närhet eller partibok.

Jag anser att omständigheterna nu är sådana att regeringen måste kunna VISA att det inte är vad som har hänt.

När en ministers närmaste politiska medarbetare går direkt från departementet till att bli generaldirektör för en myndighet som ligger under samma ministers ansvarsområde måste granskningsribban ligga exceptionellt högt.

När kravprofilen dessutom ändrats på flera punkter som enligt SvD bättre passar den person som sedan fick tjänsten, samtidigt som hennes ansökan enligt tidningens granskning inte visar hur hon uppfyllde två andra nytillkomna krav, då är ”vi bedömde henne som bäst lämpad” helt enkelt inte ett tillräckligt svar.

Visa underlagen.

Visa den fullständiga kravprofilen.

Visa när den fastställdes.

Visa tidigare versioner.

Visa vem som föreslog ändringarna.

Visa vilka verksamhetsmässiga skäl som låg bakom dem.

Visa hur samtliga slutkandidater bedömdes mot samma kriterier.

Och visa dokumentationen som styrker att Lundbäck uppfyllde samtliga skallkrav.

Om allt har gått korrekt till borde regeringen inte ha någonting att frukta av den insynen. Tvärtom. Det skulle vara det bästa sättet att undanröja misstankarna.

För alternativet, att regeringen bara förväntar sig att allmänheten ska acceptera att ministerns egen statssekreterare råkade vara den bäst lämpade kandidaten efter att kravprofilen samtidigt förändrats på flera relevanta punkter duger helt enkelt inte.

Det här borde granskas av Konstitutionsutskottet. Det är inte uppe i samma nivå som en lapp på en anslagstavla. Men nästan.

Svenska Dagbladet. Krav ändrades – Buschs högra hand fick jobbet.

https://www.svd.se/a/K8270E/krav-andrades-nar-ebba-buschs-hogra-hand-maja-lundback-blev-generaldirektor-for-svenska-kraftnat

Regeringskansliet. Förändringar i Affärsverket svenska kraftnäts ledning, 27 november 2025. Här anges uttryckligen att ny generaldirektör skulle rekryteras genom en ”öppen ansökningsprocess enligt gängse rutiner”.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/11/forandringar-i-affarsverket-svenska-kraftnats-ledning/

Regeringskansliet. Regeringen utser ny generaldirektör och chef för Affärsverket svenska kraftnät, 31 juli 2026. Här finns uppgifterna om utnämningen, sexårsförordnandet samt att Lundbäck den 21 januari 2026 anmälde sitt intresse och att ärendet därefter överlämnades till Carl-Oskar Bohlin.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/07/regeringen-utser-ny-generaldirektor-och-chef-for-affarsverket-svenska-kraftnat/

Regeringskansliet. CV Maja Lundbäck. Här redovisas hennes utbildning och befattningar: statssekreterare, politiskt sakkunnig, ENTSO-E, Försvarsmakten, Svenska kraftnät och Strålsäkerhetsmyndigheten.

https://www.regeringen.se/sveriges-regering/klimat--och-naringslivsdepartementet/ebba-busch/cv-maja-lundback/

Regeringskansliet. Ny statssekreterare på Klimat- och näringslivsdepartementet, 16 januari 2025. Bekräftar att Lundbäck blev statssekreterare hos Ebba Busch efter att tidigare ha varit politiskt sakkunnig.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/01/ny-statssekreterare-pa-klimat--och-naringslivsdepartementet/

Arkiverad platsannons från Regeringskansliet för rekryteringen 2025–2026. Här framgår de nya skallkraven och publiceringsdatumet 22 december 2025.

https://vakanser.se/jobb/regeringen+soker+generaldirektor+och+chef+till+svenska+kraftnat+3/

Arkiverad annonsinformation från rekryteringen 2024. Här återfinns bland annat de tidigare kraven på erfarenhet av statsförvaltningen, kunskap om energibranschen och ”förståelse för den politiska struktur”, samt att ledning genom andra chefer och ledning av statlig verksamhet då låg bland de meriterande kvalifikationerna.

https://www.ledigajobbsundbyberg.se/yrke/general-landstings-och-kommundirektorer-m-fl

Sveriges riksdag. Regeringens skrivelse 2009/10:43, Utnämningspolitiken. Här anges bland annat att kravprofilen ska inleda varje rekryteringsprocess och att målet är att finna den bäst lämpade kandidaten utifrån verksamhetens behov.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/regeringens-skrivelse/utnamningspolitiken_gx0343/html/

Sveriges riksdag. Lag (1994:260) om offentlig anställning, 4 §. Här finns bestämmelsen om sakliga grunder, förtjänst och skicklighet samt att skickligheten ska sättas främst.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1994260-om-offentlig-anstallning_sfs-1994-260/

Sveriges riksdag. Konstitutionsutskottets granskningsbetänkande 2008/09:KU20. Material om bland annat regeringens utnämningspolitik och den tidigare tillsättningen av Mikael Odenberg som generaldirektör för Svenska kraftnät.

https://data.riksdagen.se/dokument/GW01KU20

Svenska kraftnät. Så styrs vi. Beskriver Svenska kraftnäts styrning och generaldirektörens roll som myndighetschef.

https://www.svk.se/om-oss/sa-styrs-vi/