Spanien agerar som en rättsstat. Deras premiärminister som en ledare och statsman.

Spanien agerar som en rättsstat. Deras premiärminister som en ledare och statsman. Tidölaget Åkesson, Kristersson, Forssel och Mohamsson agerade som om de tillhörde ett högerextremt kommentarsfält utan koppling till verkligheten.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har återigen visat vad politiskt ledarskap faktiskt innebär.

När omkring 50.000 människor på mycket kort tid tog sig från Marocko till den spanska exklaven Ceuta ställdes Spanien inför en exceptionell situation. Det finns misstankar om att den plötsliga massrörelsen kan ha underlättats eller koordinerats och att människor kan ha använts som politiskt påtryckningsmedel. Exakt vad som hände är ännu inte klarlagt. Att migration används som ett hybridverktyg är däremot en taktik som Europa tidigare har sett från Ryssland och Belarus. I sociala medier har det cirkulerat en rad teorier om främmande staters inblandning. Hittills finns det inga belägg för att Israel eller USA skulle ha legat bakom händelserna.

Det var en dramatisk kris. Människor dog. Ceuta utsattes för en enorm påfrestning. Just därför krävdes ansvar, samarbete, korrekt information och politisk kyla.

Spanien levererade detta.

Spanien mobiliserade gränsbevakning, polis, militär och humanitära insatser. Spanien samarbetade med Marocko, återställde kontrollen och inom mycket kort tid hade mer än 48.000 människor återvänt.

Samtidigt valde flera europeiska regeringar att angripa Spanien innan de ens hade förstått vad som hände. Pedro Sánchez har därför skrivit till EU:s ledning och kritiserat reaktioner som präglats av fördomar, falska uppgifter, okunskap och politiska intressen. Han kräver europeisk samordning och påminner om att bevakningen av EU:s yttre gränser är ett gemensamt ansvar.

Han har helt rätt.

Ceuta omfattas av särskilda gränsregler. De människor som befann sig där kunde inte bara resa vidare till det spanska fastlandet och därefter obehindrat fortsätta genom Europa. Det fanns ingen fri korridor från Marocko till Malmö.

Ändå talade svenska regeringsföreträdare som om en ny flyktingström redan var på väg över Öresundsbron. Fattades bara att de skulle stå på bild på bron bredbent med en kpist i hand skjutande på råttor med människoansikten. Det är tyvärr bara att lägga ihop vad SDväljarna skriver på sociala medier för det ska landa där. Jimmie kallade situationen en invasion och hotade Spanien med uteslutning ur Schengen. Hans väljare kallade det en råttinvasion.

Ulf Kristersson krävde att Spanien skulle återfå kontrollen, trots att den spanska regeringen redan arbetade intensivt med just detta. Han lyckades dessutom reflexmässigt dra in Sverige 2015, som om varje händelse i världen måste pressas in i Tidöpartiernas valkampanj.

Johan Forssell förklarade att Sverige inte skulle ta emot några migranter från Ceuta, trots att det inte fanns någon sådan begäran och trots att möjligheten att resa vidare från Ceuta var kraftigt begränsad. Han skyllde dessutom krisen på den spanska socialistregeringens politik innan den fullständiga lägesbilden ens var känd. Är det sådana ministrar vi vill ha? Han har dessutom skyllt gängkriminaliteten på föräldrar. Men när hans egen son blev nazist och umgicks i grupper som roar sig med att slå ber invandrsre på stan var det inte så farligt. Forssell har alltså återkommande betonat föräldrars ansvar när barn dras in i kriminalitet. När det senare avslöjades att hans egen minderårige son hade haft kopplingar till våldsbejakande högerextrema miljöer blev skillnaden mellan hans hårda politiska retorik och hans betydligt mer nyanserade syn på den egna familjens situation tydlig.

Simona Mohamsson beskrev situationen som en kris för hela Europa, slöt upp bakom Giorgia Melonis kritik och försökte göra den spanska vänsterregeringens migrationspolitik till förklaring. Även hon använde en pågående humanitär katastrof som råmaterial för svensk inrikespolitik.

Åkesson, Kristersson, Forssell och Mohamsson gjorde alltså inte det man har rätt att förvänta sig av ledande svenska politiker. De inväntade inte säkra uppgifter. De kontrollerade inte vilka regler som gäller för Ceuta. De tog inte reda på om människorna kunde resa vidare. De undersökte inte vilka åtgärder Spanien redan hade vidtagit. Ännu har jag inte sett någon offentlig ursäkt till Spanien från någon av de fyra. fortsatte tvärtom att kritisera den spanska politiken efter att nästan samtliga migranter hade återvänt.

De reagerade först och tog reda på fakta senare. Det är häpnadsväckande ansvarslöst av människor i maktpositioner. Sveriges statsminister, migrationsminister och två partiledare agerade mindre som företrädare för en stat och mer som deltagare i ett uppskruvat kommentarsfält. Åkesson ropade invasion. Kristersson varnade för 2015. Forssell försäkrade att ingen skulle få komma till Sverige. Mohamsson skyllde på vänsterpolitik.

Under tiden gjorde Spanien själva arbetet.

Pedro Sánchez stod inte och poserade med förenklade slagord. Hans regering hanterade gränsen, organiserade återvändandet, gav humanitär hjälp och försvarade samtidigt Spanien mot felaktiga anklagelser från andra europeiska regeringar. Sánchez vägrade acceptera att hans land först skulle lämnas ensamt med ett enormt ansvar och sedan utsättas för politiska angrepp från regeringar långt från händelsernas centrum.

Det är statsmannaskap.

Spanien visade dessutom att ordning vid gränsen inte kräver att människor avhumaniseras. Det går att tala om kontroll, säkerhet och återvändande utan att använda ord som invasion och utan att göra desperata människor till rekvisita i en valkampanj.

Och så har vi Socialdemokraterna.

Det måste vars lätt för svenska socialdemokrater att känna stolthet över sin spanske partivän Pedro Sánchez. Betydligt svårare är det att förklara varför Socialdemokraterna under mandatperioden gång på gång har röstat med Tidöpartierna eller lagt ned sina röster när regeringens migrationspolitik har behandlats i riksdagen. Sossarna i Sverige agerar inte alls som sossarna i Spanien. Det gäller även miljö- och klimatpolitiken. Och särskilt invandringspolitik.

En omfattande genomgång av riksdagsbesluten visade redan hösten 2024 att Socialdemokraterna i mycket stor utsträckning hade slutit upp bakom Tidöpartiernas migrationspolitik. Sedan dess har partiet fortsatt att beskriva sin egen linje som stram och anpassad till EU:s miniminivå.

Socialdemokraterna kan naturligtvis peka på enskilda frågor där de har reserverat sig, föreslagit förändringar eller kritiserat regeringen. De har exempelvis motsatt sig att redan beviljade permanenta uppehållstillstånd ska kunna återkallas retroaktivt. Men det förändrar inte helhetsbilden.

Men.

Sossarns har accepterat själva färdriktningen.

Man kritiserar vissa av de mest extrema konsekvenserna, men har samtidigt hjälpt till att göra Tidöpartiernas grundsyn till svensk normalitet. Man fördömer Sverigedemokraternas retorik, men röstar alltför ofta för den politik som retoriken används för att legitimera.

Det duger inte.

Socialdemokraterna kan inte samtidigt hylla Pedro Sánchez och fortsätta anpassningen till Jimmie Åkesson. De kan inte berömma en spansk socialdemokrat som försvarar solidaritet, rättsstat och europeiskt ansvar, samtidigt som de själva hjälper Tidölaget att flytta svensk migrationspolitik allt längre åt höger.

Tänk om de svenska socialdemokraterna ens kunde komma i närheten av Pedro Sánchez. Tänk om de vågade försvara människovärdet även när opinionsvinden blåser åt andra hållet.

Tänk om de slutade tro att man besegrar Sverigedemokraterna genom att följa efter dem.

Pedro Sánchez visade att ett annat ledarskap är möjligt.

Spanien förtjänar respekt. Tidölaget förtjänar hård kritik. Och Socialdemokraterna i Sverige - ja, de lämnar mycket att önska.

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/stora-migrationsstrommar-till-ceuta-folj-svts-direktrapport-har

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/tusentals-korsar-spaniens-grans-begar-nodlage

https://www.tv4.se/artikel/tt-260802-spanienmigranter1-f4ead877/minst-72-migranter-doda-i-spanska-ceuta

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kristersson-regeringen-ar-beredd-att-vidta-atgarder

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/senaste-nytt-om-val-2026?inlagg=aa1f05ed9cbcc8d52e48700e741fdb9d

https://www.tv4.se/artikel/6AkSDR8zRL3Ex8w6DCo3Sv/forssell-m-eu-ledarnas-reaktion-spelar-ingen-i-haenderna

https://www.tv4.se/artikel/3wNNZa535TZRrmg7Sbjn9l/mohamsson-l-inga-migranter-fran-ceuta-ska-komma-till-sverige

https://www.tv4.se/artikel/31z2IHJsoUIWVTsTI8NG0e/c-kritiken-mot-akessons-utspel-oserioest

https://www.sverigesradio.se/artikel/migrationsminister-johan-forssells-son-hade-koppling-till-hogerextrema-klubbar

https://www.dn.se/sverige/polariserad-retorik-men-i-riksdagen-ar-s-och-tidopartierna-overens/

https://www.tv4.se/artikel/tt-260731-spanienmigrantreak1-4b342f15/italien-pausar-schengensamarbetet-med-spanien

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll-202526135-tisdagen-den-9-juni_hd09135/html/

Under SfU30 framgår att 106 socialdemokrater röstade tillsammans med Tidöpartierna för huvudförslaget om att ta bort möjligheten till permanenta uppehållstillstånd för flera grupper.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll-202526141-mandagen-den-15-juni_hd09141/html/

Här framgår bland annat att 105 socialdemokrater röstade för huvudförslaget om stärkt återvändandeverksamhet. I voteringen om vandelsprövningen avstod samtliga 105 närvarande socialdemokrater.

https://www.socialdemokraterna.se/var-politik/a-till-o/migration-och-flyktingpolitik

Vad S själva skriver