Senaste skörden: ett 50-tal hånskratt. Bara karlar. Vuxna karlar.

Senaste skörden: ett 50-tal hånskratt. Bara karlar. Vuxna karlar.

Inte ett motargument. Inte en källa. Inte ens en sammanhängande invändning. Bara ett litet gult ansikte som gråter av hånskratt.

Hånskrattet är inget argument. Det är ett offentligt kvitto på att argumenten tagit slut.

Den som faktiskt vet vad han talar om kan förklara vad som är fel, visa sina beräkningar och lägga fram belägg. Den som inte klarar det trycker på hånskrattgubben och hoppas att omgivningen ska förväxla förakt med intelligens.

Det gör vi inte.

Hånskrattet är den digitala motsvarigheten till att stå längst bak i klassrummet och flabba för att man inte förstod frågan. Ett försök att dölja det egna tillkortakommandet genom att förminska den som faktiskt för ett resonemang.

Jag har tyvärr fått stängt möjligheten för vem som helst att kommentera mina inlägg. Man måste följa mig för att kunna kommenter på Grön folkbildning. Det beror inte på att jag är rädd för mothugg. Sakliga invändningar, faktakontroller och välgrundade motargument är mer än välkomna.

Problemet är att hånskratten så ofta blir till invektiv i text.

Det är rätt många invektiv har jag fått kastade i ansiktet genom åren.

Av män.

Ett urval av vad jag kallats för. Miljömupp, miljönazist, extremist, talibankramare, miljötaliban, muslimsubba, vänsterliberal – vad f-n är ens det? – vänstervriden, vänsterbliven, kulturmarxist, globalfeminist, kommunistfeminist, salladskommunist, batikhäxa, sinnessjuk, bisarr, enfaldig, hjärntvättad, sektmedlem, klimatextremist, amöba, syltrygg, mosaikmög, lobotomerat får, propagandaspridare, pk-snippa, obildat våp, vänsterextremist, landsförrädare, hora, subba och fitta.

Därutöver förstås blåst idiot, hjärndöd idiot eller bara idiot. Fet och ful har jag också fått veta att jag är. Och en man upplyste mig om att jag besitter ”inneboende ondska”.

Det du. Det är minsann inte alla som har.

Det är därför mina kommentarsfält är begränsat. Jag har varken tid eller lust att dagligen agera obetald renhållningsarbetare efter vuxna män som aldrig lärde sig hur man tilltalar en medmänniska. Yttrandefrihet är gentemot staten och innebär att man får uttrycka sina åsikter. Den innebär inte en ovillkorlig rätt att använda någon annans sida som avstjälpningsplats.

Och nej, forskningen säger naturligtvis inte att varje person som trycker på en hånskrattsemoji är ointelligent, rasist eller auktoritär. Forskning beskriver samband på gruppnivå. Men sambanden är onekligen intressanta.

I en studie med sammanlagt 983 vuxna deltagare fann forskarna att svagare förmåga att förstå och hantera känslor hängde samman med starkare auktoritära och socialt hierarkiska högerattityder samt med mer uttalade etniska fördomar. Sambanden kvarstod även när forskarna tog hänsyn till bland annat kognitiv förmåga.

En annan studie analyserade två stora, representativa brittiska material med totalt 15.874 deltagare. Där var lägre kognitiv förmåga under barndomen förknippad med större rasistiska fördomar som vuxen. Sambandet förklarades delvis av auktoritär eller socialkonservativ ideologi och mindre kontakt med människor från andra grupper. Forskarna fann även ett samband mellan svagare abstrakt tänkande och fördomar mot homosexuella i ett amerikanskt material.

Forskningen om politisk psykologi pekar också ut högerauktoritarianism och social dominansorientering (viljan att underordna sig starka auktoriteter respektive acceptera eller eftersträva hierarkier mellan grupper) som två centrala förklaringsfaktorer bakom fördomar. Empati har samtidigt visat sig vara en stark motverkande faktor.

Även klimatförnekelsen följer ett tydligt politiskt mönster. Svensk forskning har funnit att anhängare av den radikala högern är mer benägna att förneka klimatförändringarna och har undersökt hur detta hänger samman med exkluderande attityder, högerideologi och misstro mot institutioner. Annan forskning visar att högerauktoritarianism och social dominansorientering hänger samman med lägre miljöengagemang och mindre vilja att förändra sitt beteende för klimatet.

Forskningen bevisar alltså inte vilka männen på mina skärmdumpar är eller varför var och en av dem hånskrattar. Men den gör det svårt att avfärda det återkommande mönstret som en slump: förakt för kunskap, aggressivitet mot den som säger emot, behov av tydliga hierarkier, svårigheter att ta andras perspektiv och en stark benägenhet att avvisa fakta som hotar den egna världsbilden.

Mönstret i kommentarsfälten är också nästan komiskt förutsägbart.

Först kommer hånskrattet.

När fakta och forskning läggs fram blir det ofta tyst en stund. Sedan byter de ämne. Från energi till Northvolt till invandring, kriminalitet, feminism, globalism eller klimat. När inte heller det räddar dem kommer personangreppen.

Då vet man att sakdiskussionen är avslutad.

De som skriver till mig privat är lyckligtvis till 99,9 procent vänliga. De tackar, tipsar om ämnen och berättar att de lärt sig något. Några som först varit högljudda motståndare har senare återkommit och berättat att jag exempelvis fått dem att köpa elbil. Inte för klimatets skull, utan för den egna plånbokens. Utmärkt. Man behöver inte dela alla mina värderingar för att kunna ta till sig fakta.

Sedan finns den lilla men högljudda grupp som har oerhört starka åsikter om energisystem, klimatvetenskap och vindkraft men mycket begränsade kunskaper. Fråga dem om dragmod, böjmod eller flux, så blir det snabbt uppenbart att tvärsäkerheten är betydligt större än sakkunskapen. Gott om magkänsla. Skralt med fakta. Ännu skralare med självinsikt.

Det är ofta just dessa människor jag använder (!) för att folkbilda. Inte därför att jag tror att mannen bakom hånskrattet kommer att ändra sig. Den som byggt hela sin identitet kring att aldrig erkänna ett misstag är sällan mottaglig för kunskap.

Jag skriver inte för honom.

Jag skriver för alla som ser honom hånskratta, ser honom misslyckas med att formulera ett motargument och därefter läser vad forskningen och fakta faktiskt visar.

De är betydligt fler.

Några källor. Finns fler. Många fler.

https://biblio.ugent.be/publication/8601336?utm

https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0956797611421206?utm

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29621307/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21039534/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12088134/

https://www.mdpi.com/2071-1050/12/23/10226?utm