Serverhallar kan ge en kommun en nystart, men också göra den till en energikoloni.

Serverhallar kan ge en kommun en nystart, men också göra den till en energikoloni. Det är lätt att förstå varför Skellefteå välkomnar planerna på ett stort AI-datacenter. Efter Northvolts konkurs minskade kommunens befolkning med 2.745 personer under 2025. Arbetslösheten har stigit kraftigt, bostäder står tomma och kommunen behöver nya invånare, arbetstillfällen och skatteintäkter. EdgeConneX planerar nu ett datacentercampus på en del av det tidigare Northvoltområdet. Den möjliga slutkapaciteten anges till upp till en gigawatt och den samlade investeringen kan, om hela anläggningen verkligen byggs ut, uppgå till omkring 100 miljarder kronor. Det låter enormt. Men en investering på 100 miljarder kronor är inte detsamma som 100 miljarder till Skellefteå. Kommunen måste därför fråga sig vad som faktiskt blir kvar lokalt när byggkranarna har försvunnit. Under byggtiden kan ett så stort projekt skapa många arbetstillfällen inom bygg, installation, el, markarbete, transporter, säkerhet och teknisk service. Lokala hotell, restauranger, butiker och underleverantörer kan få nya kunder. Befintliga bostäder kan åter fyllas och personer som annars hade lämnat Skellefteå kan få möjlighet att stanna.

Ett stort datacenter kan också dra till sig kompetens inom IT, cybersäkerhet, elteknik, kylteknik och avancerad drift. Om kommunen, universiteten och yrkesutbildningarna agerar klokt kan ett bredare tekniskt kluster byggas runt verksamheten.

Skellefteå har dessutom en särskild fördel genom det kommunägda Skellefteå Kraft. Intäkter från elnät, energitjänster, fiber och eventuellt fjärrvärme kan i förlängningen komma kommuninvånarna till del. Det är en betydligt starkare lokal koppling än i kommuner där både datacentret och energibolaget ägs utifrån.

Den viktigaste kommunala skatteintäkten uppstår dock först när människor får varaktiga arbeten, bosätter sig i kommunen och betalar kommunalskatt där. Ett datacenter som skapar hundratals fasta jobb och leder till följdetableringar kan bli mycket värdefullt. Ett datacenter som huvudsakligen fjärrstyrs, köper sina tjänster utifrån och bara sysselsätter ett begränsat antal personer ger en helt annan kalkyl. Bolagsskatten är statlig och går inte direkt till Skellefteå kommun. Om vinsterna dessutom förs vidare till internationella ägare blir den direkta lokala nyttan ännu mindre. Kommunens nytta kommer främst genom invånarnas kommunalskatt, markaffärer, avgifter, lokal upphandling och verksamheten i det kommunala energibolaget. Elförbrukningen blir gigantisk.

Den största frågan är elen. En anläggning som verkligen använder en gigawatt kontinuerligt skulle förbruka omkring 8,76 terawattimmar el per år. Om jag fattat rätt. Skellefteå Kraft producerade omkring 4 terawattimmar el under hela 2025. En fullt utbyggd serverhall på en gigawatt skulle alltså kunna använda mer än dubbelt så mycket el som bolagets samlade årsproduktion. Det betyder inte att datacentret kommer att använda en gigawatt från första dagen. En gigawatt är den möjliga slutkapaciteten och projektet ska sannolikt byggas i många etapper. Det är fortfarande oklart hur stor anläggningen verkligen blir, när de olika delarna ska byggas och hur många kunder som är kontrakterade. Men redan en bråkdel av slutkapaciteten motsvarar en mycket stor industriell elanvändning. Då måste kommunen, staten och nätbolagen fråga vilken användning av elen som ger störst långsiktig samhällsnytta.

Ny elproduktion och nätkapacitet skulle också kunna användas till batteriproduktion, fossilfri metallindustri, elektrifierade transporter, värmepumpar, livsmedelsproduktion eller annan tillverkning som i många fall kan ge fler varaktiga arbetstillfällen per förbrukad terawattimme.

Datacenter behövs. AI, molntjänster, sjukvård, forskning, myndigheter, universitet och näringsliv är beroende av digital infrastruktur. Men det betyder inte att varje serverhall automatiskt är den bästa användningen av Sveriges mest värdefulla el- och nätresurser. Det finns också en risk att stora mängder nätkapacitet reserveras för projekt som sedan försenas, krymper eller aldrig finansieras fullt ut. Andra företag kan under tiden nekas anslutning. Därför bör elanslutningen ske stegvis och vara kopplad till verkliga investeringar, bindande kundavtal och faktiska byggstarter. Kapacitet ska inte kunna bokas upp i åratal utifrån storslagna pressmeddelanden.

Dessutom får vämen servrarna skapar inte bara blåsa bort. Den ska användas. Nästan all el som används av servrarna blir förr eller senare värme. Om ett datacenter använder hundratals megawatt blir det därför också en enorm värmekälla. Det har framförts farhågor om att anläggningen skulle kunna höja temperaturen i Skellefteå. Att hela stadens medeltemperatur verkligen skulle påverkas går inte att slå fast utan avancerade beräkningar av bland annat anläggningens storlek, kylsystem, utsläppstemperaturer, vindförhållanden och värmespridning. Däremot måste den lokala påverkan på luft, mark, vegetation, bullernivåer och mikroklimat självklart utredas. Den rimliga frågan är inte bara hur värmen ska kylas bort, utan varför den över huvud taget ska släppas ut oanvänd. Spillvärmen skulle kunna användas i fjärrvärmenätet, växthus, fiskodlingar, livsmedelsproduktion, torkningsanläggningar och industriprocesser. Med stora värmepumpar kan även lågtempererad spillvärme höjas till mer användbara temperaturer. Värmen skulle också kunna kombineras med säsongslager så att en större del kan användas under vintern.

Men detta måste planeras från början.

Lågtempererad spillvärme kan vara svår och dyr att transportera långa sträckor. Om datacentret byggs först och användningen av spillvärmen diskuteras senare är risken stor att den fortsätter att blåsas rakt ut i omgivningen. Lite som kärnkraft pumpar ut enorma mängder energi rakt ut I havet. Att vi inte har stora växthusanläggningar vid kärnkraftverk förstår inte jag.

En serverhall av den storlek som planeras i Skellefteå ska inte få tillstånd utan en bindande och tekniskt genomarbetad plan för hur en betydande del av spillvärmen ska tas till vara anser jag.

Sen vatten. Vattenfrågan måste upp på bordet. Vattenbehovet varierar dramatiskt mellan olika kyltekniker. Anläggningar med evaporativ kylning kan använda mycket stora mängder vatten, särskilt under varma perioder. Slutna vätskekretsar och torra kylsystem kan minska den direkta vattenförbrukningen kraftigt, men kan i stället kräva mer el eller större tekniska installationer. Det räcker därför inte att företaget säger att anläggningen ska vara ”hållbar”. Kommunen behöver veta exakt vilket kylsystem som ska användas, hur stort det normala och maximala vattenuttaget blir, varifrån vattnet ska tas, vilken vattenkvalitet som krävs och vad som händer under torra och varma perioder.

Dricksvatten bör inte användas i stor skala när renat avloppsvatten, processvatten, regnvatten eller slutna system är möjliga. Den maximala vattenförbrukningen bör regleras och den faktiska användningen redovisas offentligt varje år. Beräkningen måste även omfatta den indirekta vattenförbrukningen vid elproduktion och tillverkning av de servrar, kylsystem och halvledare som anläggningen använder.

Finland används ofta som förebild i diskussionen om datacenter. Finland är intressant helt klart. Där har ekonomiska fördelar för vissa datacenter kopplats till mätbara krav på energieffektivitet och återanvändning av energi. Den finländska strategin uppmuntrar också fossilfri el, långsiktiga elavtal, effektivare kylning, årlig rapportering och återvinning av spillvärme. Det finns däremot inte något enkelt och generellt finskt krav på att varje datacenter måste bygga lika mycket egen elproduktion som det förbrukar. Den viktiga lärdomen från Finland är i stället att skattelättnader och andra ekonomiska fördelar kan och bör villkoras med mätbara krav på energieffektivitet, spillvärme och miljöprestanda.

Sverige borde införa tydliga nationella regler så att kommunerna inte tvingas konkurrera genom att ställa lägst krav. Rädslan för att företaget annars väljer grannkommunen får inte leda till att el, vatten och nätkapacitet lämnas över utan en tydlig motprestation. Innan projektet startas anser jag att kommunen ska kräva en etappindelad och offentligt granskbar plan för finansiering, elbehov, vattenförbrukning, spillvärme, fasta arbetstillfällen och lokal samhällsnytta. Företaget bör medverka till ny elproduktion och betala de nätförstärkningar som etableringen utlöser. Den elproduktion som tillkommer bör vara fossilfri och så långt som möjligt lokaliserad så att den faktiskt stärker det svenska elsystemet. Och ger kickback till kommun och region.

Det räcker inte att skriva ett avtal om befintlig vatten- eller vindkraft och därefter bokföra datacentret som förnybart, om resultatet blir att andra elanvändare trängs undan och får använda fossil marginalproduktion. Datacentret bör konstrueras för att kunna leverera användbar spillvärme från första dagen.

Vattenförbrukningen bör begränsas genom slutna system och återanvändning. Batterier, reservkraft och flexibel datordrift bör användas för att minska belastningen när elsystemet är ansträngt. Viss databehandling kan flyttas i tid. All AI-träning behöver inte ske under årets eller dygnets mest belastade timmar. Ett stort datacenter bör därför kunna minska sin elanvändning tillfälligt när elnätet är hårt pressat. Kommunen bör också kräva långsiktiga samarbeten kring utbildning, praktik, forskning och lokal kompetensförsörjning.

Antalet utlovade jobb måste delas upp i tillfälliga byggjobb, fasta arbeten i själva anläggningen och indirekta arbetstillfällen hos andra företag. Ordet ”tusentals” duger inte som beslutsunderlag. Framför allt får Skellefteå inte ännu en gång ta stora ekonomiska risker utifrån storslagna framtidslöften. Ingen kommunal borgen. Inga hemliga subventioner. Inga överdimensionerade kommunala investeringar som skattebetalarna får bära om projektet försenas eller inte blir av. En kommun som behöver fler invånare ska inte bara räkna investeringsmiljarder, installerade megawatt eller optimistiska formuleringar i företagens pressmeddelanden.

Det ska räknas permanenta arbetstillfällen, nya kommuninvånare, kommunala skatteintäkter, lokala inköp, återvunnen värme och lokal samhällsnytta per förbrukad terawattimme. Det är ansvarsfull grön samhällsplanering. Och nej, det är inte hyckleri att använda AI och samtidigt kräva att AI-industrin hushållar med el, vatten och naturresurser. Lika lite som det är hyckleri att köra bil och kräva trafiksäkerhet, använda el och kräva miljökrav på kraftproduktionen eller köpa varor och kräva anständiga arbetsvillkor i tillverkningen. Vi ska inte avstå från framtidens teknik. Vi ska se till att den utvecklas inom planetens gränser och kommer hela samhället till del.

Ja till datacenter som blir en integrerad del av det lokala energi-, värme- och näringslivssystemet.

Nej till serverhallar som tömmer kommunen på el och vatten medan jobben, vinsterna och besluten hamnar någon annanstans.

.

Källor

Breakit. (2026, 27 februari). "Ska bygga datacenter för 100 miljarder vid Northvolt – men pengarna finns inte ännu" (https://www.breakit.se/artikel/45604/ska-bygga-datacenter-for-100-miljarder-vid-northvolt-men-pengarna-finns-inte-annu).

EdgeConneX. (2026, 27 februari). "EdgeConneX planerar ett datacentercampus i Sverige för tillväxt inom AI och molntjänster" (https://www.edgeconnex.com/sv/news/press-releases/edgeconnex-looks-to-enter-swedish-market-as-part-of-european-data-center-expansion-strategy/).

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. (2023). "Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 om energieffektivitet"https://eur-lex.europa.eu/eli/dir/2023/1791/oj?locale=sv

Sustainable data centers (2025).

https://www.ramboll.com/insights/decarbonise-for-net-zero/how-to-develop-sustainable-data-centres?utm_term=sustainable%20data%20centers&utm_campaign=ramboll%20|%202025%20|%20lctg%20|%20resilient_societies%20|%20datacenters_global|%20stability&utm_source=google&utm_medium=paidsearch&hsa_acc=8029729484&hsa_cam=23330410549&hsa_grp=200899373274&hsa_ad=814090335291&hsa_src=g&hsa_tgt=kwd-1813306519905&hsa_kw=sustainable%20data%20centers&hsa_mt=p&hsa_net=adwords&hsa_ver=3&gad_source=1&gad_campaignid=23330410549&gclid=EAIaIQobChMI7b788KzXlQMVdGeRBR1Bsg_3EAAYAiAAEgIPG_D_BwE

International Energy Agency. (2025). "Energy and AI: Executive summary" (https://www.iea.org/reports/energy-and-ai/executive-summary).

Motiva. (2022). "Energy efficiency of data centers in Finland

https://www.motiva.fi/wp-content/uploads/sites/2/2025/07/Energy_Efficiency_of_Data_Centers_in_Finland_-_November_2022.pdf

Riksrevisionen. (2022). "Statliga insatser för att stimulera investeringar i datacenter,

https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2022/statliga-insatser-for-att-stimulera-investeringar-i-datacenter.html

Statistiska centralbyrån. (2026, 8 maj). "Befolkningsras och ökad arbetslöshet i Skellefteå"

https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2026/befolkningsras-och-okad-arbetsloshet-i-skelleftea/

Skellefteå kommun. (2026, 24 februari). "Skellefteå kommun kommenterar SCB:s befolkningsstatistik"

https://skelleftea.se/invanare/arkiv/nyhetsarkiv/kommun-och-politik/2026-02-24-skelleftea-kommun-kommenterar-scbs-befolkningsstatistik-for-2025

Skellefteå kommun. (2026). "Utred konsekvenser av AI-center i Northvolts lokaler"

https://skelleftea.se/invanare/startsida/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/demokrati-och-dialog/skellefteaforslag/inkomna-forslag/inkomna-forslag/utred-konsekvenser-av-ai-center-i-northvolts-lokaler

Skellefteå kommum. (2026). "Årsredovisning 2025"

https://skelleftea.se/download/18.3f8ecae219d9b18519a670b/1776933464640/%C3%85rsredovisning%20Skellefte%C3%A5%20kommunkoncern%202025.pdf

Skellefteå Kraft. (2026). "Årsredovisning 2025"

https://www.skekraft.se/wp-content/uploads/2026/04/Skelleftea_Kraft_Arsredovisning_2025.pdf

Utred konsekvenser av AI center i Northvolts lokaler - Skellefteå kommun https://share.google/jK76a0UsbryWkr853

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/edgeconnex-ska-bygga-datacenter-i-skelleftea-mycket-ar-oklart

Nykomling bygger enormt datacenter för 100 miljarder vid batterifabriken https://share.google/RYmuCAm5lqTg9fnPm

AI-serverhallar kan höja temperaturen i Skellefteå https://share.google/6RHO2sQUJfO1Qp6IW

EdgeConneX planerar ett datacentercampus i Sverige för tillväxt inom AI och molntjänster https://share.google/89DLNLIbsHLvcggoT

Ska bygga datacenter för 100 miljarder vid Northvolt – men pengarna finns inte ännu - Breakit https://share.google/szWheUI6RVU4v4X08

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/edgeconnex-ska-bygga-datacenter-i-skelleftea-mycket-ar-oklart