SD:s framtidsvision är noll bistånd, lägg ner Sida, kapa klimatomställningen och håll bensinen billig.

SD:s framtidsvision är noll bistånd, lägg ner Sida, kapa klimatomställningen och håll bensinen billig. Och bygg kärnkraft. Och ut med så många invandrare som möjligt. Särskilt de med jobb.

Det är inte politik. Det är idiotisk kortsiktighet.

Bistånd är inte bara välgörenhet. Bistånd är säkerhetspolitik, klimatpolitik, demokratipolitik, migrationspolitik, jämställdhetspolitik och geopolitik. Det handlar om att minska fattigdom, stärka samhällen, förebygga konflikter, bygga motståndskraft mot klimatförändringar, stötta demokratiska krafter och se till att kriser inte växer sig så stora att de till slut landar på Europas och Sveriges bord.

Men SD:s analys verkar vara ungefär: om människor svälter, stater kollapsar, barn inte får gå i skolan, kvinnor förlorar sina rättigheter, klimatkriser driver människor på flykt och auktoritära stater fyller tomrummet, då är det i alla fall billigt vid pumpen i Sölvesborg. Det är en häpnadsväckande smal syn på världen. Såna vill jag ha långt ifrån makten. Och just nu är det de som styr landet.

Självklart ska bistånd granskas. Självklart ska Sida följas upp. Självklart ska korruption bekämpas, ineffektiva projekt stoppas och resultaten redovisas bättre. Men normalbegåvade människor brukar då landa i slutsatsen: förbättra styrningen, skärp kontrollen, prioritera rätt och följ upp hårdare.

SD landar i: lägg ner allt. Ta bort allt bistånd.

Samtidigt ska stödet till klimatomställning bort. Det vill säga investeringar som hjälper företag, kommuner och industrier att minska utsläppen, ställa om transporter, energieffektivisera och bygga framtidens konkurrenskraft. Bort med det också. Bygg kärnkraft istället. För SD vill i praktiken hålla fast Sverige i fossilberoende länge. Jag undrar varifrån deras pengar kommer? Fossilbolag?

Billig bensin i dag. Dyrare framtid i morgon.

För det är ju det de aldrig säger högt. Sänkta drivmedelsskatter gör inte utsläppen billigare. De flyttar bara kostnaden. Från bilisten i dag till skattebetalaren i morgon. Från Sverigedemokraternas budgettabell till kommunernas skyfall, jordbrukets torka, räddningstjänstens extremväder och hushållens försäkringspremier.

Och nej, landsbygden räddas inte av att människor hålls fast i dyra fossila system. Landsbygden behöver fungerande kollektivtrafik där det går, laddinfrastruktur, energieffektivisering, stark lokal service, billig fossilfri el, rimliga villkor för företag och hushåll, och en omställning som gör människor mindre sårbara. SDs politik gör Sverige väldigt sårbart.

Samtidigt vill SD alltså finansiera annat genom att skära i bistånd och klimatomställning. Det låter handlingskraftigt tills man tänker i mer än två sekunder. För vad är försvar värt om man samtidigt monterar ner det förebyggande arbete som minskar instabilitet, konflikter, klimatdriven migration och auktoritära regimers inflytande? Man kan inte säga sig vilja skydda Sverige och samtidigt blunda för att världen hänger ihop. Sverige blir inte starkare av att bli snålare, dummare och mer kortsiktigt. Sverige blir starkare av att investera i stabilitet, demokrati, klimatomställning, utbildning, fattigdomsbekämpning och framtida marknader. Sverige blir starkare när vi minskar beroendet av fossila bränslen. Sverige blir starkare när vi ligger före, inte när vi backar tillbaka in i 1900-talet med handen hårt knuten runt ett bensinmunstycke.

SD:s linje kan sammanfattas enkelt:

Noll bistånd. Noll klimatansvar. Billigare bensin. Dyrare framtid.

Det är inte ansvar. Det är vandalism.

Ska vi ta ett aktuellt exempel. Det SD kallar “bistånd” är i praktiken ofta något helt annat: det är skydd för oss svenskar.

Bistånd är brandväggar mot kollapsade samhällen. Mot krig. Mot flykt. Mot klimatkatastrofer. Mot pandemier.

Ta Ebola som exempel.

Ett ebolautbrott stoppas inte med att SE stryper bistånd. Det stoppas med fungerande sjukvård, lokal närvaro, laboratorier, skyddsutrustning, smittspårning, isolering, information, förtroende och människor på plats som kan agera innan några hundra fall har blivit tusentals.

Det är exakt den typen av kapacitet som bistånd, humanitärt stöd och internationellt utvecklingssamarbete är med och bygger upp.

Skär man ner detta till noll får man inte “ordning och reda”. Man får svagare hälsosystem, långsammare larmkedjor, sämre smittspårning, mer misstro, fler okontrollerade utbrott och större risk att sjukdomar passerar gränser. Också gränsen till Sverige.

För virus bryr sig som bekant inte om SD budgetmotion.

Ebola är inte den smitta som lättast sprids i Sverige. Vi har stark sjukvård, skyddsrutiner och smittskydd. Men det är inte poängen. Poängen är att utbrott som stoppas tidigt nära källan är långt billigare, mänskligare och säkrare än utbrott som får växa tills världen tvingas panikreagera.

Det här är samma tankefel av SD hela tiden.

De vill kapa biståndet.

De vill lägga ner Sida.

De vill ta bort stöd till klimatomställning.

De vill hålla kvar Sverige i fossilberoende.

De vill behandla världen som om Sverige låg på en egen planet med egen atmosfär, egna hav, egna virus och egna konsekvenser.

Men världen fungerar inte så.

Klimatkriser där borta blir matkriser, konflikter och migration här.

Sönderslagna samhällen där borta blir säkerhetspolitiska problem här.

Försvagade hälsosystem där borta blir större smittrisker här.

Instabilitet där borta blir dyr nota här.

Att skära ner biståndet till noll är därför inte “Sverige först”.

Det är Sverige sämre förberett.

Det är som att säga upp hemförsäkringen och strunta i nya batterier till brandvarnaren för att få råd med billigare bensin.

Det är brist på hjärnkapacitet.

Länk till artikeln i DN i kommentar. Artikeln är öppen.