Det är helt självklart för mig att Sverige ska införa ett ordentligt system med fee and dividend.

Det är helt självklart för mig att Sverige ska införa ett ordentligt system med fee and dividend. Vi behöver ett klimatpolitiskt styrmedel som faktiskt fungerar, som människor kan förstå och som håller över tid.m och som kommer föra oss in i det hållbara samhället? Det här är just ett sådant system. Det är smart, rättvist, marknadsbaserat och betydligt mer långsiktigt än den ryckiga politik vi sett de senaste åren.

Fee and dividend betyder i grunden två saker. Fee är själva avgiften. Det innebär att man sätter ett pris på utsläpp, framför allt på fossila bränslen som kol, olja och fossil gas. För de är inte gratis att släppa ut. Vi är alla i dagsläget med och betalar vad de kostar genom skatter på arbete och kapital. Dividend är återbäringen. Det innebär att pengarna som kommer in inte bara stannar i staten, utan betalas tillbaka direkt till oss medborgare. Först tas alltså en avgift ut på det som skadar klimatet, miljön och folkhälsan. Sedan återförs intäkterna till medborgarna.

Det är just kombinationen som gör systemet så starkt. Den som orsakar stora utsläpp får betala mer, medan den som lever med lägre utsläpp ofta går plus eller klarar sig bättre ekonomiskt.

Grundidén är alltså enkel. Den som orsakar utsläpp ska betala för dem. Men pengarna ska inte bara försvinna in i statskassan, utan återföras till människor. Det gör att vi får en tydlig ekonomisk signal bort från fossil energi, samtidigt som vanliga hushåll skyddas. De som lever med lägre utsläpp går ofta plus. De som orsakar stora utsläpp får betala mer. Precis så ska ett klokt styrmedel se ut. Det blir dessutom en rimlig ekonomisk omfördelning, eftersom höginkomsttagare i regel också har betydligt större klimatavtryck än låg- och medelinkomsttagare. När återbäringen delas ut lika blir resultatet att pengar i praktiken flyttas från dem som belastar klimatet mest till dem som belastar det mindre. Pengar flyttas från de som har i överflöd till de som har det knapert.

Jag menar också att systemet bör utformas mer finmaskigt än den vanliga debatten ofta gör gällande. Sverige borde införa en koldioxidavgift även för korta kolcykler, men en högre avgift för långa kolcykler. Fossilt kol, som kol, olja och fossil gas, tillför kol till atmosfären som legat bundet i miljontals år. Det är därför den långa kolcykeln måste mötas av det högsta priset. Utsläpp från korta kolcykler ska inte heller behandlas som gratis eller irrelevanta, eftersom också de påverkar klimatet här och nu, men de ska påföras en lägre avgift, särskilt där det finns trovärdiga kretslopp och verklig återinbindning av kol i mark och biomassa. Ett sådant system vore både mer vetenskapligt hederligt och mer träffsäkert. Dessutom borde varje prislapp också visa på kolskatten. Set så att folk får koll på sin kolbudget. För 1-2ton per år är inte mycket.

Det fina med fee and dividend är att det använder marknadens styrka i stället för att staten i detalj ska peka ut exakt vilken teknik varje människa eller varje företag ska välja. När fossila utsläpp blir dyrare uppstår en stark drivkraft att ställa om. Företag börjar räkna hem energieffektivisering, elektrifiering och nya affärsmodeller. Hushåll får tydligare incitament att välja bort fossilberoende lösningar när alternativ finns. Marknaden får arbeta, men inom ramar som säger sanningen om kostnaden för utsläpp.

Samtidigt blir systemet socialt rättvist därför att intäkterna betalas tillbaka. Det är just det som gör detta så mycket bättre än en vanlig skatt som bara höjer priset utan att ta hänsyn till människors ekonomiska verklighet.

Låg- och medelinkomsttagare har i regel mindre klimatavtryck än höginkomsttagare och gynnas därför ofta av återbäringen. Det innebär att vi kan förena kraftfull klimatpolitik med ekonomisk rättvisa i stället för att ställa dem mot varandra, vilket svensk politik alltför ofta gör. Sänkt reduktions

För mig är det också en fråga om robusthet och säkerhetspolitik. Ett system som successivt gör fossila bränslen dyrare minskar beroendet av importerad olja och gas. Det stärker Sveriges motståndskraft, gör ekonomin mindre sårbar och driver investeringar i förnybar energi, elektrifiering och effektivisering. Med hjälp av effektivisering kan vi spara in 20-25TWh om året. Helt galet att vi inte gör det. Frukten hänger så lågt. Vi behöver mindre fossil inlåsning, inte mer.

Dessutom borde FåD vara gångbart över blockgränserna. Fee and dividend är inte ett system för att blåsa upp staten. Det är ett system för att sätta ett pris på en skada vi vet sket och sedan föra tillbaka pengarna till medborgarna. Därför borde både de som värnar klimatet och de som normalt är skeptiska till skattehöjningar kunna se poängen. Men då krävs politiskt mod och långsiktighet. Sverige har inte råd med ännu en klimatreform som rivs upp så fort regeringsmakten byter sida.

Sedan måste man naturligtvis vara ärlig med att kompletterande åtgärder behövs. Glesbygdshushåll och andra som i dag är mer beroende av fossila bränslen måste skyddas i övergången. Det krävs satsningar på ex kollektivtrafik, laddinfrastruktur, energieffektivisering och elektrifiering. Annars riskerar även ett bra system att slå fel i början. Men det är inte ett argument mot reformen. Det är ett argument för att utforma den ordentligt.

Vi måste också hantera risken för utsläppsflykt. Om Sverige eller EU går före med stark koldioxidprissättning behöver det kombineras med gränsjusteringar eller andra mekanismer som gör att företag inte kan flytta utsläppen utomlands och sedan sälja tillbaka samma varor utan klimatkostnad. Klimatpolitiken måste vara både effektiv och konkurrenskraftig.

För mig är slutsatsen enkel. Sverige borde införa fee and dividend så snart som möjligt. Vi borde göra det med en tydlig och stigande avgift på utsläpp, med återbäring direkt till människor, och med en utformning där den långa fossila kolcykeln beskattas hårdare än korta kolcykler. Det vore ett ärligt, ekonomiskt rationellt och socialt hållbart sätt att föra klimatpolitiken framåt.

Det här är inte radikalt. Det är bara sunt förnuft. Den som orsakar störst klimatskada ska betala mest. Människor ska få pengarna tillbaka. Och Sverige ska leda, inte vänta.

Citizens’ Climate Lobby. (2026). The basics of carbon fee and dividend.

Environment and Climate Change Canada. (2026). Greenhouse gas and air pollutant emissions projections: 2025 report.

Government of Canada. (2025, March 22). Removing the consumer carbon price, effective April 1, 2025.

Government of Canada, Canada Revenue Agency. (2025). FCN16 Removal of the fuel charge.

Government of Canada, Canada Revenue Agency. (2025, July 30). What has changed – Canada Carbon Rebate.

International Monetary Fund. (n.d.). Climate mitigation.

Organisation for Economic Co-operation and Development. (2019). The use of revenues from carbon pricing.

Organisation for Economic Co-operation and Development. (2020). Carbon pricing design: Effectiveness, efficiency and feasibility.

Organisation for Economic Co-operation and Development. (2023). Who pays for higher carbon prices?

Organisation for Economic Co-operation and Development. (2023). Reaching net zero while safeguarding competitiveness and social fairness.

Swiss Federal Office for the Environment. (2025, September 22). CO₂ levy.

Swiss Federal Office for the Environment. (2025, September 24). Measures to reduce greenhouse gas emissions by sector.

World Bank. (2025). State and trends of carbon pricing 2025