Fy f-n vad det blåser i södra Sverige just nu. Krukor, trädgårdsmöbler och studsmattor far genom luften.

Fy f-n vad det blåser i södra Sverige just nu. Krukor, trädgårdsmöbler och studsmattor far genom luften. Havet pressas upp mot kusterna och orsakar översvämningar. Vägar blockeras, träd faller, elavbrott hotar, kollektivtrafik ställs in och evenemang tvingas ställas in. Ge er INTE ut på vägarna om ni inte verkligen måste. Ta INTE några skogspromenader.

Är det här det varmare klimatets fel?

Superkort svar.

Nej, men det varmare klimatet förvärrar skadorna.

Lite längre svaret.

En enskild storm kan man inte skylla på klimatförändringen. Men i en varmare värld blir konsekvenserna ofta värre. Mer värme i atmosfären betyder mer fukt, blötare marker, mindre tjäle och högre havsnivåer. Då räcker det med hård vind och mycket vatten för att skadorna ska bli större, översvämningarna värre och samhället mer sårbart.

Och så Christine svaret

I en varmare värld är det belagt att luften innehåller mer vattenånga, att extrem nederbörd blir intensivare, att mer nederbörd faller som regn i stället för snö (men att det oxå kan komma enorma mängde snö iom mer vattenånga i luften) att tjälen blir kortare eller uteblir oftare, och att stigande havsnivå gör stormfloder och kustöversvämningar värre. Det man inte kan verifiera som ett generellt påstående för Sverige är att “stormarna blir fler” eller att “det alltid blåser mer i en varmare värld”. För själva vindarna är kunskapsläget mer blandat än för nederbörd, hydrologi och havsnivå. De tre senare vet vi påverkas.

Det är avgörande att skilja mellan två saker. Den ena är själva stormvinden, där osäkerheten regionalt fortfarande är betydande. Den andra är stormens effekter i ett varmare och blötare klimatsystem, där evidensen är mycket, mycket stark: mer vatten i luften, intensivare skyfall, mindre snölagring, kortare tjäleperioder, högre vinterflöden och högre havsnivå. Det gör att ”samma” storm kommer att orsaka avsevärt större skador.

För det mest grundläggande i en varmare värld är att atmosfären kommer hålla mer vattenånga. IPCC anger att extrem dygnsnederbörd globalt väntas öka med ungefär 7 procent för varje grads uppvärmning. Det betyder inte att det regnar hela tiden, men det betyder att när förhållandena väl utlöser regn eller stormnederbörd finns mer vatten tillgängligt att falla ut. Därför blir intensiva regn, skyfall och nederbörden i samband med kraftiga lågtryck väldigt mycket mer kraftfulla i en varmare värld. Vi har inte infrastruktur byggd för det. Vi har inte fastigheter byggda för det. Vi har inte anpassat oss till det vetenskapen vet kommer. Vi vet inte när och var. Men vi vet att.

När klimatet blir varmare förskjuts nederbörden också från snö mot mer regn. I Sverige visar SMHI att klimatet redan blivit varmare, mer nederbördsrikt och med mindre snö, och att antalet dagar med snötäcke har minskat sedan 1950. Det är viktigt därför att snö fungerar som ett tillfälligt vattenlager. När en större del av vinterns nederbörd faller som regn i stället för att lagras som snö, kommer mer vatten direkt in i mark, diken, bäckar, åar och sjöar under vinterhalvåret. SMHI beskriver just detta som högre vinterflöden, mindre eller utebliven vårflod i delar av södra Sverige och en mer intensiv hydrologisk cykel. Men. När det snöar kommer det oxå komma mer snö eftersom det är mer vatten i atmosfären. Mao samhällen måste vara förberedda båda för mer regn och större mängder snö.

Sen får vi inte glömma bort tjälen. Den betyder mycket för skog och mark. När marken är frusen fungerar den som ett slags stabiliserande lås. När tjälen blir kortare eller uteblir oftare och marken samtidigt är blöt, förlorar träden en del av sitt stöd. SMHI skriver att brist på tjäle och blöt mark bidrar till stormens verkningar på skogen. Så vänare stormar kommer orsaka mer skador än innan. Rejäla stormar mycket, mycket mer än när tjälen finns dör.

Skogsstyrelsen skriver också att fuktiga och blöta partier är mer känsliga för stormskador, särskilt när marken inte är tjälad, eftersom hela roten då oftare rycks upp. Det är alltså fullt möjligt att få större stormskador i skogen utan att först kunna visa en tydlig ökning i själva vindhastigheten.

Jag vill vara noga med att påpeka att SMHI:s sammanställning av observerad klimatförändring i Sverige säger att observationerna inte visar några systematiska ändringar i vindklimatet för landet som helhet.

SMHI skriver dock att stormars banor, styrka och frekvens styrs av komplexa förhållanden, där en varmare havsyta och mer vattenånga kan gynna stormutveckling, medan minskade temperaturskillnader mellan luftmassor kan verka i motsatt riktning. Vi kan därför inte säga att Sverige helt enkelt har fått eller kommer att få “mer vind” överallt. Det som däremot går att verifiera är att mildare, blötare vintrar och förändrade tjälförhållanden gör landskapet mer sårbart när stormar kommer.

Vad händer då med själva vattnet när det regnar och stormar i en varmare värld? Enligt SMHI:s hydrologiska sammanställning gäller självklart fortfarande vattenbalansens enkla logik: nederbörd som faller över ett område avdunstar eller rinner vidare till sjöar och vattendrag. När mer nederbörd faller under vinterhalvåret, när snölagringen minskar och när kraftiga regn blir vanligare, blir följden högre vattenflöden, större översvämningsrisk och större belastning på både natur och infrastruktur. SMHI beskriver redan nu fler tillfällen med kraftiga regn och översvämningsrisk i delar av landet, och i städer talar myndigheten om kraftigare skyfall med följder som översvämmade gator, vägar och annan infrastruktur. Precis som vetenskapen sagt kommer att ske. Vi är redan där. Och Tidöligan låtsas som ingenting och drar ner på investeringar för klimatanpassning och upp för subventioner av fossilt.

Havsnivåhöjningen förstärker sedan naturligtvis stormarnas konsekvenser längs kusten. IPCC bedömer att den relativa havsnivån fortsätter att stiga under seklet i nästan alla regioner, med undantag för vissa områden med kraftig geologisk landhöjning. IPCC bedömer också att extrema havsnivåhändelser som tidigare inträffade ungefär en gång per sekel väntas ske minst årligen vid mer än hälften av alla mätplatser till år 2100. Dessutom blir kombinationen av stigande havsnivå, stormflod och kraftigt regn en tydlig riskmultiplikator för kustöversvämningar. WMO rapporterar att den globala medelhavsnivån nådde rekordhög nivå 2024 (inväntar 2025) och att stigningstakten 2015–2024 var mer än dubbelt så hög som under satellitmätningarnas första decennium.

I Sverige måste detta alltid tolkas tillsammans med landhöjningen, vilket SMHI också betonar, men den grundläggande mekanismen ändras inte: högre hav ger stormen en högre startnivå.

Det mest korrekta sättet att sammanfatta detta är därför inte att säga att “allt väder blir värre på alla sätt”. Det korrekta är att säga att en varmare värld laddar vattnets kretslopp och tar bort flera av de buffertar som tidigare dämpade skadorna. Mindre snö, kortare tjäleperioder, blötare vintermarker, intensivare skyfall, högre vinterflöden och stigande havsnivåer gör att skadorna från regn, stormar och översvämningar kan bli större även där förändringen i själva vindklimatet är osäker. Det är därför klimatförändringen inte bara är en fråga om temperatur, utan om hur vatten rör sig genom atmosfär, mark, skog, vattendrag och kustzoner.

Så mitt älskade Sverige måste förbereda sig för mer vattenånga, intensivare extrem nederbörd, mindre snö, kortare eller förändrade tjäleförhållanden, högre vinterflöden och värre kustöversvämningar med stigande hav. Jag vill gärna ha mer regional forskning om extratropiska stormbanor och vindklimat i Norden. Just där är osäkerheten större än för sambanden mellan uppvärmning, vattenånga, extrem nederbörd, hydrologi och havsnivå. Lokala förhållanden som landhöjning, topografi, markanvändning, vattenreglering och dagvattensystem kan också ändra hur stora konsekvenserna blir på en enskild plats. Men som det är nu måste vi förbereda hela Sverige för vi vet inte när och var. Vi vet bara att.

Intergovernmental Panel on Climate Change. (2021). Summary for policymakers. In Climate change 2021: The physical science basis. Contribution of Working Group I to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge University Press. doi:10.1017/9781009157896.001.

Intergovernmental Panel on Climate Change. (2021). Frequently asked questions: Chapter 11. In Climate change 2021: The physical science basis. IPCC.

Intergovernmental Panel on Climate Change. (2023). Summary for policymakers. In Climate change 2023: Synthesis report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. IPCC. doi:10.59327/IPCC/AR6-9789291691647.001.

Skogsstyrelsen. (2018). Åtgärder för att minska skador på skog (Rapport 2018/4). Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsen. (n.d.). Stormskador. Skogsstyrelsen.

SMHI. (2022, November 20). Observerad klimatförändring i Sverige 1860–2021. SMHI.

SMHI. (n.d.). Sjöar och vattendrag i varmare klimat. SMHI.

SMHI. (n.d.). Stigande havsnivåer. SMHI.

SMHI. (n.d.). Stormskador i framtiden. SMHI.

SMHI. (n.d.). Översvämning. Klimatanpassning.se/SMHI.

SMHI. (2025, December 9). Förändrad nederbörd. Klimatanpassning.se/SMHI.

SMHI. (2026, March 4). Ny rapport: Klimatförändringen påverkar Sveriges vatten. SMHI.

World Meteorological Organization. (2025). State of the global climate 2024 (WMO-No. 1368). WMO.