Sveriges befolkningstillväxt. Det ser ljust ut för storstäder. Värre, mycket värre för lands- och glesbygd.

Sveriges befolkningstillväxt. Det ser ljust ut för storstäder. Värre, mycket värre för lands- och glesbygd.

Här är länken för att in och botanisera i SVT.

https://www.svt.se/datajournalistik/befolkningens-utveckling-i-sverige/

Och här är länken till SCB.

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/befolkningspyramid-for-sverige/

Sverige behöver fler människor i arbetsför och barnafödande ålder. Det är egentligen hela den demografiska frågan i en mening. Ja, vi är drygt 10,6 miljoner invånare i Sverige. Men det avgörande är inte bara hur många vi är, utan vilka åldrar vi befinner oss i, var i landet vi bor och hur många som ska bära välfärden, arbetsmarknaden och nästa generation. Under 2025 ökade befolkningen med bara 17.800 personer, den lägsta folkökningen som uppmätts under 2000-talet. Samma år föddes 97.500 barn, det lägsta antalet sedan 2002, samtidigt som 92.200 personer avled och fruktsamheten sjönk till 1,42 barn per kvinna, den lägsta nivå som hittills uppmätts i Sverige! Det här är inte ett randfenomen. Det är en strukturell varningssignal i illrött.

SCB:s egen befolkningspyramid visar också varför frågan är så central. De längsta staplarna finns i dag i åldrarna 30–39 år, alltså mitt i de år då människor arbetar, betalar skatt, bildar familj, får barn och bär stora delar av både välfärd och civilsamhälle. SCB konstaterar uttryckligen att de stora årskullarna delvis förklaras av invandring. Samtidigt visar SCB:s senaste prognos att Sverige visserligen väntas växa till omkring 11,8 miljoner invånare 2070, men långsammare än tidigare, att 11 miljoner inte väntas nås förrän 2041, att det framöver kommer det komma år då fler dör än föds, och att andelen som är 70 år eller äldre stiger från 15 procent 2024 till över 20 procent 2070. Med andra ord: utan människor i arbetsför ålder blir själva folkbokföringssiffran bara en siffra. Det är försörjningsbasen som är det intressanta. De som betalar skatt och utför arbetet. De utför arbete i ett åldrande Sverige.

Och det här slår inte jämnt över landet. Under 2025 minskade folkmängden i 14 av 21 län och i 180 av 290 kommuner. Västerbottens län hade den största folkminskningen bland länen. Bland kommunerna minskade Skellefteå mest i absoluta tal, med 2.700 personer, och Norsjö mest relativt, med 4,0 procent. SCB:s statistik visar också hur små flera av de redan pressade kommunerna är: Dorotea hade 2.241 invånare vid utgången av 2025, Bjurholm 2.327 och Sorsele 2.362. Det här är inte bara siffror i en tabell. Det är underlag för förskolor som stängs, skolor som tappar elevunderlag, äldreomsorg som får svårare att bemanna och lokala arbetsmarknader som blir ännu tunnare.

SVT:s datajournalistik, byggd på SCB:s historiska data och prognoser, visar dessutom något ännu mer obehagligt: Sverige växer som land, men tillväxten är inte jämnt fördelad. I en majoritet av kommunerna minskar befolkningen, och den utvecklingen väntas fortsätta. Det betyder att den nationella totalsiffran kan lura oss. Ett land kan växa samtidigt som stora delar av landet töms på människor i just de åldrar som behövs mest. Det är därför demografi inte bara är en fråga om befolkning, utan om territoriell sammanhållning, regional utveckling och välfärdsstatens faktiska bärkraft.

Mot den bakgrunden blir det absurt att Tidöligans favoritförklaring att invandring i sig skulle vara roten till Sveriges alla samhällsproblem. Konjunkturinstitutets regeringsuppdrag, redovisat i juni 2025, säger inte det. Tvärtom. KI skriver uttryckligen att det inte är möjligt att dra en entydig slutsats om den samlade samhällsekonomiska effekten av invandringen till Sverige under de senaste decennierna. Myndigheten pekar också på flera anpassningsmekanismer som gör att de samlade effekterna kan bli begränsade: kapitalstock och produktionsteknik anpassas, inrikes födda specialiserar sig och utrikes födda förvärvar över tid förmågor som efterfrågas i mottagarlandet. Det är alltså en långt mer nyanserad och nationalekonomiskt seriös bild än den slagordspolitik vi matas med från Tidöhåll. Varför utgår de inte från faktan sol vi faktiskt har? Varför struntar de i vetenskapen? Troligen för de passar inte in i budskapet som går hem bland de landsmän som inte är insatta.

Det kanske mest politiskt obekväma i hela KI-materialet för Tidöligan är att nettobidraget från utrikes födda till de offentliga finanserna enligt den senaste beräkningen var svagt positivt år 2022, medan nettobidraget från inrikes födda samma år var svagt negativt. KI förklarar detta med demografin: en större andel barn och äldre i gruppen inrikes födda drar ned gruppens samlade nettobidrag. För åldersgruppen 20–64 år är bilden en annan; då har inrikes födda ett tydligt positivt och stabilt nettobidrag. Men just därför är demografin så central: det är sammansättningen, inte de nationalistiska ryggmärgsreflexerna, som avgör. När befolkningen åldras behöver Sverige fler människor i arbetsför ålder. Punkt. Det går inte att komma runt det eftersom de innebär att våra äldre och våra små kommer få sämre välfärd.

Sedan finns det förstås en viktig nyans som många politiker medvetet suddar ut. KI gör också en livscykelkalkyl där annuitetsvärdet för övriga utrikes födda ligger kring plus 50.000 kronor per år, medan det för flyktingar ligger kring minus 25.000 kronor per år. Men det är en annuitiserad livscykelberäkning, inte ett bevis för att “varje flykting kostar 25.000 kronor om året här och nu”. Samma material visar ju samtidigt att utrikes födda som grupp 2022 gav ett svagt positivt nettobidrag till de offentliga finanserna.

Att då plocka ut ett enda tal ur en modell, rycka loss det från metod och sammanhang och använda det som slagträ mot hela invandringen är inte seriös ekonomisk analys. Det är politisk cherry-picking. Sen anser jag att Sverige ska ta emot människor som flyr för sina liv. Men vi ska ha en väldig integration av dem så de snabbt kommer i arbete eller studier. Ekonomiska flyktingar? De får komma hit som arbetskraftsinvandrare.

Golvet för att få komma hit med bas i arbete ska sänkas och ligga på ingångslön för en undersköterska! För enligt den data över Sveriges befolkning vi har behövs verkligen de den kommande åren. Svenskan? Se till att ha digitala utbildningar i svenska öppna för hela världen. För ja, språket är en nyckel till integration.

KI:s rapport ger också en annan viktig bild: sysselsättningsgraden bland utrikes födda har länge varit lägre än bland inrikes födda, särskilt bland flyktingar, men etableringen har förbättrats på senare år och sysselsättningsgraden bland utrikes födda i åldern 20–64 har ökat tydligt sedan 2005. KI pekar dessutom på att invandring av personer i arbetsför ålder med hög kompetens väntas ha en positiv effekt på långsiktig BNP per capita. Det betyder inte att integration sker av sig själv. Tvärtom. Det betyder att nyckeln är: språk, utbildning och jobb. Inte demonisering. Inte symbolpolitik. Inte ännu ett pressmeddelande om återvandring som ersättning för verklig samhällsbyggnad.

Och nej, det finns inte heller stöd för den slappa berättelsen att invandring på nationell nivå skulle förklara brottsutvecklingen. Brås underlagsrapport till KI konstaterar att det skulle behövas metodologiskt starka svenska studier från olika tidsperioder för att kunna uttala sig om migrationens nettoeffekt på brottsligheten i Sverige. Brå sammanfattar också forskningen med att brottsutvecklingen på nationell nivå inte styrs av migration och att det inte finns något enkelt samband mellan migration och brottsutveckling i höginkomstländer. Den övergripande brottsutvecklingen påverkas av många andra faktorer, och migrationens effekter beskrivs som små i jämförelse med den samlade effekten av dessa. Det är väldigt besvärande läsning för alla som gjort invandring till universalförklaring på varje samhällsproblem från skjutningar till vårdköer. Så lösningen för dem har väl varit att inte läsa. Resultatet blir att de inte bryr sig om att vila beslut om Sveriges framtid på fakta och vetenskap.

Lägg därtill att Kommerskollegiums underlagsrapport till KI pekar på att forskningen generellt finner en positiv koppling mellan migration och handel, och att migration också bidrar till innovation, ökad produktivitet och högre export. Rapporten lyfter bland annat att en ökning av antalet migranter med en procent i litteraturöversikter är associerad med en genomsnittlig ökning av utrikeshandeln med omkring 0,1–0,2 procent. För högkvalificerade migranter, särskilt inom STEM, är kopplingen till innovation och produktivitet ännu tydligare. Den delen av berättelsen hör man märkligt nog sällan från dem som påstår sig värna tillväxt.

Sverige behöver en genomtänkt demografisk politik. Vi behöver behålla unga vuxna, locka hit människor i arbetsför ålder, underlätta för internationella studenter att stanna, göra det enklare för kvalificerad arbetskraft att komma hit och snabbare för nyanlända att komma in i språk, utbildning och arbete. Vi behöver också bli mycket bättre på att locka tillbaka svenskar som bor utomlands. Det är talande att den största invandrargruppen 2025 faktiskt var återinvandrade personer födda i Sverige, 12.645 personer. Där finns en uppenbar potential. Den som återvänder i 30-, 40- eller 50-årsåldern tar med sig erfarenhet, nätverk, ofta kompetens och ibland kapital. Den som återvänder vid pension bidrar också, genom konsumtion, föreningsliv, anhörigstöd och lokal närvaro. Men: de ersätter inte bristen på undersköterskor, lärare, ingenjörer, elektriker och föräldrar till nästa generation. Dessutom är de dyra när det är dags för stöd från samhället. Sverige måste därför främst bli bättre på att vinna tillbaka människor innan arbetslivet är över.

Det verkligt allvarliga med svensk demografi är alltså inte att vi “blir för många”. Det är att vi på många håll blir för få där det behövs mest, att vi får för få barn, att arbetskraftsbasen tunnas ut i stora delar av landet och att den offentliga debatten samtidigt förgiftas av en berättelse som gör just de människor Sverige behöver till syndabockar. KI:s nationalekonomer levererade inte den enkla högerpopulistiska saga som beställarna verkar ha hoppats på. Brå gjorde det inte heller. Kommerskollegium gjorde det inte heller. När fakta får tala blir bilden betydligt mer nyanserad, och ofta raka motsatsen till den som Tidöpartierna, med SD i spetsen, försöker sälja in. Så vad ska SD göra nu då? Avskaffa demografin? Förbjuda nationalekonomin? Det de borde göra är att börja förhålla sig till verkligheten. Jimmie är ju statsministerkandidat!

Jag anser att en väldigt central kugge som måste börjas med i förrgår är en total översyn av skattesystemet. Finns det någon som idag har koll på hela Sveriges skatte- och bidragssystem?!

Jag vill se ett mer enhetligt och transparent skattesystem över hela riket, där människors tillgång till välfärd inte i så hög grad blir beroende av om skattekraften råkar vara stark eller svag i den enskilda kommunen. Utjämningssystemet som går kors och tvärs över Sverige är inte min favorit. Jag anser att alla i Sverige ska ha samma skatt på det de tjänar. Idag skiljer det mer än den tidigare vänskatten mellan kommuner. Så ska det inte vara.

Skatten på arbete bör ned, men på ett smart sätt: jag tänker ett högt grundavdrag (ta bort jobbskatteavdragen) och en glidande progressiv skala i stället för ett system som byggts på lager av lager av avdrag samt ett hopp på 20% vid en viss inkomst.

Jag vill se en bred och enkel momsstruktur, kombinerad med tydliga punktskatter som styr bort från det som skadar folkhälsa, klimat och miljö. Ja, det inkluderar punktskatter på socker och kol. Jag vill också se skattelättnader eller undantag för sådant vi faktiskt behöver mer av i ett hållbart samhälle, som kultur, friskvård och förnybart. Och framför allt bör kapital beskattas hårdare än i dag, särskilt sådant kapital som härrör från mark, fastigheter och andra värden som i hög grad skapas gemensamt men privatiseras av några få.

För i slutänden är demografi inte bara statistik. Det är politik. Det handlar om vem som ska jobba i äldreomsorgen, vem som ska driva företagen, vem som ska betala skatten, vem som ska föda barnen, vem som ska hålla landsbygden levande och vem som ska bära Sverige när vi blir äldre. Ett land som menar allvar med välfärd, tillväxt och regional sammanhållning har inte råd att skrämma bort människor i arbetsför ålder. Ett sådant land måste tvärtom göra allt för att de ska vilja komma hit, stanna här, återvända hit och bygga sina liv här.

Källor

Brottsförebyggande rådet. (2025). Migration och brott: En kunskapssammanställning.

Kommerskollegium. (2025). Migrationens effekter på utrikeshandeln.

Konjunkturinstitutet. (2025, 4 juni). Redovisning av regeringsuppdrag om migrationens nettoeffekter.

Konjunkturinstitutet. (2025). Invandrades nettobidrag till de offentliga finanserna 1983–2022 (Specialstudie 117).

Konjunkturinstitutet. (2025). Samhällsekonomiska effekter av migrationen till Sverige (Specialstudie 116).

Nyqvist, O. (2026, 29 mars). Befolkningens utveckling från 1968 till 2070. SVT Nyheter Datajournalistik.

Statistiska centralbyrån. (2025, 21 augusti). Barnafödandet fortsätter att minska.

Statistiska centralbyrån. (2025, 11 april). Sveriges framtida befolkning 2025–2070.

Statistiska centralbyrån. (2026, 24 februari). Befolkningen växer trots fortsatt lågt barnafödande 2025.

Statistiska centralbyrån. (2026, 24 februari). Fortsatt lågt barnafödande.

Statistiska centralbyrån. (2026, 24 februari). Sveriges befolkning.

Statistiska centralbyrån. (2026, 25 februari). Befolkningspyramid för Sverige.