Annika Linde är enligt Wikipedia En svensk läkare och virolog.

Annika Linde är enligt Wikipedia En svensk läkare och virolog. Hon var 2005–2013 statsepidemiolog vid det svenska Smittskyddsinstitutet. Det framgår oxå av hennes privata facebooksida där följande text återfinns.

Läs vad hon skriver. Ja, det är långt. Kunskap kommer sällan i one liners. Men hennes text kan förkortas ned till ”Flatten the curve”. Vi har inte sängplatser till alla om förloppet går för fort. O det kommer det att göra om vi inte lyder det som experterna säger.

Annikas text.

”Vi måste fördröja infektionsspridningen för att klara sjukvården. Om 60% sjuknar och 1% blir svårt sjuka är det 60 000 människor som kan behöva sjukhusvård. Vi kan inte ta hand om dem på en gång. För många svårt sjuka på en gång är vad som drabbat t.ex. Kina och Italien. Om det inte vore för den enorma vårdbelastning 60 000 svårt sjuka, infekterade patienter skulle utgöra borde det bästa att släppa infektionen lös. Då kan vi nog räkna med att vi får ca 3 veckors toppspridning då skolstängning sker automatiskt, eftersom nästan alla barn insjuknar inom den perioden. Med en veckas förskjutning kommer de vuxna och skolbarnens småsyskom att ha sin sjukdomstopp, och 3:e veckan kommer de äldre och sköra med mindre sociala kontakter att börja sjukna –och med ett virus som ingen haft blir det ett skräckscenario för vården och för de svårt sjuka som inte kan få vård.

Om ca 60% av befolkningen smittats med ett virus med den smittsamhet som Corona och influensa har får man en flockimmunitet, som gör att spridningen upphör. De som inte smittats skyddas mot smitta av den stora, immuna flocken. Jag tror att Wuhan i stort sett hann uppnå flockimmunitet genom att majoriteten av den unga befolkningen hade mild sjukdom innan man stängde ner. Viruset hade ju härjat åtminstone sen december. Om vi skulle kunna uppnå flockimmunitet här, med så lite spridning av infektionen till känsliga riskgrupper som möjligt, så skulle vi i hög grad kunna minska såväl ekonomiska som medicinska konsekvenser av Coronan. Lite långsam spridning bland skolbarn och deras föräldrar för att successivt bygga upp en flockimmunitet vore alltså inte så dumt!

Våra influensapandemier har ofta inte slagit så hårt mot de äldre i första vändan eftersom de ofta haft liknande virus tidigare och de därmed varit skyddade - och därför att de äldre har färre sociala kontakter, speciellt när nästan alla unga ligger sjuka. Vid svininfluensan hade vi bara ca 60 rapporterade fall +60år första året - 1/3 av dem dog, och dödligheten var mycket mindre i övriga åldersgrupper.

”Influensa is the old man’s friend” skrev man i början av 1900-talet. Människor som ändå var mot slutet av sin levnad fick en knuff över kanten, och somnade in i den kolsyrenarkos som kommer (efter ett tags lidande) när man inte andas tillräckligt. Så resonerar vi inte idag. En äldre eller multisjuk som har glädje av sitt liv vill vi kunna rädda. För att göra det behövs kvalificerad sjukhusvård, och då blir det vårdkaos om vi släpper viruset helt fritt.

Men, eftersom vi inte har vaccin skulle jag ändå önska att vi kunde hålla igång en måttlig spridning bland de yngre med flockimmunitet som mål. Det stora problemet är hur man då skyddar riskgrupperna och vårdpersonal. (Smittdosen, hur mycket virus man får i sig, är också en faktor som avgör hur svårt sjuk man blir. Därför är vårdpersonalen en riskgrupp, och brist på skyddskläder är ännu ett skäl att hålla spridningen nere). Vår strategi är att vi äldre som klarar sig själva kan försöka skydda oss genom att ändra vårt sociala beteende. De som behöver vård försöker vi skydda genom besöksförbud och stränga krav på hälsa hos den personal som tar hand om dem - där hjälper ju de nya karantänsreglerna sjuka att stanna hemma.

Vad jag beskrivit är i själva verket vår Folkhälsomyndighets strategi. Jag ser den som den bästa möjliga i ett ganska omöjligt läge!

Avslutningsvis har vi vädereffekten, som ännu är oklar för Corona. Svininfluensan och Spanska sjukan kom till Sverige under sommarmånaderna. De spred sig över hela landet, men först i Oktober tog epidemierna fart på allvar. I kyla minskar den absoluta luftfuktigheten, och influensavirus skrynklar ihop sig och kan stanna länge svävande i luften. Det övergår från att ha varit en förhållandevis ineffektiv kontaktsmitta (droppar på 1 m avstånd; hand till näsa-öga) till att bli luftsmitta som kan verka på flera meters avstånd. Om Corona är likadant kan vi bli ”saved by circumstances”: Vår- och sommarklimatet kommer då att tillåta en lagom långsam spridning med ett hanterbart antal svåra fall. När hösten börjar kommer en ganska stor del av befolkningen att vara immun och spridningen fortfarande uthärdlig.

Ingenting är enkelt och allt är ovisst - och ovisshet är det värsta människor och marknad vet! Låt oss ändå vara positiva och hoppfulla – de allra flesta av oss kommer att klar detta utan fysiska men!"

Annika Linde, fd stats- epidemiolog