Gott nytt år vänner. Av mej får ni mitt livs längsta text på Facebook i nyårspresent.

Gott nytt år vänner. Av mej får ni mitt livs längsta text på Facebook i nyårspresent. Så många gånger har jag fått bemöta att det är strunt samma vad Sverige gör - vi är så små att det inte spelar någon roll. De har så förgjordat fel. Så nu blir det ett sånt där långt inlägg igen som jag kan hänvisa till. För detta är för komplext för att kunna skriva i tre meningar el via en bild.

Ämnet är komplext. Har innan skrivit om klimatet, invandring, kärnkraft bl.a. Länkarna till de inläggen ligger som en kommentar. Men nu Sverige mot Kina. Alltid Kina btw. Aldrig USA. Vad ger oss rätten att släppa ut mer än ngn annan bara för vi råkar vara födda i det lilla o rika landet Sverige? 10% av jordens befolkning släpper ut 50% av utsläppen. Tror du svenskarna tillhör de 10%? Gissa. Vi måste dessutom oxå räkna in våra koldioxidutsläpp 10000 år bakåt - så länge ”överlever” nämligen 20% av koldioxiden.

Vore som om vi skulle påverkats av de fossila utsläpp människor i Eufrat o Tigris hade. Våra utsläpp kommer påverka de som lever på 12000-talet. Om vi inget gör. Vi kan göra det med hjälp av smartare användning av hav, jord o växtlighet (men det räcker inte) Enligt skogsindustrierna växer den svenska skogen med 120000000 m3 varje år. Dessa 120 milj m3 binder ca 140milj ton CO2. När avverkning räknats bort binder skogen 40 miljoner ton netto.

Bara det Sveriges totala utsläpp per år är 60 milj ton när utrikes transporter är inräknade. Ska vi ta hänsyn till all import o export landar vi på 90 milj ton. Vi ska binda 50 miljoner ton - vi får ut o plantera en jäkla massa träd, mer än dubbelt upp mot de vi har idag, för att gå +/-0! Dessutom tar det ett tag innan träd börjar binda. Fotosyntesen räcker inte för att göra Sverige klimatneutralt.

Så antingen får vi ut o fånga koldioxid (svindyrt) el så får vi minska våra utsläpp. Jag röstar på båda. Så förändrat beteende gott folk. (ta B:na in i den fossilfria cirkulära världen), Lägg om Biffen, Bilen, Bostaden, Butiken o Börsen. I en kommentar hittar du om detta. samt med tekniska lösningar. Vi har redan teknik till o minska koldioxidhalten. Jag förstår inte hur världens politiker tänker o sedan prioriterar.

Det inkluderar EU o Sverige. Varför ålägger de inte privata ftg o offentliga organisationer att fånga in koldioxidutsläppen vid källan direkt? Tycker dessutom att det är helt självklart att skattepengar ska finansiera omställningen. Politiker ska tydligt styra in oss i det fossilfria. Var föräldern som vänligt men bestämt säger nej till de medborgare som vill leva kvar i fossilvärlden. Hjälp dem vilja gå med in i det fossilfria.

Varför använder vi inte CCS vid förbränning av biomassa? Atmosfären skiter i koldioxidens ursprung. Sak samma om växthusgaserna kommer av bensin, eldning el av kossor. Alla molekyler värmer jorden. Fördelen med CCS vid bioanläggningar är att vi då oxå får energi o därmed blir de här anläggningarna inte bara en kostnad. Naturvårdsverket konstaterar att det ger negativa utsläpp. Varför har vi inte dessa anläggningar redan på plats?

För mej obegripligt. Vetenskapen är kristallklar. Men när vi byggt CCS på alla biobränsledrivna värmekraftverk lär det ändå inte räcka. Då blir teknik att fånga in koldioxid o ner med den i backen igen intressant. Teknik finns. Obegripligt för mej att vi inte har såna anläggningar. Bill Gates projekt. Kostar nu 600dollar per ton. De tror att tekniken till slut landar på 94-232 dollar per ton. Förstår inte att inte stater tycker det är värt 600 dollar tonet o se till att komma igång i stor skala.

NU. 40000 ställen som fångar in 1 miljon ton var är det som behövs för att fånga in de 40 miljarder ton jordens människor tillför atmosfären varje år. Mao det går. Tänk bara på hur många värmeverk det finns på denna jord. Det går att göra minuskolverk oxå. Hänger på den politiska viljan. I Sverige släpper vi ut 90 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Våra skogar binder 40. Sverige skulle behöva 60 anläggningar som fångar in 1 miljon kilo var för att bli koldioxidneutrala.

Ska vi oxå få ned det vi har fört upp till atmosfären historiskt får vi bygga några till. Kan inte varje län få i uppdrag att bygga två var? I Norge är första riktigt stora anläggningen på g. Vi kan bli världsbäst på denna teknik. O allt annat som en fossilfri värld för med sej. Vi har ett gyllene läge att bli världsledande i den nya fossilfria världen.

Skapa konkurrensfördelar. Välstånd. Ungefär på samma sätt sol vi gjorde efter andra världskriget. Då hjälpte vi med o bygga upp Europa. Denna gång är mkn världen. För det stämmer inte att det inte påverkar vad lilla Sverige gör. Kolla in begreppet Policy diffusion som innebär att länder härmar varann. Vår klimatlag har gått på export. Så oxå CO2-skatten. Däremot har vi importerat flygskatten.

I Sverige släpper vi ut 90 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen. De måste ned till 10. Helst 0. Helst minus mtp så mkt vi redan släppt ut. Dessutom Adekvat mått på utsläpp är per capita. Inte på landsnivå. Var o en av oss släpper ut 9ton (förut 10ton, men naturvårdsverket har ändrat metoden.) Vår koldioxidbudget är 2 ton, helst 1 ton per person. Ett ton koldioxid motsvarar cirkus 435 liter bensin. El 38kg nötkött. Sen är din årliga koldioxidbudget slut.

Personligen tycker jag att allt vi köper ska vara koldioxidmärkt. Hur ska vi annars kunna ha koll på vår budget? Vore som att alla prislappar togs bort. För det är på individnivå vi måste mäta. Jag citerar Hans Rosling ("Ställ om" på SVT 2009). Det är så klockrent. "Vi kan inte komma och säga att Indien och Kina släpper ut för mycket bara för att ni är en miljard människor.

Det är ju löjligt. Det är ungefär som att säga att kineserna är feta för att de väger mer än amerikanarna gör tillsammans. Man måste ju mäta per person." Lite siffror. Per capita. En svensk - 9 ton koldioxid En kines - 6,4 En indier - 1,7 En amerikan - 21,2 Två av dessa länder reser sej ut fattigdom. Klart det drar väldig energi. Vi väljer istället att ta en bekvämlighetsrullande statussymbol 600 meter till affären.

50% av svenskarnas bilresor är under 5km. Varje år dör 2800 svenskar av avgaser. 7600 dör en för tidig död av luftföroreningar. Många drar på sej sjukdomar såsom depression o bipolär sjukdom. Samt astma. Dessutom påverkar det fossila foster. Ja, Kina bygger nya kolkraftverk. O kärnkraftverk, vindkraftverk o solkraftverk. Kina är det land på denna jord som investerar mest i förnybart. De är världsledande mkt mer än Sverige. Deras nya kolverk är under en begränsad tid för att ersätta riktigt gamla fruktansvärda kolverk med nyare, renare kraftverk i en övergångsprocess som ger den energin Kina behöver för att resa sig ur fattigdom.

Är inte det mycket mer berättigade utsläpp än att cruisa runt i en bensinslukare till statussymbol? Såg en jätteintressant dokumentär om Kina. De håller på att ta sej ut ur fattigdom. De har en väldigt ambitiös energiplan. Över på sol o vind. Kolverken är bara en temporär lösning. Det går åt mkt energi att göra den tillväxten som Kina gör just nu. Måhända är det så att fattiga länder ska få ha en koldioxidbudget på 5 ton medans vi i Sverige 0,2.

Deras levnadsstandard borde höjas o vi får helt enkelt i moralisk solidaritet med fattiga människor hitta koldioxidfria alternativ. Alla jämförelser måste givetvis göras per capita, annars kommer små länder alltid att se marginella ut i jämförelserna. Varför skulle var och en av oss få skita ner mer bara för att vi sitter i en mindre ankdamm liksom? Här är WWF:s lista över länderna med störst ekologiskt fotavtryck (mängden hektar per person som behövs för att vi ska upprätthålla våra levnadsmönster): 1.

Qatar: 11,64 hektar 2. Kuwait: 9,68 hektar 3. Förenade Arabemiraten: 8,4 hektar 4. Danmark: 8,22 hektar 5. USA: 7,17 hektar 6. Belgien: 7,09 hektar 7. Australien: 6,65 hektar 8. Canada: 6,4 hektar 9. Nederländerna: 6,31 hektar 10. Irland: 6,19 hektar 11. Finland: 6,18 hektar 12. Singapore: 6,08 hektar 13. Sverige: 5,69 hektar 14. Oman: 5,67 hektar 15. Mongoliet: 5,51 hektar 16. Makedonien: 5,35 hektar 17. Österrike: 5,26 hektar 18. Tjeckien: 5,24 hektar 19. Slovenien: 5,19 hektar 20. Uruguay: 5,05 hektar Kina? Var är Kina? Nä, just det. Att Sverige är så litet är bara en dålig ursäkt för att hålla på som vanligt. Dels städar man var o en upp efter sej, sen är fakta att vad Sverige gör påverkar.

Tur det. För den senaste statistiken visar att Sveriges befolkning håller på o ställer om. Köttätandet minskar. Flyget minskar. Vi blir det lilla landet i nord som visar vägen. Betydelsen kan bli enorm. Inte bara för koldioxidutsläppen utan oxå för Sveriges ekonomi. Finns mkt pengar att tjäna när hela världen ställer om. Smart att vara proaktiv o inte reaktiv. Sverige är redan ett föregångsland. Sveriges symboliska påverkan är långt större än vår storlek.

Kallas för policy diffusion o innebär att andra länder kopierar/härmar andra länders politik o lagar. Som innan skrevs var Sverige bland de första länderna i världen med CO2 skatt. Nu har många länder det. Vår klimatlag är ytterligare exempel på något lilla Sverige gjorde som fått spridning. Flygskatten har fö Sverige importerat från andra länder. Trots det är Sveriges utsläpp bland de högsta i världen per capita.

I EU ligger vi 4 på den inte alltför smickrande värstingligan. Störst fotavtryck per capita i EU har Luxemburg, Estland, Danmark, Sverige, Lettland o Finland – följt av Belgien, Malta, Tjeckien o Litauen. Sen 1990 har vi minskat de inhemska utsläppen med ca 26%. Tack vare CO2-skatt o stöd till förnybar energi. Särskilt vindkraft. Men svenskars utsläpp som sker i utlandet har inte minskat. Rätt mkt kläder, elektronikprylar, bilar etc vi importerar.

Flyger över hela världen. De utsläppen får andra länder bära. Men vi kan alla påverka. Alla av oss i varje enskilt val vi gör. Ett val är vad vi köper för bil. Ett annat vad vi använder för bränsle. Ett tredje att däcken är pumpade. Ett fjärde att lära sej köra miljövänligt. Ett femte att sänka hastigheten något. Ett sjätte att cykla el gå kortare sträckor.

Många av valen är väldigt lätta att fatta. Kräver enbart medvetenhet o kostar inte en krona. Andra kräver investeringar. Så hur ska vi göra för att ställa om? I min värld handlar det om skatter (mörkgrön skatteväxling inte minst), subventioner, återbäringar, fördelningspolitik, andra politiska styrmedel, teknikutveckling, marknadens krafter, stadsutveckling, landsbygdsutveckling, entreprenörskap, (digitala)kommunikationer, trafikplanering samt medvetna företag, kommuner, regioner o konsumenter. Vi måste skapa ett hållbart samhälle inte bara för miljöns skull utan oxå för sociala o ekonomiska aspekter.

Tänk people, planet, profit. Tänk att country, companies and customers alla måste med. Men Sverige är ju så litet, vi kan inget göra ändå. Tänk om alla tänkte så. Detta får inte bli historien om Alla, Någon, Vem o Ingen. Ett arbete skulle utföras och Alla trodde att Någon skulle göra det. Vem-som-helst hade kunnat göra det, men Ingen gjorde det. Någon blev arg därför att det var Allas uppgift.

Alla trodde att Vem-som-helst kunde göra det, men Ingen insåg att Alla skulle strunta i det. Det hela slutade med att Alla skyllde på Någon, när Ingen gjorde vad Vem-som-helst kunde ha gjort! Om du inte förstått än så har jag esset i rockärmen kvar. Raffen Hanssons oslagbara sätt att visa att om inte lilla Sverige agerar, vilka ska då? Typ alla skulle kunna säga, nej inte vi, vi är så små att det inte spelar någon roll vad vi gör.

Enjoy. ———————- Ett argument vi ofta fått bemöta att det inte spelar någon roll vad vi gör här hemma Sverige för miljö, natur, hälsa, klimat eller framtida generationer. Detta då vi är för få invånare i vårt land för att kunna påverka det som sker. Frågan är väl bara, hur många invånare behöver egentligen ett landområde för att det de där gör skall ses som meningsfullt av nämnda grupper, 10 miljoner som Sverige är verkar vara alldeles för litet land o troligen gäller detsamma även 20 miljoner.

Men låt oss ändå utgå från att den där magiska gränsen går ‪vid 20‬ miljoner invånare inom ett specifikt landområde. Då spelar de roll. I USA är det då bara tre av de 50 staterna - de behöver bry sig (Florida, Kalifornien och Texas), de som bor i de andra kan alltså använda argument att där bor för få och att de därför att inte göra ett dyft för miljö, natur, hälsa, klimat eller framtida generationer.

Skulle man följa den något udda argumentation globalt så skulle det dessutom innebära att det inte spelar någon som helst roll vad någon i följande länder, områden, regioner, stater, kommuner, städer eller län gör… för de som bor där är för få för att det de gör skall spela någon roll i det stor hela. Så här är en lista med länder med mindre än 20 miljoner invånare.

Dessa behöver inte bry sej. Rumänien, Malawi, Syrien, Mali, Kazakstan, Chile, Nederländerna, Zambia, Guatemala, Ecuador, Zimbabwe, Kambodja, Senegal, Tchad, Somalia, Sydsudan, Rwanda, Guinea, Tunisien, Benin, Belgien, Kuba, Bolivia, Haiti, Grekland, Tjeckien, Burundi, Förenade Arabemiraten , Portugal, Dominikanska republiken, Sverige, Jordanien, Azerbajdzjan, Ungern, Vitryssland, Honduras, Tadzjikistan, Israel, Österrike, Schweiz, Papua Nya Guinea, Togo, Sierra Leone, Hongkong (Kina), Bulgarien, Serbien, Laos, Paraguay, El Salvador, Libyen, Nicaragua, Libanon, Kirgizistan, Danmark, Turkmenistan, Singapore, Finland, Slovakien, Norge, Kongo-Brazzaville, Eritrea, Costa Rica, Nya Zeeland, Palestina, Irland, Liberia, Centralafrikanska republiken, Oman, Mauretanien, Kroatien, Panama, Kuwait, Georgien, Moldavien, Bosnien och Hercegovina, Uruguay, Puerto Rico, Mongoliet, Armenien, Albanien, Litauen, Jamaica, Qatar, Namibia, Botswana, Lesotho, Gambia, Nordmakedonien, Slovenien, Gabon, Lettland, Kosovo, Guinea-Bissau, Bahrain, Trinidad och Tobago, Swaziland, Estland, Östtimor, Ekvatorialguinea, Mauritius, Djibouti, Fiji, Cypern, Komorerna, Bhutan, Guyana, Macao, Montenegro, Salomonöarna, Luxemburg, Surinam, Västsahara, Kap Verde, Malta, Maldiverna, Brunei, Bahamas, Belize, Island, Barbados, Franska Polynesien, Vanuatu, Nya Kaledonien, São Tomé och Príncipe, Samoa, Saint Lucia, Guam, Curaçao, Aruba, Saint Vincent och Grenadinerna, Kiribati, Grenada, Amerikanska Jungfruöarna, Mikronesiens federerade stater, Jersey, Antigua och Barbuda, Tonga, Seychellerna, Isle of Man, Andorra, Dominica, Bermuda, Caymanöarna, Guernsey, Amerikanska Samoa, Grönland, Nordmarianerna, Saint Kitts och Nevis, Marshallöarna, Färöarna, Sint Maarten, Turks- och Caicosöarna, Monaco, Liechtenstein, Saint-Martin, Gibraltar, San Marino, Brittiska Jungfruöarna, Palau, Cooköarna, Anguilla, Wallis- och Futunaöarna, Nauru, Tuvalu, Saint-Barthélemy, Saint-Pierre och Miquelon, Sankta Helena, Ascension och Tristan da Cunha, Montserrat, Falklandsöarna, Niue, Tokelau, Vatikanstaten, Pitcairnöarna.

�Till de länderna kan vi ju då dessutom lägga följande regioner i Kina och Indien eftersom de är under 20 miljoner. Hefei, Anqing, Bengbu, Bozhou, Chizhou, Chuzhou, Fuyang, Huaibei, Huainan, Huangshan, Lu'an, Ma'anshan, Suzhou, Tongling, Wuhu, Xuancheng, Fuzhou, Xiamen, Longyan, Nanping, Ningde, Putian, Quanzhou, Sanming, Zhangzhou, Jiuquan, Jiayuguan, Zhangye, Jinchang, Wuwei, Baiyin, Lanzhou, Gannan, Dingxi, Linxia, Longnan, Tianshui, Pingliang, Qingyang, Qingyuan, Shaoguan, Heyuan, Meizhou, Chaozhou, Zhaoqing, Yunfu, Foshan, Guangzhou, Dongguan, Huizhou, Shanwei, Jieyang, Shantou, Zhanjiang, Maoming, Yangjiang, Jiangmen, Zhongshan, Zhuhai, Shenzhen, Baise, Hechi, Liuzhou, Guilin, Hezhou, Chongzuo, Nanning, Laibin, Guigang, Wuzhou, Fangchenggang, Qinzhou, Beihai, Yulin, Bijie, Zunyi, Tongren, Liupanshui, Anshun, Guiyang, Qianxinan, Qiannan, Qiandongnan, Danzhou, Haikou, Sanya, Sansha, Shijiazhuang, Baoding, Cangzhou, Chengde, Handan, Hengshui, Langfang, Qinhuangdao, Tangshan, Xingtai, Zhangjiakou, Harbin, Daqing, Hegang, Heihe, Jiamusi, Jixi, Mudanjiang, Qiqihar, Qitaihe, Shuangyashan, Suihua, Yichun, Daxing'anling, Zhengzhou, Jiyuan, Anyang, Hebi, Jiaozuo, Kaifeng, Luohe, Luoyang, Nanyang, Pingdingshan, Puyang, Sanmenxia, Shangqiu, Xinxiang, Xinyang, Xuchang, Zhoukou, Zhumadian, Wuhan, Xiantao, Qianjiang, Tianmen, Shennongjia, Ezhou, Huanggang, Huangshi, Jingmen, Jingzhou, Shiyan, Suizhou, Xiangyang, Xianning, Xiaogan, Yichang, Enshi, Changsha, Changde, Chenzhou, Hengyang, Huaihua, Loudi, Shaoyang, Xiangtan, Yiyang, Yongzhou, Yueyang, Zhangjiajie, Zhuzhou, Xiangxi, Alxa, Bayannur, Wuhai, Ordos, Baotou, Hohhot, Ulanqab, Xilingol, Chifeng, Tongliao, Hinggan, Hulunbuir, Nanjing, Changzhou, Huai'an, Lianyungang, Nantong, Suqian, Suzhou, Taizhou, Wuxi, Xuzhou, Yancheng, Yangzhou, Zhenjiang, Nanchang, Fuzhou, Ganzhou, Ji'an, Jingdezhen, Jiujiang, Pingxiang, Shangrao, Xinyu, Yichun, Yingtan, Changchun, Baicheng, Baishan, Jilin, Liaoyuan, Siping, Songyuan, Tonghua, Yanbian, Shenyang, Dalian, Anshan, Benxi, Chaoyang, Dandong, Fushun, Fuxin, Huludao, Jinzhou, Liaoyang, Panjin, Tieling, Yingkou, Yinchuan, Shizuishan, Wuzhong, Zhongwei, Guyuan, Haixi, Haibei, Xining, Haidong, Hainan, Huangnan, Yushu, Golog, Xi'an, Ankang, Baoji, Hanzhong, Shangluo, Tongchuan, Weinan, Xianyang, Yan'an, Yulin, Jinan, Qingdao, Binzhou, Dezhou, Dongying, Heze, Jining, Laiwu, Liaocheng, Linyi, Rizhao, Tai'an, Weifang, Weihai, Yantai, Zaozhuang, Zibo, Taiyuan, Changzhi, Datong, Jincheng, Jinzhong, Linfen, Lüliang, Shuozhou, Xinzhou, Yangquan, Yuncheng, Garzê, Ngawa, Mianyang, Guangyuan, Nanchong, Bazhong, Dazhou, Ya'an, Chengdu, Deyang, Suining, Guang'an, Meishan, Ziyang, Leshan, Neijiang, Zigong, Yibin, Luzhou, Liangshan, Panzhihua, Ngari, Nagqu, Qamdo, Xigazê, Lhasa, Lhoka, Nyingchi, Altay, Shihezi, Beitun, Tiemenguan, Tumxuk, Aral, Wujiaqu, Shuanghe, Kokdala, Bortala, Tarbaĝatay, Karamay, Changji, Ürümqi, Turpan, Kumul, Ili, Kizilsu, Kaxgar, Aksu, Hotan, Bayingolin, Kunming, Qujing, Yuxi, Baoshan, Zhaotong, Lijiang, Pu'er, Lincang, Dehong, Nujiang, Dêqên, Dali, Chuxiong, Honghe, Wenshan, Xishuangbanna, Hangzhou, Ningbo, Huzhou, Jiaxing, Jinhua, Lishui, Quzhou, Shaoxing, Taizhou, Wenzhou, Zhoushan, Lohit, Anjaw, Tirap, Changlang, Lower Dibang Valley, Dibang Valley, East Siang, Upper Siang, Longding, Namsai, Siang, West Kameng, East Kameng, Papum Pare, Lower Subansiri, Kurung Kumey, Kra Daadi, Upper Subansiri, West Siang, Lower Siang and Itanagar Capital Complex, , Dhemaji, Dibrugarh, Golaghat, Jorhat, Lakhimpur, Majuli, Sivasagar, and Tinsukia, Baksa, Barpeta, Bongaigaon, Chirang, Dhubri, Goalpara, Nalbari, Kamrup Metropolitan, Kamrup Rural, Kokrajhar, and South Salmara-Mankachar, Biswanath, Darrang, Sonitpur, and Udalguri, Hasao, Hojai, East Karbi Anglong, West Karbi Anglong, Morigaon, and Nagaon, Cachar, Hailakandi, and Karimganj, Patna, Nalanda, Bhojpur, Rohtas, Buxar and Kaimur, West Champaran, East Champaran, Muzaffarpur, Sitamarhi, Sheohar and Vaishali, Saran, Siwan and Gopalganj, Darbhanga, Madhubani and Samastipur, Saharsa, Madhepura and Supaul, Purnia, Katihar, Araria and Kishanganj, Bhagalpur and Banka, Munger, Jamui, Khagaria, Lakhisarai, Begusarai and Sheikhpura, Gaya, Nawada, Aurangabad, Jehanabad and Arwal, Koriya, Balrampur-Ramanujganj, Surajpur, Jashpur and Surguja, Bilaspur, Mungeli, Korba, Janjgir-Champa and Raigarh, Kabirdham (Kawardha), Bemetara, Durg, Balod and Rajnandgaon, Mahasamund, Baloda Bazar, Gariaband, Raipur and Dhamtari, Kanker (Uttar Bastar), Narayanpur, Kondagaon, Bastar, Dantewada (Dakshin Bastar), Bijapur and Sukma, Fatehabad, Jind, Hisar and Sirsa, Gurugram, Mahendragarh and Rewari, Ambala, Kurukshetra, Panchkula and Yamuna Nagar, Faridabad, Palwal and Nuh, Jhajjar, Charkhi Dadri, Rohtak, Sonipat and Bhiwani, Karnal, Panipat and Kaithal, Chamba, Kangra and Una, Bilaspur, Hamirpur, Kullu, Lahaul and Spiti and Mandi, Kinnaur, Shimla, Sirmaur and Solan, Doda, Kathua, Kishtwar, Poonch, Rajouri, Ramban,...