Ett land till. UK. År 2025 blev ett nytt rekordår för förnybar elproduktion i Storbritannien.

Ett land till. UK. År 2025 blev ett nytt rekordår för förnybar elproduktion i Storbritannien. Landets samlade produktion från vindkraft, solkraft och biomassa nådde de högsta nivåerna någonsin. Förnybart fortsätter därmed sin långsiktiga uppåtgående trend och har nu etablerat sig som en bärande del av det brittiska elsystemet.

Samtidigt ökade dock även elproduktionen från naturgas, enligt analyser från Carbon Brief. Det kan vid första anblick verka motsägelsefullt, men har flera tydliga förklaringar. För det första avslutades den brittiska kolkraftsproduktionen helt i slutet av 2024, vilket skapade ett bortfall av planerbar fossil el som till stor del ersattes av gas. För det andra nådde kärnkraften sin lägsta produktionsnivå på över 50 år, till följd av åldrande reaktorer och nedläggningar som inte har ersatts i tid.

Därtill förändrades handelsbalansen i elsystemet. El-exporten ökade samtidigt som importen minskade, vilket innebar att mer el behövde produceras inom landet för att möta både inhemsk efterfrågan och export.

Efter flera år av sjunkande elanvändning ökade dessutom den brittiska elförbrukningen med cirka 1 procent under 2025. Uppgången drivs av elektrifieringen av samhället: fler elbilar, fler värmepumpar och en snabb expansion av elintensiva verksamheter som datacenter, vilka i allt större omfattning kopplas upp mot elnätet.

Utvecklingen i Storbritannien illustrerar en central insikt i energiomställningen: rekord i förnybar produktion innebär inte automatiskt att fossila bränslen fasas ut i samma takt. När kolkraft försvinner snabbt och kärnkraften minskar uppstår ett gap i systemet som i praktiken ofta fylls av gas, eftersom gasen är flexibel, planerbar och redan integrerad i elsystemet.

Detta är inte ett misslyckande för förnybart, utan ett resultat av obalanserad omställning. Storbritannien har varit mycket framgångsrikt i att bygga ut vind- och solkraft, men betydligt mindre framgångsrikt i att säkra långsiktig planerbar fossilfri produktion och flexibilitet i form av lagring, efterfrågeflexibilitet och nätkapacitet. När dessutom elbehovet åter börjar öka till följd av elektrifiering blir dessa systembrister tydligare.

Samtidigt visar utvecklingen något viktigt och positivt: ökad elanvändning är inte ett problem i sig, utan ett tecken på att transporter, uppvärmning och industri ställer om bort från fossila bränslen. Utmaningen ligger inte i efterfrågan, utan i hur snabbt elsystemet kan byggas ut och balanseras på ett hållbart sätt. För vi vet att det går.

Den brittiska erfarenheten är därför högst relevant även för Sverige och EU. Den visar att energiomställningen inte bara handlar om att bygga mer förnybart, utan om att planera hela systemet: produktion, flexibilitet, lagring, nät och efterfrågan – SAMTIDIGT. Annars riskerar gasen att bli den tillfälliga lösningen i glappet mellan fossil avveckling och fullt utbyggda fossilfria elsystem.

PS: UK har satsat på att bygga ny kärnkraft. Den är kraftigt försenad och hjälper inte alls. Tänk vad mycket mer förnybar elproduktion och alla tekniker som behövs kring det som hade investerats i om inte politiker hade vurmat för kärnkraft. Ett resonemang som känns igen från mitt älskade Sverige. Tidöligans vurm för kärnkraft har lagt en blöt tung filt över vinden. Tragiskt. Sorgligt. Korkat.