Richard Herreys senaste partibyte följer ett välbekant mönster i svensk politik.

Richard Herreys senaste partibyte följer ett välbekant mönster i svensk politik. När förtroendet sviktar i det egna partiet och när de interna positionerna uteblir, då byter man sällan politik. Man byter logotyp. Först Moderaterna. Nu Kristdemokraterna. Retoriken är densamma och självbilden intakt. Hur många moderata väljare kommer realistiskt att lämna Moderaterna och rösta på Kristdemokraterna på grund av Herrey? Svenska erfarenheter visar att partibyten nästan alltid är ett minusprojekt. Däremot finns en annan och betydligt mer intressant fråga: för hur många väljare blev han entre i KD droppen? Hur många ser ännu ett exempel på politisk karriärism, ännu en bekräftelse på att position och makt går före idéer och ansvar?

Det är ofta där de verkliga väljarförlusterna uppstår. Inte i övergången mellan partier, utan i det långsamma men avgörande tappet av förtroende för politiken som sådan.

Richards inlägg om partibytet hade på fredagskvällen fått drygt 300 gillamarkeringar på FB. Det är vad jag rätt ofta har här på FB. Det säger något. Vi testar och ser om detta inlägg kan få fler reaktioner än den nyblivne kristdemokratens?!

Undrar om drygt 300 människor vill ha en förklaring till varför dagens elsystem är väsensskilt från det som fanns för fem eller tio år sedan. Och sätter dit en gilla därför.

Har man inte följt utvecklingen inom elsystem har verkligheten rusat förbi. Då sitter man kvar med kunskap som fungerade en gång i en svunnen tid, men som varken håller i nutid eller duger för framtiden.

Herrey talar gärna om stabilitet, ansvarstagande och ordning. Men stabilitet utan analys är inte stabilitet. Det är stagnation. Den påstådda stabiliteten i Tidösamarbetet bygger i praktiken på att man systematiskt blundar för verkligheten i några av Sveriges mest avgörande framtidsfrågor. Energi- och elsystemet är det tydligaste exemplet.

Med tanke på Richard Herreys ytterst begränsade förståelse för dagens energi- och elsystem passar han faktiskt perfekt in i Kristdemokraterna. Det är ett parti som i energifrågan sitter fast i en svunnen tid. Ett parti som fortfarande resonerar som om elsystemet vore kvar i 1995, trots att utvecklingen under de senaste fem till tio åren varit närmast explosionsartad.

Här är, i koncentrerad form, en lista över centrala förändringar och tekniksprång i elsystemet under de senaste åren. De är de jag kommer på. Fyll gärna på. Välkommen till framtiden som redan varit nutid ett tag.

Produktionssystemet har blivit billigare, snabbare och mer modulärt.

Storskalig vindkraft har på kort tid blivit ett av de billigaste kraftslagen som någonsin byggts, både i Sverige och globalt. Det innebär att ny elproduktion kan tillkomma till mycket låg marginalkostnad. Samtidigt har solkraftens kostnader fallit med omkring 90 procent på drygt ett decennium, vilket gör även sol till ett konkurrenskraftigt kraftslag i nordiska system.

Parallellt byggs hybridparker där vind, sol och energilagring kombineras i samma anläggning. Dessa parker optimeras som systemresurser snarare än som enskilda kraftverk. Därtill har prognosmodeller för väderberoende produktion förbättrats kraftigt, vilket minskar osäkerheten i planering och drift. Sammantaget har detta lett till att systemkostnaderna för förnybar el sjunkit, tvärtemot den politiska föreställningen om att de skulle öka.

Vad det tillför systemetDen kanske viktigaste effekten är en lägre total systemkostnad per producerad kilowattimme. Utbyggnaden kan ske snabbt, med korta ledtider, vilket gör det möjligt att möta efterfrågan där och när den uppstår. Modulära projekt minskar dessutom investeringsrisken jämfört med stora, långsamma megaprojekt. Genom hybridlösningar kan produktion och flexibilitet integreras i samma anläggning, vilket ökar systemnyttan ytterligare.

Detta innebär att ny elproduktion idag kan byggas snabbt, billigt och lokalt. I stark kontrast till kapitalkrävande projekt med mycket lång tidshorisont.

Sen lagringen har exploderat! Från liten reserv till systemfunktion. Batterilager har på kort tid gått från att vara pilot- och demonstrationsprojekt till att bli kommersiella och systemkritiska resurser. Energilagring används nu på flera tidsskalor, från sekunder till timmar och längre perioder. Batterier levererar inte bara stödtjänster som frekvenshållning, utan används också för effektbalans och lokalt nätstöd.

Samtidigt diskuteras säsongslagring inte längre enbart teoretiskt. Projekt kring vätgas, elektrobränslen och andra kemiska lagerformer har gått från presentationsbilder till faktiska investeringar. Därtill har batterier visat sig kunna leverera black-start-förmåga, alltså återstart av nät efter större avbrott.

Vad det tillför systemetLagring tillför snabb och mycket exakt reglerkraft, vilket är avgörande i ett system med hög andel variabel produktion. Den möjliggör hantering av både kortvariga störningar och längre obalanser utan att bygga överkapacitet. Resiliensen förbättras kraftigt, eftersom systemet kan återstartas snabbare och stabiliseras effektivare. Sammantaget minskar behovet av dyr och sällan utnyttjad reservproduktion.

Lagring är därmed inte längre ”backup”, utan en aktiv och central del av systemets stabilitet och flexibilitet.

Stabilitet och frekvens är långt bortom snurrande stål tekniskt. Frekvenshållning är inte längre liktydigt med stora roterande maskiner. Idag levereras FCR, aFRR och mFRR av batterier, industriell last, vattenkraft i nya driftlägen och avancerad kraftelektronik. Syntetisk tröghet används kommersiellt, där vindkraftverk, batterier och växelriktare bidrar till systemstabilitet.

Grid-forming inverters ersätter i allt större utsträckning klassisk synkrondrift, och FCR-marknaden har differentierats för att premiera olika responstider. Samtidigt har tidsupplösningen i systemdriften gått från timmar till minuter och sekunder, vilket förändrar hur stabilitet skapas och upprätthålls.

Vad det tillför systemetResultatet är snabbare och mer exakt stabilisering av frekvens och spänning. Beroendet av stora roterande maskiner minskar, samtidigt som stabiliteten kan bibehållas, eller till och med förbättras, i nät med hög andel förnybar el. Systemet blir bättre på att hantera snabba störningar och plötsliga obalanser.

Stabilitet skapas idag genom styrning och kraftelektronik, inte genom fysisk massa.

Flexibilitet på efterfrågesidan. Numera är lasten en resurs!Efterfrågeflexibilitet används nu i praktiken snarare än i teorin. Industri, fastigheter och datacenter deltar aktivt i balansmarknader. Elektrolysörer, stålverk och andra elintensiva processer körs flexibelt och anpassas efter systemets behov. Byggnader fungerar alltmer som energisystemkomponenter genom styrning av värme, kyla och ventilation. Elfordon används och testas som systemresurser genom smart laddning och vehicle-to-grid-lösningar.

Vad det tillför systemetGenom flexibel efterfrågan kan effektbalans uppnås utan att ny produktion byggs. Systemkostnaderna minskar eftersom styrning ersätter överdimensionering. Effekttoppar kan hanteras lokalt, vilket minskar belastningen på elnätet. Elektrifieringen av industri och transporter blir dessutom lättare att integrera.

Detta är en strukturell förändring: elanvändning är inte längre passiv, utan en aktiv del av systemet.

Nätet har gått från passiv infrastruktur till aktivt system. Elnätet är inte längre en passiv transportstruktur. Digitala skyddssystem, adaptiv relälogik och realtidsmätning används i drift. AI-baserad nätoptimering har införts. Nätförstärkning sker i första hand med mjukvara och styrning snarare än med ny koppar. Dynamisk linbelastning och hosting capacity används för att maximera nyttan av befintlig infrastruktur. Lokal och regional nätstyrning har etablerats som en egen systemnivå.

Vad det tillför systemetDetta möjliggör ett högre kapacitetsutnyttjande av befintliga nät. Ny produktion och ny last kan anslutas snabbare. Behovet av dyra och tidskrävande nätinvesteringar minskar, samtidigt som driftsäkerheten och flexibiliteten ökar.

Elnätet är idag ett aktivt, styrt system, inte bara ledningar längre.

Och inte minst marknadsdesign och systemarkitektur. Elmarknaden har utvecklats till ett flernivåsystem där spotmarknad, intradaghandel, stödtjänster, lokala flexibilitetsmarknader och bilaterala avtal samverkar. Intradagmarknaden används systematiskt, inte som nödlösning. EU har infört 15-minutersupplösning, vilket förändrar planering och prissättning. Energi och effekt prissätts allt tydligare som separata nyttor, och systemnytta – såsom snabbhet och lokalisering – får ett explicit värde.

Vad det tillför systemetMarknaden ger tydligare signaler för flexibilitet och lokalisering. Balanshållningen blir effektivare i realtid, systemkostnaderna sjunker och teknisk neutralitet fungerar bättre i praktiken.

Marknadsdesignen har anpassats till ett snabbt, variabelt och distribuerat elsystem.

Resiliens, risk och säkerhet i en osäker värld. Resiliens mäts idag i återställningstid snarare än i installerad effekt. Blackouts analyseras systemiskt. Energisystemet betraktas som cyber-fysiskt, där IT-säkerhet är lika viktig som fysisk infrastruktur. Klimatrisker, såsom värme, torka och extremväder, styr nät- och systeminvesteringar.

Vad det tillför systemetÅterhämtningen efter störningar går snabbare. Sårbarheten för extrema händelser minskar. Nya risktyper hanteras bättre och den totala systemsäkerheten ökar.

Robusthet byggs genom anpassningsförmåga, inte genom monokultur.

Sen självklart systemintegrationVirtuella kraftverk är i drift och aggregatorer fungerar som egna marknadsaktörer. Elproduktion och elanvändning samoptimeras. Värme- och elsystem integreras genom fjärrvärme, värmepumpar och värmelager. Energilager används på flera marknader samtidigt och har flera intäktsströmmar.

Vad det tillför systemetTusentals små resurser kan tillsammans uppträda som en stor systemresurs. Systemeffektiviteten ökar utan behov av centralisering. Trösklarna för deltagande i systemtjänster sänks och robustheten ökar genom diversitet. Systemet blir starkare genom många samverkande delar.

Planering och systemlogikLokal effektbalans har blivit viktigare än nationell energibalans. Kapacitetsbrist hanteras lokalt snarare än nationellt. Planeringshorisonterna har medvetet blivit kortare för att undvika inlåsning. Nät planeras för osäker framtid snarare än deterministiska prognoser. Nätanslutning, inte produktion, är idag den dominerande flaskhalsen.

Vad det tillför systemetSystemet blir mindre låst vid fel teknikval, bättre anpassat till faktisk efterfrågan och mindre riskfyllt. Investeringar kan göras mer precist och med större flexibilitet.

Helt enkeltEnergisystemet är snabbare än Tidöligans politikerPolitisk eftersläpning är farlig.

För detta är inte framtidsvisioner. Det är här och nu.

KD:s energipolitik hör inte hemma i samtiden.

Trots detta fortsätter KD, numera med Herrey i släptåg, att tala om elsystemet som om inget av detta existerar. Som om lösningen på varje problem är ”mer av samma, fast större och dyrare”. Som om ny kärnkraft vore ett snabbt, billigt och tekniskt okomplicerat svar på problem som redan i dag löses på andra sätt.

Det är inte ansvarstagande. Det är kunskapsresistens. Det har förflyttats från centralt till distribueratfrån långsamt till snabbtfrån mekaniskt till digitaltfrån monolitiskt till modulärt

Att kliva in i 2026 och låtsas att lösningen är ”mer av gårdagens teknik, fast senare och dyrare” är inte stabilitet.

Det är inte särskilt förvånande att Richard Herrey landar i KD. Det är konsekvent. Ett parti som missat de senaste tio årens utveckling passar en politiker som gjort detsamma. Så låt Herrey & co predika om en svunnen tid där• stabilitet = stora snurror• planerbarhet = kärnkraft• framtid = mer av det förflutna

Det är inte konservatism. Det är intellektuell vägran att uppdatera sin världsbild.

Och därför blir det logiskt att Richard Herrey landar KD.Inte för att han leder.Utan för att han slipper lära in nytt.

Frågan är bara hur många väljare som är beredda att fortsätta låtsas att framtiden inte redan är här.

PS: jag bad AI-Chat ta fram 100 tekniska förändringar de senaste 10 åren. Inser att jag nog borde skrivit ett ännu större antal. Dessa 100 kom på några få sekunder. Gissar på att det finns många fler. Utvecklingen har varit galen.

100 tekniska förändringar i el- och energisystemet 1. Grid-forming växelriktare i kommersiell drift 2. Grid-following växelriktare med avancerad frekvensrespons 3. Syntetisk tröghet implementerad i kraftelektronik 4. Subsekundsnabb frekvensreglering via batterier 5. Batterier levererar FCR-D ned 6. Batterier levererar FCR-D upp 7. Batterier levererar aFRR 8. Batterier levererar mFRR 9. Hybridparker (vind + sol + batteri) byggs industriellt 10. DC-kopplade hybridanläggningar 11. AC-kopplade hybridanläggningar 12. Modulära batterisystem i MW-skala 13. Containeriserade batterilager 14. Flytande batterisystem för nätstöd 15. Vätgaselektrolysörer med snabb lastföljning 16. PEM-elektrolys med sekundrespons 17.

Alkaliska elektrolysörer med förbättrad dynamik 18. Solid oxide-elektrolys (SOEC) i pilotdrift 19. Elfordonsladdare med dubbelriktad effekt (V2G) 20. Smarta laddare med dynamisk effektbegränsning 21. Laststyrning i fastigheter via AI 22. Prediktiv laststyrning baserad på väderprognoser 23. Digitala tvillingar av elnät 24. Digitala tvillingar av kraftverk 25. PMU-mätning (phasor measurement units) i distributionsnät 26. Realtidsmätning av spänning på lågspänningsnivå 27. Avancerade reläskydd med adaptiva inställningar 28. Wide Area Monitoring Systems (WAMS) 29. Wide Area Control Systems (WACS) 30. Automatisk ö-drift i lokalnät 31.

Automatisk återinkoppling efter störning 32. Black-start från batterilager 33. Black-start från vindkraft via batteristöd 34. Dynamisk linbelastning (DLR) i stamnät 35. Temperaturbaserad kapacitetsstyrning av ledningar 36. Fiberoptisk övervakning av kraftkablar 37. Sensorteknik för mekanisk belastning på luftledningar 38. AI-baserad felprediktion i nät 39. Maskininlärning för prognos av nätförluster 40. Förbättrade kortslutningsmodeller för inverterdominerade nät 41. Aktiv hantering av reaktiv effekt i distributionsnät 42. Spänningsreglering via växelriktare istället för transformatorer 43. Snabb elektronisk kortslutningsström från inverterbaserade resurser 44.

Virtuell synkronmaskin (VSM)-teknik 45. Fast Frequency Response (FFR) 46. Ultrafast Frequency Response (UFFR) 47. Adaptiv droop-kontroll 48. Multi-port power converters 49. Solid-state transformatorer (SST) i pilotdrift 50. DC-mikronät i industrimiljöer 51. DC-mikronät i datacenter 52. DC-mikronät i fastigheter 53. Smarta brytare i lågspänningsnät 54. Automatisk fasbalansering 55. Power quality-styrning i realtid 56. Harmonikkompensation via aktiv filtrering 57. Batteribaserad UPS integrerad i nätstöd 58. Värmelager med elpatroner som reglermassa 59. Storskaliga värmepumpar med frekvensstyrning 60. Flytande havsbaserad vindkraft i kommersiell fas 61. Större rotorblad (>100 m) 62.

Variabel varvtalsdrift i vindkraft 63. Avancerad pitch-styrning för systemstöd 64. Wake-styrning i vindparker 65. Parkövergripande optimering via AI 66. Korttidsprognoser (0–60 min) med hög precision 67. Nowcasting för solproduktion 68. Molnradar kopplad till solparker 69. Modulära transformatorstationer 70. Prefabricerade ställverk 71. Snabbare nätanslutning via standardiserade lösningar 72. Plug-and-play-inverterstandarder 73. IEC-standarder anpassade för inverterdominerade nät 74. Automatiserad intradag-optimering 75. Realtidsstyrning av produktionsportföljer 76. Samstyrning av tusentals små resurser 77. Virtuella kraftverk i drift 78. Aggregatorplattformar i realtid 79. API-styrd elinfrastruktur 80. Cyber-secure SCADA-system 81. Segmentering av styrsystem för ökad säkerhet 82.

Redundanta kommunikationsvägar (5G/fiber/satellit) 83. Tidsstämpling i mikrosekunder (IEEE 1588) 84. Högupplöst nätmodellering 85. Probabilistisk stabilitetsanalys 86. Snabb simulering av störningsförlopp 87. Adaptiv nätplanering 88. Automatisk omkonfigurering av nät 89. Energilager optimerade för flera tidsskalor 90. Kombination av kemiska och termiska lager 91. Effektoptimerade transformatorer 92. Förlustoptimering via aktiv styrning 93. Snabbare brytteknik (solid-state breakers) 94. Elsystem styrt som ett kontrollsystem 95. Minskad beroendegrad av roterande massa 96. Ökad systemstabilitet trots mindre mekanik 97. Elektrifiering med aktiv styrning istället för passiv last 98.

Elsystemet fungerar inverter-first 99. Teknikutvecklingen sker snabbare än regelverken 100. Elsystemet är idag ett kraftelektroniskt system – inte ett mekaniskt

Som avslutning skriver AI.

Kärninsikten

Det moderna elsystemet är inte längre:

turbiner + generatorer + långsam reglering

Utan:

kraftelektronik + mjukvara + realtidsstyrning

Alla som fortfarande analyserar elsystemet som ett mekaniskt maskineri har redan missat hela den tekniska revolutionen.