Många använder Tyskland som varnande exempel.

Många använder Tyskland som varnande exempel. Problemet är att de blandar ihop politiska beslut, historiska arv och kortsiktiga krisåtgärder med hur ett elsystem faktiskt fungerar och utvecklas över tid.

Låt mig börja med att vara helt tydlig: nej, jag hade inte gjort exakt som Tyskland. Jag hade använt fossilfri elproduktion så länge den varit säker, fungerande och ekonomiskt rimlig. Det gäller även kärnkraft. Skillnaden mellan oss är inte att de som ifrågasätter nedläggningen av kärnkraft värnar fysiken och jag ignorerar den, utan att de låser sig vid ett kraftslag medan jag pratar system.

Och nu till fakta.

Tyskland hade inte 110 kärnkraftverk i meningen reaktorer i drift. Totalt har man haft cirka 36 kommersiella reaktorer, ofta med flera block på samma site. Redan där börjar slarvet. Kärnkraftsavvecklingen i Tyskland drevs dessutom av säkerhetspolitiska och folkliga beslut efter Tjernobyl och Fukushima, inte av någon naiv tro på att vind och sol ensamma skulle ersätta allt över en natt. Att låtsas som att Energiewende var ett tekniskt experiment utan kontext är historielöst.

Att Tyskland under vissa perioder eldar mycket brunkol är sant. Men det beror inte på att vind och sol ”misslyckats”. Det beror på tre saker: ett historiskt extremt fossilberoende från start, Putins gaskrig mot Europa, och att kolkraft användes som temporär försäkring när rysk gas försvann. Det är en krisåtgärd, inte ett strukturellt misslyckande för förnybart.

Det folk konsekvent utelämnar är takten i den förnybara utbyggnaden. Den är enorm. Tyskland har på drygt 20 år byggt upp över 140 GW installerad vind- och solkraft. Under 2023 och 2024 slog landet rekord i ny solkraft, över 15 GW per år, och vindutbyggnaden accelererar kraftigt efter att tillståndsprocesserna reformerats. Andelen el från förnybart låg 2023 på runt 52 procent och är på väg mot 80 procent före 2030. Detta är inte stagnation. Det är systemomvandling i industriell skala.

Att folk raljerar över kapacitetsfaktorer visar att du inte förstår skillnaden mellan installerad effekt och producerad energi. Vindkraftens kapacitetsfaktor i Tyskland ligger runt 25 procent i dag, inte 17, eller 9 som jag stup i kvarten får höra och ny vind betydligt högre. Solkraftens kapacitetsfaktor är låg per definition, men den producerar som mest när efterfrågan på dagtid är hög och har kraftigt pressat priserna. Kapacitetsfaktor är inte ett kvalitetsmått. Systemvärde är.

Påståendet att Tyskland lider av elbrist är direkt fel. Tyskland har inte haft strukturell elbrist. Landet är fortsatt nettoexportör vissa år och nettoimportör andra, i ett integrerat europeiskt elsystem. Import och export är ett verktyg, inte ett misslyckande. Ett land som alltid måste vara autarktiskt varje timme är ett ineffektivt land.

Att RWE river vindkraftverk vid Garzweiler är sant, men narrativet som sprids är djupt missvisande. Det handlar om en politisk uppgörelse för att tidigarelägga kolavvecklingen till 2030. RWE är dessutom Europas största kolutsläppare och den verkliga boven i dramat. Att använda just detta som argument mot vindkraft är intellektuellt synnerligen ohederligt. Det är kolindustrin som river byar. Det har den gjort i decennier. Vindkraften används här som syndabock.

Citat från RWE:s vd Markus Krebber används selektivt. Samme Krebber har i andra sammanhang varit tydlig med att Tysklands framtida konkurrenskraft bygger på massiv utbyggnad av förnybart, nät och flexibilitet. Att tyska industriledare varnar för höga energipriser efter gaschocken är inte ett argument för kärnkraft. Det är ett argument mot fossilberoende.

Det verkligt avslöjande är detta: folk låtsas som att alternativet till Energiewende var ett stabilt, billigt kärnkraftsbaserat Tyskland. Det stämmer inte. Kärnkraften stod före avvecklingen för runt 12–15 procent av elproduktionen. Den hade aldrig kunnat ersätta gasens roll i värme, industri och el. Det var gasen som var systemets svaghet. Och den svagheten har Tyskland nu brutalt lärt sig att bygga bort.

Ja, Tyskland har gjort misstag. Men inte de folk tror. Misstaget var att bygga in sig i fossil gas, inte att bygga vind och sol. Förnybart har vuxit i en takt som saknar historiskt motstycke i ett industriland av Tysklands storlek. Det är exakt så här en systemomställning ser ut i verkligheten. Rörig, konfliktfylld, men entydigt riktad bort från fossiler.

Att använda Tyskland som slagträ mot förnybar energi är inte analys. Det är efterhandskonstruktion. Vad som inte är efterhandskonstruktion är att tekniken kring det förnybara har utvecklats något enormt tack vara att Tyskland vågade stort. Inse så mycket hjälp övriga världen som bygger förnybart har haft hjälp av teknikutvecklingen i Tyskland. Tror du Tyskland tjänar pengar på det?

Jag har hankat mig fram på min skoltyska. Gick rätt bra om jag får säga det själv.

Agora Energiewende. (2023). Die Energiewende im Stromsektor: Stand der Dinge 2023. Berlin.

Agora Energiewende. (2024). Klimaneutrales Stromsystem 2035: Szenarien und Systemkosten. Berlin.

Agora Industrie & Wuppertal Institut. (2023). Industriepolitik in der Energiewende. Berlin/Wuppertal.

Brown, T., Schlachtberger, D., Kies, A., Schramm, S., & Greiner, M. (2018). Synergies of sector coupling and transmission reinforcement in a highly renewable European energy system. Energy, 160, 720–739.

Bundesministerium für Wirtschaft und Klimaschutz. (2023). Erneuerbare Energien in Zahlen: Nationale und internationale Entwicklung. Berlin.

Bundesministerium für Wirtschaft und Klimaschutz. (2024). Energiedaten: Gesamtausgabe. Berlin.

Bundesnetzagentur. (2023). Monitoringbericht 2023. Bonn.

Bundesnetzagentur & Bundeskartellamt. (2022). Energie-Monitoringbericht. Bonn.

Denholm, P., Hand, M., Jackson, M., & Ong, S. (2014). Land-use requirements of modern wind power plants in the United States. National Renewable Energy Laboratory.

Denholm, P., Arent, D., et al. (2021). The role of energy storage in deep decarbonization of electricity production. Joule, 5(6), 1390–1410.

ENTSO-E. (2023). European power system adequacy outlook. Brussels.

European Commission. (2023). State of the Energy Union Report. Brussels.

Fraunhofer-Institut für Solare Energiesysteme ISE. (2023). Energy Charts: Stromerzeugung und Stromverbrauch in Deutschland. Freiburg.

Fraunhofer-Institut für Solare Energiesysteme ISE. (2024). Öffentliche Nettostromerzeugung in Deutschland 2023. Freiburg.

Helm, D. (2017). Burn out: The endgame for fossil fuels. Yale University Press.

International Energy Agency. (2022). What the energy crisis means for Europe’s clean energy transition. Paris.

International Energy Agency. (2023). Electricity market report. Paris.

International Energy Agency. (2023). Germany energy profile. Paris.

IPCC. (2022). Climate Change 2022: Mitigation of Climate Change. Cambridge University Press.

Jenkins, J. D., Sepulveda, N. A., et al. (2018). The benefits of nuclear flexibility in power system operations with renewable energy. Energy Policy, 122, 617–632.

Linares, P., et al. (2020). The economics of electricity systems with high shares of renewables. Energy Policy, 136.

Millstein, D., Wiser, R., et al. (2021). The climate and air-quality benefits of wind and solar power in the United States. Nature Energy, 6, 108–119.

Sachverständigenrat für Umweltfragen. (2023). Wege zur Klimaneutralität: Erneuerbare Energien und Systemflexibilität. Berlin.

Svenska kraftnät. (2023). Kraftsystemets stödtjänster och framtida behov. Stockholm.

Svenska kraftnät. (2024). Långsiktig marknadsanalys. Stockholm