Då vet vi var gränsen ligger för att något ska vara fullt fungerande enligt SD.
Då vet vi var gränsen ligger för att något ska vara fullt fungerande enligt SD. Vi får dra ned på kvalitetskraven på det mesta inom välfärden. Sjukvården, skolan, infrastrukturen, polisen etc är ändå fullt fungerande enligt SD.
Så här svarade jag SD på att de nedlagda kärnkraftreaktorerna var fullt fungerande. Gå gärna in på SDs inlägg och stöd mitt svar så det syns för fler.
Kommentera gärna även detta inlägg eftersom fler kommentarer gör att det kommer upp i fler människors flöden. Och om du delar det skriv en kommentar till delningen eftersom det ökar spridningen av din delning.
Stort tack för att du hjälper till så att folk förstår vad fullt fungerande innebär för SD. För inte kan väl SD ljuga och fara med osanning inför väljarna?! Undra om de ljuger om något mer?
Fullt fungerande? Då vet vi vad som är fullt fungerande enligt SD. Underhållet på exempelvis O1 bedrevs under många år som ren ”palliativ vård”. Man höll anläggningen igång så länge det gick, trots att problemen var välkända. R2:s reaktorbotten utreddes av specialister från hela världen utan att man kunde hitta en lösning som uppfyllde säkerhetskraven. O2 beskrivs som ett av Sveriges största industrihistoriska misstag.Fullt fungerande enligt SD.
Under de fem sista åren före deras avställningar låg deras genomsnittliga kapacitetsutnyttjande i storleksordningen 60% och den årliga energiproduktionen uppgick sammanlagt till cirka 22TWh per år.
Fullt fungerande med en kapacitetsfaktor långt under vad som är normakt flr kärnkraft?
Ringhals 2 5,4 TWh/år - 68%Ringhals 1 4,3 TWh/år - 56%Oskarshamn 1 2,6 TWh/år - 60%Oskarshamn 2 3,8 TWh/år - 68%Barsebäck 1 2,7 TWh/år -51%Barsebäck 2 3,2 TWh/år - 59%
Vägt genomsnittlig kapacitetsfaktor 61%.
Kärnkraft behöver ha hög kapacitetsfaktor (ca 85–90%) mtp verkens pris samt drift- och underhållskostnader.
Besluten att avveckla baserades dessutom inte bara på kortsiktiga utfallsdata, utan på framåtblickande bedömningar av: • nödvändiga reinvesteringar i säkerhetssystem, för att • ökande revisions- och stilleståndsrisk, • åldrande komponenter utan serietillverkning, • regulatorisk osäkerhet, • samt långsiktigt negativa intäktsutsikter i ett system med fallande marginalkostnader.
Men jag ser oerhört fram emot den utlovade utredningen i Tidöavtalet om återstart av R1 och särskilt R2.
Samt en kommentar om att 20-30 TWh vind på land fått veto och 140-150TWh till havs fått nej från regeringen. Vi kunde haft mer 22TWh från vind nu.
Inga kommentarer ännu. Var den första!