Edit. Lägger sist i inlägget in en text jag skrev sommaren 2025 efter att ha…

Edit. Lägger sist i inlägget in en text jag skrev sommaren 2025 efter att ha varit på seminarium med Konjunkturinstitutet.

Svensk migrationspolitik har på kort tid rört sig in i ett läge där både humanitet och rationalitet satts ur spel. Det gäller särskilt tonårsutvisningarna, där ungdomar som vuxit upp i Sverige, gått i svensk skola och socialiserats in i svenska normer ska utvisas direkt efter 18-årsdagen. Det är svårt att hitta ett tydligare exempel på politik som samtidigt är inhuman och samhällsekonomiskt kontraproduktiv.

Ur ett strikt investeringsperspektiv är logiken svår att förstå. Sverige investerar i barns utbildning, språk och socialisering under många år. Precis när dessa individer går från kostnad till potentioretisk samhällsresurs utvisas de. Forskning om humankapital är entydig: samhällen skapar värde genom långsiktiga investeringar i utbildning och integration, inte genom att avbryta dem vid inträdet i vuxenlivet (World Bank, 2023; OECD, 2019). Att kasta bort redan gjorda investeringar strider mot grundläggande nationalekonomisk rationalitet.

Detta sker samtidigt som Sverige står inför en väldokumenterad demografisk utmaning. En åldrande befolkning, kompetensbrist i välfärden och en ekonomi beroende av kvalificerad arbetskraft gör att konkurrensen om människor hårdnar globalt (SCB, 2024; Tillväxtverket, 2022). I detta läge väljer Sverige att aktivt reducera sin egen kompetensbas. Få politiska beslut illustrerar tydligare en diskrepans mellan problemformulering och politisk respons.

Men det absurda stannar inte vid samhällsekonomin. Den kanske viktigaste dimensionen är signalvärdet. Migration i en globaliserad kunskapsekonomi handlar inte bara om arbetsmarknader utan om tillit. Forskning visar att högkvalificerad arbetskraft väljer länder utifrån institutionell stabilitet, rättssäkerhet och framtidsutsikter för sina barn (OECD, 2019; World Bank, 2023). Ett land där barn riskerar att utvisas efter lång etablering skickar en signal om oförutsägbarhet. Och signaler spelar roll.

Studier om internationell talangmobilitet visar att även små förändringar i upplevd stabilitet påverkar migrationsbeslut (Docquier & Rapoport, 2012; IOM, 2022). Migration av humankapital är extremt känslig för värderingssignaler. Det innebär att migrationspolitik inte bara påverkar dem som direkt berörs, utan hela inflödet av framtida studenter, forskare och kvalificerad arbetskraft.

Här blir studentpolitiken ett tydligt exempel. Långa handläggningstider för studentvisum gör att internationella studenter väljer andra länder. Forskning om nation branding visar att utbildningssystemets attraktivitet är central i konkurrensen om talang (Anholt, 2010; Florida, 2005). När Sverige tappar studenter tappar vi inte bara kortsiktiga studieavgifter. Vi tappar framtida entreprenörer, forskare och skattebetalare.

Den här utvecklingen riskerar att skapa en självförstärkande spiral. När institutionell tillit minskar ökar benägenheten till utflyttning, särskilt bland högutbildade grupper med hög mobilitet (Dustmann & Okatenko, 2014). Det är så brain drain uppstår. Inte genom enskilda dramatiska beslut, utan genom gradvisa värderingsförskjutningar. Länder förlorar människor när det psykologiska samhällskontraktet eroderar.

Retoriken från Tidöligan men även Socialdemokraternas Integrationsskuld är problematisk. Forskning inom politisk psykologi visar att avhumaniserande språk påverkar både politiska attityder och internationell perception (Haslam, 2006; Kteily & Bruneau, 2017). När människor reduceras till kategorier snarare än individer förändras inte bara inrikesklimatet utan även omvärldens bild av landet. För en exportberoende kunskapsnation är detta inte en marginell fråga utan en strategisk risk.

Tidöpartierna driver politiken, men Socialdemokraternas position blir central. Genom att inte tydligt återinföra humanitär skyddsgrund eller stoppa utvisningarna bidrar man till policykontinuitet. En “paus” eller administrativ frysning förändrar inte systemets grundlogik. I praktiken innebär det att utvisningarna fortsätter medan politiken utreds. Ur ett policyanalytiskt perspektiv är detta en klassisk form av passiv legitimering.

Detta riskerar också att påverka Sveriges internationella position. Migration är en del av länders mjuka makt. Nationer konkurrerar inte bara om kapital och företag utan om människor. Forskning om konkurrenskraftiga kunskapsekonomier visar att attraktionskraft bygger på en kombination av ekonomiska möjligheter och social stabilitet (Florida, 2005; Anholt, 2010). När värderingssignaler förskjuts påverkas hela ekonomin: investeringar, innovation och kompetensförsörjning.

Svensk arbetsmarknadsstatistik visar att utrikes födda är överrepresenterade i samhällsbärande yrken (SCB, 2023). Det gäller både högkvalificerade professioner och välfärdens kärnyrken. Att föra en politik som minskar inflödet och ökar osäkerheten för dessa grupper skapar strukturella kompetensgap. Läs om senaste meningen. Låt den sjunka in.

Det mest slående är att mycket av detta är onödigt. Sverige har redan gjort stora investeringar i integration. Vi har utbildat människor, byggt institutioner och skapat sociala nätverk. Att i detta läge aktivt bryta etablerade livsbanor innebär inte bara mänskligt lidande utan också ekonomisk ineffektivitet.

I forskningen om migrationspolitik betonas ofta vikten av policykoherens. Att migrationspolitik, arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik drar åt samma håll (Vetenskapsrådet, 2022). Svensk politik rör sig i motsatt riktning. Vi talar om kompetensbrist samtidigt som vi försvårar kompetensförsörjning. Vi talar om innovation samtidigt som vi minskar attraktionskraften. Vi talar om långsiktighet samtidigt som vi fattar beslut med kortsiktig symbolik.

Den nuvarande migrationspolitiken är alltså inte bara ett moraliskt vägval. Den är ett strategiskt vägval om vilken typ av land Sverige vill vara. Ett land som bygger konkurrenskraft genom kunskap, tillit och långsiktighet. Eller ett land som prioriterar symbolpolitik framför systemeffekter.

Historiskt har Sveriges styrka vilat på just förmågan att kombinera värderingar med rationalitet. När den balansen rubbas uppstår sprickor i samhällsmodellen. Och när sprickorna blir tillräckligt stora märks de inte bara i enskilda livsöden utan i samhällsutvecklingen som helhet.

Det är därför migrationspolitiken inte kan reduceras till en teknisk fråga om regelverk. Den handlar om samhällskontraktet. Om vilken framtid vi signalerar till människor som redan bor här och till dem som överväger att komma.

Och just nu är signalen övertydligt tydlig.

Sverige investerar i människor.Och skickar sedan bort dem.Det är inte bara inhumant.Det är strategiskt oförsvarbart.

Några källor

Anholt, S. (2010). Places: Identity, image and reputation. Palgrave Macmillan.

Barnombudsmannen. (2024). Barns rättigheter i migrationsprocesser. Barnombudsmannen.

Docquier, F., & Rapoport, H. (2012). Globalization, brain drain, and development. Journal of Economic Literature, 50(3), 681–730.

Dustmann, C., & Okatenko, A. (2014). Out-migration, wealth constraints, and the quality of local amenities. Journal of Development Economics, 110, 52–63.

Florida, R. (2005). The flight of the creative class. Harper Business.

Haslam, N. (2006). Dehumanization: An integrative review. Personality and Social Psychology Review, 10(3), 252–264.

International Organization for Migration (IOM). (2022). World migration report 2022. IOM.

Migrationsverket. (2023). Rättsliga ställningstaganden och statistik. Migrationsverket.

OECD. (2019). Talent abroad: A review of German emigrants. OECD Publishing.

SCB. (2023). Utrikes födda på arbetsmarknaden. Statistiska centralbyrån.

SCB. (2024). Befolkningsframskrivningar 2024–2070. Statistiska centralbyrån.

SOU 2020:54. (2020). En långsiktigt hållbar migrationspolitik. Statens offentliga utredningar.

Svenska Dagbladet. (2026). Debatt om utvisning av unga efter 18-årsdagen.

SVT Nyheter. (2026). Kritik mot tonårsutvisningar. Sveriges Television.

Tillväxtverket. (2022). Kompetensförsörjning i svenskt näringsliv. Tillväxtverket.

Vetenskapsrådet. (2022). Forskning om migration och integration. Vetenskapsrådet.

World Bank. (2023). World development report 2023: Migrants, refugees, and societies. World Bank.

Edit. Lägger in en text jag skrev sommaren 2025 efter att ha varit på seminarium med Konjunkturinstitutet. Konjunkturinstitutet presenterade sommaren 2025 en rapport som undergräver regeringens försök att skylla samhällsproblem på invandringen!

När fakta och forskning får tala är bilden mycket mer nyanserad, och ofta rakt motsatt den som presenteras av Tidöpartierna med SD i spetsen. Så vad ska SD göra med konjunkturinstitutet?! Förgjordade nationalekonomer.

Först och främst. Ingen entydig slutsats: Det är inte möjligt att dra en entydig slutsats om den samlade samhällsekonomiska effekten av invandringen till Sverige de senaste decennierna. Flera anpassningsmekanismer, såsom att kapitalstock och produktionsteknik anpassas, samt att inrikes födda specialiserar sig, medför att invandringen kan få begränsade samlade effekter på det mottagande landets ekonomi.

Men.

Beräkningar visar att nettobidraget från utrikes födda nu är svagt positivt för landet Sveriges ekonomi. Läs meningen en gång till. Inrikes födda står tvärtom för ett negativt bidrag. Läs meningen en gång till.

Men vad händer på arbetsmkn när invandrare kommer?: Utrikes föddas sysselsättning har förbättrats de senaste åren men är fortsatt lägre än för inrikes födda. Invandringens påverkan på löner är generellt liten, men kan variera beroende på sektor och utbildningsnivå.

Invandringens effekt på produktiviteten är svår att isolera, men det finns indikationer på att den är positiv på lång sikt. Effekten på BNP per capita är oklar och beror på flera faktorer, inklusive invandringens sammansättning och integration.

Självklart har arbetskraftsinvandring generellt bättre ekonomiskt utfall än flyktinginvandring, både när det gäller sysselsättning och nettobidrag till de offentliga finanserna. Men Sverige är ett rikt land. Jag anser att vi som människor har en förbannad skyldighet att hjälpa människor på flykt. Det får kosta, men naturligtvis ska vi jobba stenhårt så det kostar oss så lite som möjligt. Nyckeln är integration: språket och jobb. Eller språket, utbildning och jobb.

Finansminister Elisabeth Svantessons påstående om att varje flykting innebär en kostnad på 25.000 kronor årligen saknar stöd i KI:s analys. Tvärtom pekar rapporten på att utrikes föddas nettobidrag till offentliga finanser nu är svagt positivt, medan inrikes födda tvärtom står för ett negativt bidrag. Det har att göra med demografin. Försörjningskvot och kompetensförsörjning nämns – men analyseras inteRapporten nämner att migration påverkar försörjningskvoten och tillgången till arbetskraft i offentlig sektor, men fördjupar sig inte. Det är synd, eftersom dessa mekanismer är centrala för Sveriges långsiktiga välfärd och tillväxt.

Modellen bygger dessutom på antaganden som inte riktigt stämmer överens med vad forskningen visar: att invandring automatiskt leder till fler låginkomstjobb och högre arbetslöshet. Det är metodologiskt problematiskt, men trots detta visar kalkylen att invandrare i dag är en tillgång, inte en börda. Med annan metod skulle invandrarna tillfört Sverige ännu mer! Man kan hävda att vald metod bäddade för att göra Tidölaget glada. Bidde inte så!

Produktivitet, innovation och tillväxt lämnas tyvärr därhän dåKI inte gör en gedigen kvantifiering av migrationens långsiktiga effekter på teknologiutveckling, produktivitet eller för den delen BNP per capita. Det är brister, särskilt eftersom forskningen generellt visar att migration bidrar positivt inom dessa områden. Det blundar rapporten för.

Sen. BRÅ: Ingen tydlig koppling mellan invandring och brott!I sin underlagsrapport konstaterar Brottsförebyggande rådet att det inte går att uttala sig om någon nettoeffekt av migration på brottsligheten. Men på nationell nivå är det tydligt att brottsutvecklingen inte styrs av invandringen. Punkt. För hade invandrare varit mer kriminella än svenskar hade brott per capita ökat i takt med att andelen invandrare ökat.

Kommerskollegium konstaterar lite som grädde på moset att invandring stärker handel och produktivitet. Invandring bidrar till ökad internationell handel och högre produktivitet.

30:40 in börjar sändningen. Ungefär 2,5h håller det på. Väl investerade timmar.

https://www.konj.se/publikationer/uppdrag-att-analysera-migrationens-nettoeffekter/?fbclid=IwQ0xDSwKtYv9leHRuA2FlbQIxMQABHqiC53ePqZyUZ53jwTHo7FE2EPWzntZtDCdJCSKOEWNUGGmKzMAU9WvtmBZK_aem_yE_Z1q7Gm1nlBmvY4J3mkA

Vill du hellre läsa?https://www.konj.se/media/44dkqfy1/specialstudie-116-samhallsekonomiska-effekter-av-migrationen-till-sverige.pdf

https://www.konj.se/media/kpgnt5iw/specialstudie-117-invandrades-nettobidrag-till-de-offentliga-finanserna-1983-2022.pdf

https://www.konj.se/media/oncn2ez1/invandringen-och-dess-effekter-pa-svensk-ekonomi.pdf

https://www.konj.se/media/42ydkrrl/brottsforebyggande-radet-migration-och-brott-en-kunskapssammanstallning.pdf

https://www.konj.se/media/avrjsdqy/socialstyrelsen-migrationens-effekter-for-socialtjansten.pdf

https://www.konj.se/media/obnjmuu2/kommerskollegium-migrationens-effekter-pa-utrikeshandeln.pdf

https://www.konj.se/media/5a5aszmf/statens-skolverk-migration-och-elevers-kunskapsresultat-i-skolan.pdf

https://www.konj.se/media/zrvjohnp/tillvaxtanalys-invandring-och-entrepreno-rskap.pdf